Kunde inte sova.. låg och funderade på en frågor jag fått angående running contakt och metodens för och nackdelar.

Största fördelen (vid rätt tränad hund) är självklart snabba säkra kf. En annan fördel som jag kan se det är rolig träning! Fullfart och glädje hela tiden och inga stopp och frustrationer.

Nackdelarna då? Största nackdelen är väl att domarna kan ha svårt att hinna med och man riskerar felbedömning! Håller definitvt tummarna för elektroniska kf framöver! Annars är väl största nackdelen att det kräver många repetitioner.. massor av träning! Det kräver också en förare som är duktig på att klicka rätt (om man inte köper in elektroniska kf med signal :-) ) Jag lovar det är inte lätt! Sedan har jag upptäkt att det är lätt att få problem man inte tänkt på att träna på.. typ som jag tränat så fick jag problem med att Ting aldrig fortsatte frammåt efter kf eftersom vi ALLTID belönade efter kf. Jag fick problem med att springa med eftersom det var enklare att se att klicka rätt om jag själv var relativt orörlig (lösning träna med en klickande kamrat!)

Tings kf idag (på träning på bräda från snöhög i ungefär rätt vinkel) är super! Men i somras när jag tävlade verkade de vara ungefär fiftyfifty.. (skillnaden är en veckas intensiv träning i korta korta (tror det har hunnit bli 15 pass eller så)pass så det troliga är att de på tävling är likadana som innan eftersom vi inte tränat på tillräckligt många ställen än..)

Jag har inte riktigt haft tiden det tar att lägga på all den träning som krävs för att running ska bli super. Just nu ser det dock ut som (och känns som) om hon är medveten om att hon måste springa hela vägen ner och sätta i tassarna hela vägen. OM det är så är jag mer än nöjd :-D Hoppas bara som sagt att hon kopplar ihop det beteendet med ALLA balanser :-/

Hon satsar iallafall över balansen när hon springer.

Det är inte svårare att svänga än efter en tunnel eller liknande. Som sagt för oss är problemet det motsatta.. hur får jag hunden att fortsätta frammåt? :-S

Jag hade en period då jag var frustrerad över att Ting inte verkade förstå vad jag ville och då kombinerade jag runningträningen med en target som hon fick till hjälp för att sikta rätt på nerfarten. Då ska det väl tilläggas att jag satte kriterierna för "godkänd" träff högt (nedre tredjedelen av kf) och enligt Silvia Trkman ska kriterierna inte ställas högre än till träff! (Target har jag inte använt sedan i sommras.)Jag vill dock ha större medvetenhet och större felmarginaler så därav de ökade kriterierna.

Som sagt. Ting är för lite tränad för att jag ska känna mig helt trygg på kf på tävling. Vi får väl se hur vi fixar det framöver. Det är roligt att prova nytt och vi får väl se om det skjuter alla planer på SM, cert i agilityklasser mm i sank.. Eller om vi tjänar någon sekund per agilityklass gentemot alla konkurrenter.. det kan vi behöva isåfall. Hon är snabb lilla råttan men inte sååå snabb att vi kan konkurrera med de allra vassaste.

Mer om hur jag tränat running finns att läsa tidigare i bloggen. Sök på running eller leta i kategorin agilityträning.

 

Malin, Arwen & Eowyn

5 mars 2010 11:42

Roligt att få ta del av dina erfarenheter av running!! Jag är lite sugen på att testa med nästa hund. Fast nu har lyckats få till så pass bra 2på2av med Eowyn så jag kanske håller mig till det, får se :-)
Ses i Örebro imorn!
Kram

http://www.blogtown.se/blog.php?id=malintangring

 

Petra

10 mars 2010 21:50

Intressanta tankar. Jag vill bara tillägga att mina grabbar absolut inte visar eller känner någon som helst frustration trots att jag har kört 2+2 som kontaktfältsmetod... Jag förstår dock din tanke då många hundar visar upp det.

http://petrasbc.inc.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

SM i agility 2017 skulle avgöras i Östersund närmare 90 mil från mig. Jag velade länge kring huruvida jag skulle åka eller inte för det var ju långt men när Elsa Grenholm (min hund Hägragårds Tingelings uppfödare) ringde och frågade om jag skulle kom...

Farväl till medium och vanliga large.   I helgen gick årets sista officiella tävling för mig och hundarna i Vårgårda. Det var tre klasser av vardera och båda hundarna var med för att få springa lite. För Trollas del blev det sista gången på låga ...

Jag hade en helt otrolig tävlingshelg i helgen. Jag har nog aldrig upplevt något liknande. Sedan Trolla och jag började tävla och jag kände vilken underbar häftig liten hund jag hade har jag haft en dröm - drömmen om att en dag få kvala till en final...

En mycket intensiv helg har tagit slut! I fredags stannade Emelia i stan över natt.. hon skulle tälta! :-D   Det blev dock inte mindre barn hos oss, tvärt om, fem barn hade vi hemmavid i fredags. Både Amanda och Melina hade varsin kompis med hem....

Trist men sant. Vi missade med en snöplig pinne i hopp. Jag vet inte hur många gånger vi lyckats knipa placeringen precis utanför pinnplats.. minst tre gånger på de sista tre tävlingarna iallafall..   Innan lagtävlingarna i Karlshamn, Linköping o...