Igår var det vallkurs, ja eg är det fyra dagar med kurs och man kunde gå en eller flera dagar och jag och Ting fick plats på fredagen.

Det är lite konstigt hur olika instruktörer lägger vikt vid olika saker. För egen del är det bra för jag vill kunna behärska alla bitarna men det är inte bara det att de lägger vikt vid olika saker de hävdar dessutom att den andra filosofin har fel..

När jag började valla gick jag en kurs där det var stort focus på drivningar. När jag sedan gick veckokurs förra sommaren fick jag höra att det var väldigt "fel" att focusera så mycket på det för det hade man inte så stor nytta av och hunden lärde sig inte så mycket på det utan focus skulle vara fösning och flankering.

Igår var det drivning i focus igen och det uttalades att filosofin att focusera på fösning och flankering var fel..

Vem som har rätt tänker jag inte dra några slutsatser om men för MIG OCH TING har båda varianterna behövts. Eller snarare så är det nog så att jag behövt vana ögon som ser oss och som kan ge oss tips om hur vi ska gå vidare!

Sedan i sommras förra året har jag knappt tränat drivningar eftersom foglossningar och därefter bebis i barnvagn begränsat rörligheten på mig en del.. Detta har gjort att Ting är helt focuserad på att fösa och jag fick jobba i början med att hon alls slulle söka kl tolv och inte nöja sig med att trycka fåren förbi mig och sedan stoppa och hålla..

Jag har hela tiden varit rätt nöjd med att Ting lyssnar på mitt ligg och stoppar henne ofta (mest hela tiden) när hon ligger på för hårt. Det har blivit lite ryckigt eftersom hon ibland (ofta) har en tendens att starta upp lite för snabbt speciellt om fåren är på väg bort!

Igår jobbade vi mycket med att Ting inte ska lägga sig alls.. och det var en aha-upplevelse för mig för då tryckte hon ju fåren förbi mig och sedan fick hon springa (springa är kul) och stoppa dem osv.. Då fick vi istället order om att se till att Ting anpassar tryck och avstånd efter mitt tempo.. så enkelt och självklart och ändå inte alls något jag fixat själv. Trodde kanske inte att det gick. Vi körde i korta femminuterspass och för varje pass utvecklades mitt och Tings samspel enormt!

De två sista rundrna på em så gick hon lungt och avslappnat bakom fåren och tryckte dem frammåt precis lagom mycket!! :D Inget stressande inget överflankande och inget spännt explosionsartat bakom fasaden som hotade att explodera bara jag sa minsta lilla! Inte heller några ryckiga starter då hon inte blivit lagd av mig i tid och otid. Hon la sig själv ett par gånger (inte önskvärt heller) men när hon startade därefter var det lugna fina starter!

Härlig känsla! Underbart! Återigen Vallning är sååå roligt!

Mitt dillemma nu består av att jag igår fick order om att driva mycket på lättrörliga får och mina träningsmöjligheter mest består av nöt, i en mycket stenig och bökig hage vilket gör drivningsträning svår för att inte säga omöjlig.. :-/

Dessuotm känner jag att oavsett om jag tränar fösning/flanker eller drivning så går jag emot minst en instruktörs order om hur och vad jag ska träna :-( Inte lätt när man själv känner sig som en (och är!!) nybörjare på området.

Ni som vallar (och har mer erfarenhet än jag, = typ alla jag känner som vallar med sina hundar) kom gärna med tips och råd gällande fösning/flanker vs drivning.