Nu har lilla M fått mat och somnat så nu är det lite lungt igen.

Fredagen spenderades med en lugn och skön förmiddag hos HElena med frukost och prommenad med hundarna. Frammåt lunch pacade jag in mitt pick och pack i bilen och styrde kosan mot loarp. Fick lunch hos Nettan och Martin och fick chansen att prata lite ordentligt med dem efter att inte ha träffats på länge och speciellt inte på sistone då de sedan Sigge föddes haft fullt upp med sjukhusvistelser och annat. Senast bland bekymren står nu att försöka övertyga kommunen om att hjälpa dem anpassa huset så att Sigge kan få komma hem!

Trevlig stund blev det sedan körde jag och barnen tillbaka söderut och nästa stopp var Ålstorp och där skulle Emelia lämnas av hos bästa kompisen. Stannade en stund och såg dem genast sätta igång att leka och sedan åkte jag Melina och hundarna vidare tillbaka till Lund och hem till min studiekamrat Eva.

Vi fick oss en supertrevlig kväll med jättegod mat gott vin och en hel del minnen och uppdateringar av varandras liv. Supermysigt. Skönt att veta att det skulle bli rejäl sovmorgon idag innan tävlingen drog igång.

Ännu en lugn morgon där det intresantaste inslaget helt klart var när Ida (3 år) löste korsord! Ja hon löste dem och fyllde i dem själv! Jösses så duktig hon var.

Eva och Ida följde sedan med till tävlingen trots att vädret inte var det bästa. Icka var först ut i seniorklassen. En kul klurig klasstvåbana! Icka gick som på ett snöre både snabbt och rätt! Tanten älskade att äntligen få vara med i rampljuset igen! Hon vann klassen i överlägsen stil då hon inte bara var snabbast och felfri utan dessuton var den enda hunden i mål 8-O

Tantan stod där högst upp i ensamt majestät på prispallen och stoltserade med sin rosett :-D Ida var överlycklig för idag var det hennes tur att få vara med och hämta pris!

Ting då nja inte rikgit kan man väl säga. Flög balansen och jag tog om och då gjorde hon den skitsnyggt.. hmm ingen bra vana det där. Man får bara en chans på tävling liksom! Loppet i övrigt var ok men vi liksom 70 procent av startfältet missbedömde hur svår slalomen var och Ting sprang rakt förbi hela innan vi fick stopp och kunde börja om.. :-/

Hoppklassen då, Ting drev ut i en sväng som jag missat att tänka på och jag var inte beredd. stoppade henne men hon hoppade hindret baklänges =disk. Körde ändå vidare men när Ting gick ur sista pinnen i slalom blev jag så ställd att jag fullständigt glömde banan. bara att springa av banan och sedan bryta ihop för att komma igen igen imorgon!

Nu har jag duschat, ätit gott hos Eva igen och fått ett glas vin så livet just nu känns ganska bra :-D

Imorgon blir det tidigt, tidigt, hua men rätt bra eg för då blir det förhoppningsvis inte alltförsent hem..

I torsdags bar det av söderut för tävling. När vi kommit en bit på vägen fick jag veta att boendet första natten gått i stöpet. Bara att tänka om. Fick löfte av TL om att bo i klubbstugan och då jag hade madrass och täcke mm med så kändes det som att det fick gå.

tävlingen på kvällen gick sådär i agilityklassen. Ting studsade fint av balansen och jag tog då om! Skitsnygg andra vändan :-/ Disk mao. Hoppklassen var riktigt rolig bana. Ting gick som ett skållat troll och även om vi hade en del vida svängar i en sekvens där jag hamnat för långt efter så vann hon klassen :-D Emelia var överlycklig när hon fick rosett och ta pris.

Helena var snäll och erbjöd oss bo hos henne och det gjorde att vi fick det toppen med trevligt sällskap och mjuk säng istället för ensam i en klubbstuga.

Melina är ledsen får återkomma med mer rapporter senare! Men STORT TACK TILL HELENA för boende och sällskap!

I torsdags tog jag mig lite tid att gå över till stutarna igen. Nu när jag vet att de går undan så kan man gå dit med lite kortare med tid eftersom det går att bryta träningen possitivt nästan när som. Flickorna var ute och lekte och Melina sov så jag tog Ting med mig till hagen en stund. Vi fick ett riktigt bra pass fortfarande focus på avstånd i flankerna samt på LUGN i för och driv så att hon inte får brått när stutarna får brått. Ting tror liksom att hon måste stoppa så fort de sätter lite fart och det kan nog vara mitt fel. Nu är dessa stutar en aning studsiga så det passar bra att träna lugn på dem! :D

Ett bra pass blev det.

Ting gick sedan ner i dammen och badade och jag pratade lite med Emelia och Amanda som hade dykt upp vid hagen. Efter en paus för Ting på en kvart eller så så passerade jag agilityn på vägen in och blev lite sugen. Ajabaja att träna agility direkt efter vall.- Ting tog alla kommandon på väg bort från stutarna men på väg mot dem låste hon i eye istället för att tänka agility :-( Inget bra pass! Bara att bryta och komma tillbaka en annan gång. Vem vill ha eye på en runningbalans?

Efter några timmar gick jag tillbaka denna gången var Icka med. Icka fick köra lite och Ting lite men även detta fungerade dåligt. Ting kunde inte släppa Icka när vi körde och vi fick flera märkliga hopp på balansen.. :-/

Frustrerad bestämde jag mig för att gå ut ytterligare en gång (tvätt dag så jag sprang mycket mellan husen och då passar det att ta en sväng extra med hundarna ;-) ) Ting fick följa med ut ytterligare en gång denna gången utan Icka men nu hade de två föregående passens märkliga fel satt sig i huvudet på både henne och mig och hon stannade uppe på balansen och tittade på mig när jag försökte få henne att springa på bättre och sådant. Men hallå!??

Svor så det osade över den frustration jag och hon nu kände av och gick in igen.

När Magnus kom hem överlät jag barnen på honom och gick ut igen! Denngången laddad till tänderna med tålamod och massor av godis! Lätta lätta övningar med bara running och vips var problemet borta :-D ett kort pass och sedan fick det bero!

Ting klarat inte riktigt störningar än helt enkelt..

Fredagen spenderade jag och barnen hos mormor! Mormor och barnen busade och hade trevligt och jag lagade maten! Underbart att få dona i köket utan att bli störd en gång varje minut av ditten och datten så som toabesök ont här eller där får jag si eller så mamma hit och dit osv.. 

På kvällen anslöt Magnus och Svenne och vi fick en trevlig kväll med god mat och därefter majbål och fyrverkerier

Idag har vi varit och tävlat. En inoff tävling ett stenkastfrån mormors. Agilityklassen var först ut och sällan har jag skådat svårare bana! Jösses kändes definitivt som vatten över huvudet! Nåja in och köra. Ting fixade inte hinder två utan svängde innan för att försöka dra balans :-/ Fick tillbaka henne men när vi strax därefter kom till balansen hoppade Ting som en kanin och då valde jag att ta om. Då gjorde hon fältet fint och när hon missade hindret efter så gjorde jag nerfart balans ytterligare en gång med snyggt resultat. Resten av banan vill jag helst bara glöma. Vi sprang iallafall INTE samma bana! Varannanhindersprincipen så det skrällde om det dessutom flög hon både A:et och vippen! :-( Inte mycket som var bra om ens något.. tom slalom gick hon ur :-(

Hoppklassen då. En aning revanchsugen och en svår men trevlig bana med flyt i! Ting och jag ställer upp och jag går ut för att kalla in. Samtidigt som jag kallar skäller Icka och Ting fryser och stirrar på Icka. Jag kallar igen och Ting går mot mig men med blicken på Icka. Vägran hinder ett! :-( Startade om och då gick det lite bättre men inte bra.

På ett ställe fick vi en vägran till och därpå en rivning och sedan tror jag hon rev ytterligare ett :-( Ting som typ aldrig river!

20 fel men loppet flöt ändå helt ok och jag åkte hem med en känsla av att vi iallafall var på samma bana :-)

Nu har vi ätit lunch och ska snart bege oss hemmåt igen. Måste försöka åka till en klubb och träna på hela banor någon dag. våra hinder därhemma räcker liksom inte riktigt till för att få banvanan.

Helgen som gick har varit toppen och rolig och intensiv!

Lördagen var det tävling i Karlshamn. Klass 1 och öppenklass. Ting jag och Melina körde ner i god tid till första start. Väl på plats fick vi låna plats i Idas tält (Tack för trevligt sällskap, barnpassning och hundhjälp Ida :-D ) så vi installerade oss och sedan var det dags för banvandring och första start. Jag hade startnr två så det var inte mycket att fundera över. In och köra. Hopp hopp balans (som var någon dm lägre än jag var van vid!) därefter svänga höger till hopp platten hopp. Jag skickade Ting över balansen med ett "ja" som vanligt men hon rusade över och tog ett litet skutt på slutet (inte godkännt enligt mina kriterier men om hon var på kf innan hon skuttade eller inte har jag inte lyckats få några svar på.) Jag körde vidare över hopp och platten samtidigt som tanken slog rot att hon faktiskt skuttat och att jag borde tagit om.. Men efter två hinder till så är det inte så lätt att förmedla varför man helt plödsligt bryter.. det var ju inte platten hon gjort fel! Arg på mig själv fortsatte jag loppet och det var en aning skakigt. flera ställen fick jag räta upp henne när hon var på väg förbi hinder. A:et var snäll vinkel på och Ting flög upp och över nocken och landade typ allra längst ner med någon tass. Både jag publiken och domaren höll andan under hennes luftfärd! Slalomen i slutet var toppen :-D I mål kom vi med noll fel! Frågade domaren efteråt om balansen men han hade ingen aning för han hade inte hunnit med alls och valde då att hellre fria än fälla. Berömvärt tycker jag men samtidigt hade jag velat veta om det var rätt eller fel. Känns alltid bättre med en pinne om man är säker på att man förtjänat den. Pinne (nr två) blev det och även en seger iallafall :-D

Har funderat över balansen och undrar om det kan ha påverkat hennes steg att den var lägre. Samtidigt så hoppade hon och sprang inte som hon ska så hon agerar inte rätt. :-/ Kul hade det också varit att VETA om hon trots hoppet var på kf övre del. Jag vet ju att hon när hon skuttar härhemma och får underkännt faktiskt inte hade fått fel på tävling eftersom skuttet skett när hon redan haft två tassar på övre kanten av kf.. Bara att sluta grubbla över. Jag vet inte och filmen visar inte helt då avståndet är för långt.

Måste bara tillägga! ETT JÄTTEGRATTIS TILL ANJA OCH HENNES JAFFA! Hoppas proppen åkte ur nu och att pinnarna i agilityklaserna äntligen börjar trilla in!

Hopp öppen var nästa klass. En svängig bana med flera fällor men det kändes ändå oförskämt bra innan jag gick in.. innan är det viktigast ordet i den meningen för när vi väl kom in bled det annat. Som tidigare så har Ting svårt att kontrollera farten och glider för långt ut och förbi hinder då jag inte jobbar tillräkligt i svängarna. Disk på hinder fem som hon gled förbi och tog baklänges men det var fint dit. Därefter tog Ting varannat hinder och blandade med att ta något extra hinder i fällorna totalt diskade vi oss fem eller sex gånger på banan tror jag :-D Hon var superlycklig hela loppet och skötte de bitar hon gjorde riktigt bra! Slalomen tex. så det är väl det jag får ta med mig från det loppet..

Hopp ett till sist. Nu var jag en aning stressad för jag skulle ju på bröllop på kvällen! Hade fått byta mitt sista startnummer mot ett första istället (tack för det!) ställer upp och startar och Ting går vid sidan av hinder 1!!?? innan jag hinnder fatta och få stopp har hon hunnit fram till däcket och slår i ramen då hon tvärnitar för att jag stoppar henne. Disk! Nåja jag går faktiskt tillbaka och startar om och denna gången var starten inga problem. Inte resten av loppet heller faktiskt hon sätter ett superfint lopp (nollat förutom att hon inte tar sista hindret då jag slutat jobba där.. vi var ju redan diskade) Den kännslan i det loppet ska jag ta med mig! Bakombyten som bara funkade dubbla framförbyten och dessutom lämnade jag henne låååångt i sidled på slalomen (bara för att utmana liksom! Allt bara funkade! SÅ skön känsla!!!

Lämnade Ting hos Ida och kastade mig in i bilen för att hinna hem och duscha innan bröllopet. Vi klarade tidsmarginalen max en kvart för sent ;-)

Hade en supertrevlig kväll med mycket god mat och trevliga spex med brudparet! Idag sitter de på ett flyg till varmare bräddgrader. Hoppas de får en underbar resa!

För sent hemma för att egentligen orka upp även på söndagen var det bara att masa sig upp när väckarklockan ringde. på söndagen skulle jag till Ljungby bk och hålla agilitykurs! Ett härligt gäng dök upp alla med olika raser! Vad sägs om en grupp bestående av 2 härliga peruaner (samma förare occh en ny bekantskap för mig en långhårig och en släthårig, pigga arlerta hundar med en härlig kroppsbyggnad för att fungera på agilitybanorna!) en ckocker med massor av energi! en blandis (pappilon tibetanskspaniel gissar jag men jag vet inte) en setter ochkså den med energi så det räckte och blev över! en härlig foxterrier en bt en staby och en bc. Underbara hundar allihop!

Vi jobbade med handlingen hela dagen och från någon hund på morgonen inte hoppade hindren alls (viljan fanns men han förstod intee matte riktigt och såg därför inte hindren) gick vi till att klara av kombinationer i klass trestil!

Jag var mycket nöjd med mina elever och jag hoppas att de var nöjda med mig också.

Rapporter damp ner under dagen om att Ting skötte sig med den äran på lagtävlingen i Kristianstad! Hon nollade första loppet (öppen hopp) och tog en sjätteplats där! Andra loppet hade väl inte varit så bra (varannanhinderprincipen) men kf hade varit fint! I bägge lagloppen hade hon gjort strålande insatser men med en liten miss i varje lopp (hopploppet fem fel vägran långhopp och agilityloppet ett litet missförstånd som ledde till disk men även i det loppet hade kf varit super) Härligt att höra! :-D

På vägen hem var planen att direkt köra och hämta Ting i Nybro men Magnus behövde hjälp med barnen så det blev till att köra hem först. Hämta mata och natta barn förll på mig och När magnus kom hem vid niotiden kunde jag sätta min vid det laget aldeles för trötta kropp och hjärna i bilen och köra till Nybro. Känndes inte bra att vara så trött och jag tänkte att jag skulle behöva lite sällskap för att hålla mig vaken. Slog Fanny en signal och hon hade inget bättre för sig så hon hängde på :-D TACK FANNY för sällskapet!

På så sätt blev resan inte outhärdlig och supersömning utan istället riktigt trevlig!

Måste bara avsluta med att nämna

http://www.lajbansson.se

På denna  sida kan man hitta alla möjliga söta barnleksaker. Just nu har de en tävling där man kan vinna presentkort på leksaker till sina barn! Klart jag ska ge Emelia, Amanda och Melina chansen till det genom att länka till dem!

Håll tummarna för oss nu!

Jaha så åkte vi 34 mil enkel resa för en dags tävlande i klass 1!! Ja fullt så illa var det väl inte för jag packade bilen full med ungar och Farfar och körde hem till barnens kusiner. En välplanerad släkthelg med agilityinslag blir det då istället för idiotiresa över halva landet (ja lite överdrivet kanske men ändå)

Vi kom upp lagom till kvällsmaten och hade en trevlig kväll med en italiensk pastasallad och gott vin. :-D Efter en trevlig kväll fick Melina nog och sa att det faktiskt var sovdags.. ja hon utrtryckte sig inte direkt subtilt när hon gallskrek tills vi parkerat oss i sängen :-D

Imorse blev det tidigt. Jag smög upp och avsikten var att inte väcka några andra men se det gick lite sisådär med det. Elin har sju små söta valpar här och när jag började prassla med påsar i köket vaknade de och sedan var cirkusen igång. Amnada vaknade, Elin likaså och innan jag hunnit iväg hann även Edward, Emelia och Nora komma upp och Amanda var resolut på väg upp till Farfar för att väcka honom med.. stackaren. :-/

Jag och Melina gav oss av och när vi kom fram somnade hon om i vagnen innan det var dags för mig att starta. (STORT tack till sekretatiatet som passade henne under banvandringen.)

Hoppklassen var lite lurig. Kul men med riktigt kluriga linjer där det var lite svårt att veta hur man skulle lösa handlingen på bästa sätt! En rolig bana av Cailla Brundin. Ting gick bra första biten av banan men sedan kom dagens stora besvikelse - slalomen. Hon gick ur flera gånger hade liksom inte tid att göra klart :-/ Efter tio fel där fortsatte vi men jag jobbade nog lite sådär för på ett par ställen drog hon förbi hinder och jag struntade i att ta om eftersom vi redan hade fel.

Upploppsrakan experimenterade jag med. Visste inte om hon skulle söka linjen själv eller om hon skulle göra enklast möjliga. Hon valde enklast möjliga och tog bara hindren framför näsan och gick sedan brevid de två sista.. som sagt jag ville testa då vi redan var diskade sa fram fram fram och det fixar hon inte själv.

I mellantiden hann jag amma i lugn och ro i värmen bakom disken i cafeterian! Tack för att jag fick komma in bakom så vi fick lite värme!! och sedan somnade Melina prydligt lagom till banvandringen i agilityklassen.

Agilityklassen var en trevlig enkel bana där det svåraste var en 180 graders sväng direkt efter balansen. Bara att tacka och ta emot då Ting går bättre på running när jag inte springer med och pressar henne! Som jag sa i förra inlägget är hon van att svänga efter så det borde ha passat oss utmärkt!

Ändrade mig gällande handlingen i sista sekunden (va tveksam på vilken sida platten jag skulle ta redan på banvandringen men hade bestämt mig men ändrade mig alltså nu :-( ) Fick flera stora svängar som följd av detta då man inte är tydlig och genomtänkt när man ändrar sig.. det redda dock ut sig men det kvittar liksom för när vi kom till slalom var det samma visa igen! Ting gick ur flera gånger.. sedan kom jag på! (fast då var vi redan diskade på att hon hunnit ta tunneln emellan förstås) att jag sprang liksom och avvaktade i slalom! Det gör jag ALDRIG på träning! Mitt dumma nöt!  :-(

Fortsatte ändå banan ut och balansen var en dröm! Hon tryckte på järnet över och hade FYRA tassar på kf!! :-D SÅÅÅÅ SKÖNT! :-D

Jag stod dock som en nickedocka och tittade på hur hon satte tassarna och glömde styra när hon kom ner vilket resulterade i ytterligare en gigantisk sväng då Ting fortsatte rakt fram i 400 km i timman :-D

Jaha sen då jo vippan hade hon för brått på och när hon insåg att det var vippen brmsade hon hårt men hann liksom inte få stopp helt så hon var av innan den slog i backen men godkännt ändå då hon inte kört en vipp sedan i juli! :-D

Konstigast på banan var det raka upploppet. Hon drog fint rakt fram till en meter innan sista hindret. då bromsar hon kraftigt och viker åt sidan och SPRINGER FÖRBI???!!! 8-O va??!!

Detta är ett mysterium och något vi måste träna!

Dagens resultat alltså två disk men en nöjd matte då det var en Ting med självförtroende och dagens snyggaste balans det vågar jag påstå :-D

Sånt är mitt liv just nu så det får bli en kort blogg idag.

Har firat Svennes 60 års dag i lördags (efter tävlingarna se nedan) och där stannade vi över natt. Sedan var Bobbo och Maria med barn på besök på söndagen och igår var det babysim för Melina, gympa och sedan lek och plask för Amanda och Emelia. Själv badade jag därmed två gånger igår! Gissa om jag var ren! :-D

Någon tid över för bloggande var det inte för på kvällen skulle det fixas tårtor! En till snickarna som skulle vara färdig 9 00 i morse och en som ska vara färdig ikväll då vi tänkte fixa en liten födelsedagsmiddag här också. Svenne bor ju hos oss i veckorna och 60 fyller man ju inte varje dag. För övrigt ska jag fortsätta städa, fixa förrätt och middag också till ikväll.. och så har jag ju barnen att ta hand om också.. jodå här har vi massort med dötid att fylla med bloggande..

Tävlingen då? Jo först och främst har jag nu en gång för alla förklarat krig mot min GPS! Den var inställd på kortast tid (kortast väg är livsfarligt tidigare erfarenhet av att den vill guida mig i bil över vandringsleder mitt i skogen!GRRR) alltså kortast tid vilket brukar vara en omväg men ändå säkert landa rätt!

Skulle från 25:an till 26:an i närheten av halmstad och fick av GPS:en instruktioner om att gena tvärs över någon mil före Halmstad. Följde instruktionerna men insåg när den ville jag skulle köra en oplogad väg att nu kommer vi bli osams jag och GPS:en. Dubbelkollade inställningarna och kastade mig sedan ut i snödjupen! Dumt jag vet men jag var redan sen (hade missat att svänga rätt en gång tidigare och därmed tappat den tid jag haft till övers för oförutsedda händelser) och hade likosm inte riktigt tid att vända! (30 min till banvandring efter framkomst är ok men inte för mycket när man har ett barn med som kommer behöva ammas innan start (hunden ska ju också rastas och värmas..))

Ganska snart övergick den oplogade vägen i en plogad dito även om denna var något mindre än man hoppats på.. men ridhus ligger ju ofta lite avsides så..

Körde och körde tills jag kom till en skylt "sprängning pågår, militärt övningsområde" nu kändes vägen INTE bra längre!!! GPS:en ville dock köra till vänster istället för lägre in på området så ok.. jag kom dock inte mer än 20 meter så spärrades vägen av en vägbom! Fälld och låst.

Dags att vända men nu misströstade jag en de4l. Plockade fram nummret till tävlingsledaren och fick sedan via ett antal samtal till henne hjälp att hitta rätt! TACK du underbara människa! På plats ungefär fem minuter före banvandring!!! Inte alls tillräckligt egentligen men det fick gå.

Anmälde direkt till inroparen samt anlitade henne till barnvakt till min ännu tack och lov sovande dotter! och kastade mig in på banvandring. Därefter fanns det tid att både amma och rasta och värma hunden innan det var dags för start! Phu!

Hopp A

En rätt kul och relativt enkel bana för en rutinerad förare. Gott om plats för att handla även om där fanns threddles på banan! Kul verkade den iallafall. Två hundar innan mig får jag plödsligt för mig att Ting inte klarar att kallas in genom däcket. Eller?? Vågar inte chansa då däcket är första hindret och ändrar därför min handling i sista sekunden. Startar med vilket gör mig sen till ett senare framförbyte vid en tunnel. Hann helt enkelt inte byta och trycker Ting runt hindret efter som hon därmed tar baklänges! Disk! Great dog Shame about the handler! :-( Vi kör dock vidare och hon går även ur slalomen och missar sista hindret då hon satsar järnet mot trasan i slutet. Skönt på sätt och vis för då hade vi antagligen inte gått nolla iallafall.

Hopp B

En klurig bana. Såg enkel ut om man inte tittade på hur hunden uppfattar banan genom var hunden landar och vad hunden då ser. Misstänker att många fick oväntade problem på den. Jag hade koll på hundens vinklar och på var jag skulle behöva hjälpa lite extra och det kändes bra. Vi startade och Ting fullständigt kraschade första hindret. Ingen aning om varför :-( Sedan gick hon toppen. Vi fick ett litet stopp uppe i vänstra hörnet där vägen till tunneln såg ut att vara rak men för hunden i verkligheten blev rak till fel öppning. Jag låg efter och fick kalla en gång extra innan jag kunde skicka henne. Förutom detta (och kraschen) var loppet riktigt toppen! Härlig känsla! Vi var liksom på samma sida..

Sista hindret stod väldigt snett och vis av klassen innan så visste jag att jag skulle behöva holla i henne där! Så det gjorde jag. När hon hoppade näst sista kallade jag henne mot mig men det var för sent! Hon hade redan innan nästsista satsat järnet mot trasan så även om hon lyssnade och kom så hade hon redan passerat sista hindret (om än med bara någon cm) så hon tog det åt fel håll! Disk igen! Suck lång resa helt i onödan!

Men shit va kul jag hade!!!!! Jösses så jag saknat spänningen av tävlandet! Men den minimala träning på agility vi haft så känns det som om vi var betydligt mer samspelta än vi varit tidigare så se upp därute för nu kommer vi snart fixa nollor på löpande band :-D

Ska bara plocka upp en balans så jag kan träna kf igen också!

Måste dra! Massa att göra som sagt.. har redan suttit alldeles för länge även om man behöver lite paus ibland också!

På agilitylistan stormar det just nu. Disskussionen kring pinnar och nollor har fått nytt liv och rasar för fullt. Så här efter halva säsongen verkar en hel del tappat sugen och ännu värre funderar på att sluta helt med agilityn för att de ändå inte har en chans.

En chans till vad kan man undra? Jo till att samla SM-kvalpinnar och kvala till SM. Själv har jag svårt att sätta mig in i känslan. Dels för att Icka när hon nollat aldrig haft problem med att även få pinne (har tom tatt sådana på fem fel ibland) och dels och desto viktigare för att jag i andra sporter insett mina begränsningar från början och satt mindre mer realistiska mål för mig själv.

Jag har likosm aldrig satsat och lagt ner denträning som krävs för att kvala till SM i någon annan gren än agility och därmed har jag inte heller skrikit mig hes över att kvalreglerna är för tuffa i någon annan gren..

Kanske tänker jag snett nu men är och ska SM vara för alla?

Självklart är det roligt med mål och morötter att sikta mot men precis som Jonas sa se då till att skapa eller utnyttja de mål och morötter som finns på din nivå!

AGIF jobbar hårt för att hjälpa alla oss.. vad gör vi själva??

Visst finns det många som sliter hårt för att komma med eliten (dem som kvalar till SM i detta sammanhang) men som ändå inte når hela vägen. Då kanske man får fråga sig tränar de rätt? Ta hjälp och skaffa rätt utrustning OM och det är just OM SM är så viktigt för er! Annars se till att utveckla andra tävlingsformer där den breda massan får chansen att glänsa. Egna divisioner, tävlingar, cuper, mm.

I vår klubb och några närliggande klubbar har vi haft en agilitycup under våren som var oerhört uppskattad bland oss gräsrötter (Ting är inte i eliten ..än??) Vi har samlats en gång per klubb hos varandra och haft en cup där man samlat poäng. Vi körde tre klasser; nybörjarklass (för dem som ALDRIG startat officiellt) AG 1 och H 1 för dem som inte kommit längre upp i klasserna än till ettan. Hundar som Icka fick gärna starta (utom tävlan) medan cupen och poängen delades upp pland de grönare hundarna.

Supertrevligt att lära känna ekipage från de närliggande klubbarna och ett toppensätt att motivera de nyare till att engagera sig och börja tävla!

Folksam cup är ett exempel på ett annat mål som man kan sätta upp för sig och sin hund om man tillhör de där nästan SM ekipagen. Där krävs det mycket mer säkerhet för att ta sig dit än till SM. Jösses vad jag skulle vilja vara med när en av deltävlingarna till och med ska gå i Växjö.. men det blir nog svårt för att inte säga omöjligt eftersom mitt BF är dagen innan Växjötävlingen. Jag körde tom till Örebro och var med i den första kvaltävlingen med både Icka och Ting (hennes debut) och då hundarna diskade sig i varsitt lopp så var det inte aktuellt att kvala.. MEN jag försökte och ville och drömde! Skitkul! Tack Folksam för den kicken!

Nu diskuteras ett nytt mästerskap.. rasmästerskap! Wow så kul!!! Kontakta AGIF och fråga hur och med vad just du kan hjälpa till! Detta är ju verkligen något för alla er som INTE har BC att satsa på och göra till den mest pretigefylda tävlingen någonsin!! Tänkt dig bara att få vara med här! Har man BC får man verkligen kämpa!!! :-D

Sedan finns klubbmästerskap och disktriktmästerskap rasmästerskap och annat som jag anser är värda massor och som i denna SM-debatt känns som om det förringas och liksom sopas under mattan. Trist! Se istället till för att höja statusen här!

Om jag spelade fotboll eller körde rally skulle jag som sagt inte deppa ihop för att jag inte nådde högst upp i toppen! Jag är ingen duktig fotbollsslpeare och inte heller rallyförare (tränar också aldeles för lite och har helt fel material för att ha en chans.) och får helt enkelt anpassa mina mål i sådana sporter till realisktiska höjder. Kanske att vara med i ett korplag som faktiskt vinner en match någon gång eller så. Ja det skulle faktiskt vara kul! Jag tränar aerobics (åtminstone när magen är mindre och foglossningarna inte härjar) men förväntar mig inte att bli bäst i sverige eller så utan accepterar att det är rätt nivå för mig att bara träna! För att jag ska må bra!!!!

Sen det här med att skaffa rätt material. En hund ska fungera med familjen i alla lägen och alla dagar! Det är inte bara agility som gäller för det mesta! Detta förstår jag och respekterar jag! MEN vill man då till SM så kanske man har funderat en aning snett någonstans! Man kan liksom inte äta kakan och ha den kvar!

De flesta av oss håller väl ändå på med agility för att det är en rolig sysselsättning för hunden och för att det skapar ett bra band och en bra relation mellan dig och hunden. Hur kan man då säga att det inte finns något kvar att kämpa för och att man därför ska sluta? Skapa mål att kämpa för! Kan de i AGIF så kan väl alla vi också!

Prata med klubbkamraterna! Ordna egna inofficiella tävlingar och se till att skriva ihop regler som passar klubbmedlemmarnas förutsättningar! Ge tilläggssekunder eller anat handicap till nybörjarna..

Det kanske vore nåt! En handicapcup där man har handicap utifrån de meriter man skrapat ihop?

Sluta focusera på SM och hitta andra utmaningar! Alternativt träna mer och hårdare både fysiken på hunden och dig själv samt se till att få hindersäkerhet och vägval att sitta tll 100 procent! Funkar det ändå inte för just dig och din hund? Träna fart, fart fart och fart.. och om du sedan inte är nöjd ändå funder åter över materialvalet och VAD som är viktigt för dig i ditt liv!

De människor som ligger med i toppen och eliten lägger ner MASSOR av tid på träning! Förringa inte deras ansträningar bara för att de har en BC eller annan vallhund.

Nu har jag stuckit ut hakan och får väl på moppo från alla möjliga håll.. men sånt är livet!

Skapade en omröstning angående just hur viktigt SMsystemet är för just dig!

Får jag för många svar på det första alternativet kanse jag måste fundera igen men så här känner jag just nu..

:-D

Ha det så gått!!

Kram

Två veckors semseter med bara hund på schemat! Det har varit fullspäckade veckor. Fantastiskt roliga!

Vi började vår resa på måndagen. Båten gick på förmiddagen från Oskarshamn och Emelia och jag packade bilen full med kläder, cyckel, leksaker, hundmat, och hund (Tingeling) och tryckte in oss själva ovanpå allt det andra och styrde kosan nordost.

Vi kom fram i god tid och hade därmed tid att rasta hund och oss själva innan vi behövde köra och ställa oss i kö vid båten. Vi checkade in men jag kom naturligtvis på att jag inte sagt ifrån om hund vid incheckningen så det blev en del meckande med att ta sig ur kön, fixa djurlapp och sedan byta kö till rätt kö.. suck alltid ska man krångla med nåt.

Som vanligt var där massor av agilitymänniskor på båten :-) Underbart att redan här få upp stämningen och förväntningarna inför den kommande veckan. Vi hade dock en liten incident på båten. I matkön (som var låååång och seg) tröttnade Emelia och ville hellre gå och titta på film. Då jag hade agilityfolk före mig i kön bad jag dem hålla min plats medan jag följde Emelia till biorummet. Placerade henne där med strikta order om att inte lämna rummet förren jag kom tillbaka..

Tillbaka till köandet och efter ytterligare en lååång seg stund fick jag äntligen maten i min hand. Gick och tog plats vid ett bord och skulle sedan hämta Emelia som naturligtvis var försvunnen. Hu vad kall man kan bli! Hemskt att inse att jag var ombord på en båt med tusentals passagerare och en av dem var min dotter som nu var försvunnen. Jag hann springa över till lekrummet för att se om hon var där (vilket hon inte var) innan en annan mamma grep tag i mig och undrade om inte det var min lilla tjej som satt borta på infodisken och grät! Det var det!!! Phu...

Det är sällan man blir så rädd som jag var den minut som gått från det att jag upptäkt att hon var borta tills dess att jag hittade henne igen. Hon hade alltså inte gått mer än tio meter från bion men hu va obehagligt!

Emelia lärde sig något dock och var sedan noga med att tala om vart hon gick resterande två veckor.

Framme på Gotland åkte vi och handlade och sedan vidare för att installera oss hos Gunilla. Vi fick låna en egen husvagn och där trivdes vi alldeles utmärkt! Tack Gunilla för boende och tack Paula och Magne mfl för god mat och trevligt sällskap!

Tisdag onsdag var det tävlingar i Levide. Tyvärr var planeringen för klass ett hundar värdelös och vi skulle starta första klassen på morgonen och sista klassen på kvällen så det blev låååånga dagar för stackars Emelia. :-(

Ting gjorde mycket som var bra på banorna men inte hela vägen runt. Det blev disk i fem lopp av sex under dessa två dagar. Kvarstående minnen är att ALLA kf satt som de skulle :-D. Ja ok en disk i ett agilitylopp kom då hon ramlade av efter halva balansen (de kom upp snett och hon han inte häva i sin fart..) När jag tog om blev vi diskade (balansen var näst sista hindret och hon var felfri dit fram :-) ). I sista loppet gjorde hon en mycket bra insats men jag var helt felplacerad så hon kunde omöjligt hitta in i den tunneln som hon skulle till. (Jag stog framför öppningen..) Det blev fem fel vägran i ett annars mycket bra lopp.

Emelia hittade lekkamrater på tävlingsplatsen och spenderade dagarna tillsammans med två finska tjejer. Att de inte begrep ett ord av vad de sa till varandra verkade inte spela så stor roll.

På torsdagen var det vilodag för hundarna och Emelia och jag tog tillfället i akt och gjorde något som hon fick välja helt själv! Pippi förstås! Kneipbyn för hela slanten blev det. Hon åkte bergbana, hoppade studsmattor och körde bil och båt för glatta livet! Sedan var där sångstund med Pippi och teater med densamma som gällde! Gissa om jag hade en lycklig tjej den kvällen! Tack Magne och Paula än en gång för passning av Ting så hon slapp dö av värmeslag eller tristess denna dag..

På fredagen bytte vi tävlingsplats och for upp till Visby för tre dagar till med tävlingar. Vi flyttade in hos Ulrika som förutom trevligt sällskap bjöd på massor av god mat! Jordgubbssalladen lade jag på minnet och den gjorde succe i Bråfors senare under veckan!! :-D

I Visby blev det fyra klasser per dag för lilla Ting då det var dubbla lagklasser förutom de individuella. Gigantiska tävlingar med massor av startande gjorde att dagarna blev låååååånga även här. Förutom på en prisutdelningspaus vid lunch varje dag så flöt dock tävlingarna på bra.

Nu började resultaten titta in. Några femfelare fick vi in och en klass etta i hopp nollade vi!!! :-) Så skönt. Nollan visade sig räcka till en andraplats (efter en gotländsk Aussie, alla BC höll vi bakom oss ;-) ) och hennes första pinne! Emelia vårdade rosetten ömt hela resan vidare sedan! Ickas (fd) lag plockade en pinne till så nu fattas det bara en för dem. Återigen fick de några stolpe ut. Dvs första platsen utanför pinnarna.. tror de prennummererar på dem! I vart fall har vi mååååånga sådana platser.. 

Emelia lyckades på nytt skrämma mig när hon efter att ha sovit gott i tältet bara försvann. Jag letade själv en lång stund sedan bad jag några vänner hjälpa mig att leta och till sist gick jag till speakern och bad dem efterlysa henne i högtalarna. Henric kom då och frågade mig varför jag letade efter henne när hon fortfarande låg och sov i tältet!? På något sätt hade hon försvunnit bland filtarna så jag inte sett henne!! jösses märkligt vad dålig syn jag börjar få :-D

Emelia hittade även nya lekkamrater här. En tjej som hette Tindra blev favoriten och hennes mamma tog gärna med Emelia när de skulle åka och bada och på söndagen fick hon följa med till Kenipbyn igen! Hennes lycka var gjord! Tack för denna underbara insats! Min dotter hade absolut roligare på badstranden och på Kneipbyn än hon hade haft om hon varit kvar på tävlingsplatsen med mig!!

De två första dagarna höll kf bra även här (missade ett A på lö em i ett annars felfritt laglopp) men sista dagen (sö) tog hon inte varken A eller balans! :( Efter så många dagars tävlande är det kanske inte så konstigt men det kändes ändå trist. I sista klassen missade hon balansen ner (jag var för långt efter för att se så jag tog inte om). Det visade sig att femman räckte till en tiondeplats till Emelias stora förtjusning! Hon gillar att få pris den unga damen! :-)

För övrigt gick hon väldigt bra om man bortser från slalomen som verkar vara vår stötesten. Antingen går hon rakt igenom den helt utan problem eller så skippar hon de två sista pinnarna. Missar hon dem får vi ofta fel igen när vi tar om.. strul strul strul.. Possitivt är dock att hon inte missat någon ingång vid första försöket! Ingångarna sätter hon varje gång men alldeles för ofta går hon ur vid tio pinnar! Mer träning krävs tyvärr.. i övrigt är det någon enstaka rivning och ibland fel hinder men oftast går hon riktigt bra!

Vi hann springa alla våra klasser innan vi behövde åka vidare mot båten! Toppen av gotlänningarna att tänka på oss som skulle med den och därmed jobba för att få alla att hinna starta innan så att man hann med!! Tack!!

Vi tog båten till Nynäshamn och när vi for därifrån passerade vi en brukshundklubb och då kunde jag inte låta bli.. Ting behövde ändå komma ut efter båtresan så vi åkte dit och rastade och tog ett kort träningspass på A och balans.. Med klicker och korv så skötte hon alla kf toppen fint! :-/ Inte tillstymmelse till hopp någonstans.. typiskt.. nåja kanske var hon bara trött på tävlingarna..

Vi for sedan vidare mot Bråfors där vi skulle bo och träna vallning i dagarna fyra. Vi kom fram sent men Erik (som äger stället) var uppe och visade oss till ett rum där vi kunde få bo. Jösses va gott vi sov den natten!

Tyvärr hade vår instruktör (Peter Nilsson, lerkulans kennel) fått förhinder de två första dagarna så det fick bli träning på egen hand.

Vi valde att träna och lyfta självförtroendet hos hundarna då de andra deltagarna av erfarenhet visste att självförtroende kan komma att behövas då Peter sedan går in och ställer krav på hundarna :-) ting var snabbt med på noterna och ville inget hellre än att valla!

Där fanns ett fantastiskt fårhus som vi kunde valla i när solen blev för obarmhärtig utomhus och startade man tidigt på mornarna fick man bra träning ute på förmiddagen innan det blev alltför varmt. Det blev även något kvällspass någon av dagarna. När det inte längre var fullt så olidligt hett för får och hundar.

I fårhuset fanns det dock hyresgäster som inte helt uppskattade vår närvaro. Två snokar bodde i halmen på golvet och även om de snabbt lämnade sitt bo när vi kom första gången så var de lika snabba tillbaka när vi drog vidare. Emelia var överlycklig när hon hittade ett ormskinn i halmen! En dag hann ormarna inte ut och en av deltagarna hann trampa på den inte alltför glada snoken innan den förtretad ringlade iväg mellan tassarna på närmsta hund. Tur att det inte var huggormar!

Emelia hittade sin favorit bland deltagarna! Fia hade förutom sin Kelpie med sig sin heeler med fem valpar! Om Emelia försvann här någon gång visste jag var jag skulle leta iallafall! ;-) Alla ni som var på lägret var föresten fantastiska med min dotter! Hon hittade knän att krypa upp i och öron att viska "hemlisar" i överallt! Tack för denna underbara hjälp med lilltösen! Hon trivdes som fisken i vattnet och vill jättegärna följa med tillbaka ett annat år! eller imorgon som hon uttrycker det ;-)

Peter hade lagt upp träningen på de två enligt honom viktigaste bitarna, flankeringar/hämt och fösningar. Det skulle visa sig att flankeringar var Tings svaga sida medan föset gick betydligt bättre än jag räknat med!

Flankeringarna har jag ju vetat om är en svag sida. Ibland flankar hon fint medan andra gånger så får vi snabba inrusningar mot fåren istället för fina flanker. Peter visste bot på problemet och jag fick tydliga instruktioner om hur jag skulle sätta press på henne innan hon fick gå och även hur jag skulle se på henne att hon tänkte rätt. Lyckades jag sätta pressen och se när hon tänkte rätt så flankerade hon toppen. Problemet vara bara att kunna läsa hunden. Ting var enligt mig inte så tydlig så att jag kunde se när det var rätt att släppa och när hon skulle utsättas för mer tryck.

Så fort jag släppt henne kunde jag dock se om hon tänkte rätt eller fel.. men då var det ju så dags.. :-/ Great dog shame about the handler passar rätt bra även i vallningssammanhang ibland. :-)

Inne i fårhuset fick vi till riktigt bra flankeringar till slut. Men när vi sedan flyttade ut på vidderna fick Ting panik och brått igen och jag med för här kunde fåren vandra iväg åt alla möjliga håll. Där var kraftiga drag i hagen dessutom. Ovanpå det så hade Emelia jättekul med att jaga eller klappa fåren bakom min rygg medan jag försökte sätta rätt tryck på hunden... Kanske inte den optimala kombinationen med barn får och vallningsträning samtidigt. Nåja Emelia hade kul och jag lärde mig såsmåningom att hantera den extra komponenten "ostyrligt busigt och glatt barn" i ekvationen.

Flanker behöver vi träna massor på innan de blir bra!

Fösningarna gick bättre och jag tyckte även korta flanker i föset (när jag gick bakom) var bättre än de andra. När man fick ett mål att sikta på i fösningen så blev jag antagligen mycket tydligare med vad jag ville och då skötte sig hunden riktigt bra. Inte heller fanns jag framför Ting och kunde lägga fel sorts press på henne (hon får många av inrusningarna till följd av att jag pressar henne när hon är i rörelse och hon känner sig tvungen att jaga runt mig skitsnabbt för att jag inte ska hinna stoppa henne..) Vet inte om Peter skulle hålla med men jag var iallafall väldigt nöjd och stolt över fösningarna även om det naturligtvis finns massor att utveckla och träna på även här.

Träningen med Peter var så givande att jag till och med ställde in en tävlingsdag i skutskär för att stanna extra på kursen!! Tur för mig att där fanns plats till mig på fredagen! :-)

På fredagen fick vi köra en VP-bana för att kolla av var vi stod. Vi fick även skicka på ett 70 m hämt där jag inte skulle agera alls om inte hunden gjorde riktiga dumheter (dvs inrusningar, eller fårjakt eller liknande) Jag skickade höger då jag trodde hon skulle gå vidare åt höger. Hon skar dock i hämtet :-( men slog sedan ut i en fin båge åt vänster och tog sig bakom fåren utan att rusa in eller ens störa fåren! :-D  Bakom dem stoppade hon jättefint själv nästan innan jag hunnit säga ligg.. Sedan gjorde hon ett toppen framdriv i lungt tempo där hon tog ligg när jag sa dem! Kändes helt enkelt helt underbart!

Fösningen startade i kraftigt drag åt sidan och lite bakåt. Vi fick mycket problem i starten (speciellt som flankerna inte är ok utan tar lite tid) men till sist fick vi ut fåren på banan igen (de hade sökt upp staketet och korna som gick på andra sidan..) Sedan gick föset bra men vi tog oss inte genom grinden.. Jag hade nog lite brått att vända dem de gick iallafall förbi nära på insidan.

Drivningen blev först lite fortsatt fösning innan jag hann upp före fåren. Den gick väl ganska bra kändes det som. Marken var lite ojämn och jag hade fullt sjå att få mina gravidsvullna ben att hålla sig uppe genom markerna och Ting fick sköta fåren själv till större delen. Några ligg fick jag ta till när det började gå fort men vi tog oss runt de två resterande benen utan vidare problem. Grinden vållade inte heller några besvär. Ner mot fållan fick jag stoppa Ting rejält och ta mig dit för att öppna. Det såg riktigt bra ut tills fåren nästan gått in då bestämde sig Ting i ett obevakat ögonblick för att balansera istället för att fortsätta fösa in dem och därmed vände de och gick ut naturligtvis! En stötesten för oss! Ting vill ofta balansera och har inte begripit vad fållan går ut på. inte så konstigt då vi nästan aldrig tränat fålla!

Efter lite cirklande fick vi fåren på rätt köl igen och in i fållan på nytt! Men fortfarande är det svårt att hålla koll på får, hund och fålla samtidigt speciellt som Ting vid minsta ofocus från min sida balanserar upp och trycker ut fåren igen! Suck! Hem och träna!!! Men även här fick jag mycket bra och användbara tips från Peter så det ska nog gå att få ordning på!

Jaha kvar var att plocka ut fåren ur fållan. Detta har vi inte heller tränat speciellt på men efter ett stopp från mig då Ting gick rakt mot flocken gick hon fint längs kanten och tog dem sedan lungt ur fållan! På det stora hela.. Duktig hund! Med mer träning kan det bli riktigt bra! :-D

Det höjde iallafall självförtroendet att få köra banan och se var vi stod! Framförallt höjdes nog träningssuget!! Nu ska här tränas! :-) längtar till semestern!!!!

Efter fem dagars vallträning packade vi åter ihop oss för att åka vidare upp till skutskär och kvarstående agilitytävlingar. Ting fick starta sina klasser men jag tror nog att hon var en aning mör vid det här laget. I första hoppklassen strulade slalomen igen. Ting gick ur när det var två pinnar kvar. Jag tog om tunneln innan och sedan slalom igen men även då gick hon ur. När jag vände och tog slalom åt andra hållet gick hon ur för tredje gången varpå jag lade henne och gick av banan :-/

Emelia hittade snabbt ytterligare en ny vän! En tjej som hette Nova ville leka med henne och snart var de i full gång. Även här var mamma en icketävlande som valde att ta med sig båda barnen och bada en stund på dagen! Dessutom fanns där gungor på tävlingsplatsen och Emelia och Nova turades om att gunga varandra där. Gud så självständig och stor hon har blivit på dessa två veckorna!

Agilityklassen gick bättre! Eller tja bättre och bättre.. Jag kallade in henne med ryggen mot A:et och när jag började springa kraschade jag rakt in i och upp på A:et! Jag fick vackert klättra ner brevid den fullständigt chockade domaren medan Ting väntade på att klumpiga matte skulle flytta sig från hennes hinder. :-O En tjej frågade efteråt om någon filmat loppet och jag svarade att det hoppas jag sannerligen INTE!! :-D

Vi tog oss genom resten av loppet felfritt! Alltså även slalom! :-) och kom i mål med fem fel på något sätt.. vet inte varför vi inte fick några fel vi A:et men domaren var kanske för chockad? Det räckte i slutändan till en 7:e plats??!! och Emelia stolt som en tupp fick välja pris! :-)

På söndagen låg klass ett först! :-D passade oss utmärkt då vi hade en låååång resa hem framför oss. Hopploppet strulade vi som vanligt med slalom. Hon gick ur de två sista och när jag tog om fick hon fick för sig att hon inte hade en aning om hur man skulle gå in i slalom.. tre vägringar där och ytterligare en disk. Till slut kom hon ändå igenom slalom och vi fortsatte i mål. Övriga loppet var både snyggt och felfritt men vad hjälper det.. :-/

Agilityloppet sista loppet innan semestern var slut.. En kul bana och Ting gick toppen! En snöplig rivning fick vi men både slalom och kf fungerade. Slutrakan var lite elak och inte alls en slutraka som hunden trodde utan hunden skulle innan sista hindret svänga 80 grader till ett hopp och sedan dryga 200 grader tillbaka till ytterligare ett hopp innan de fick ta sista hindret.. Ting drog järnet på slutrakan och fick fullt sjå med att bromsa när jag ville svänga istället. Svängde gjorde hon men vägen blev lååång . Där tappade hon tid. trots detta kom vi i mål med en bra tid som visade på en hastighet av 4.97 m/s i agilityklass! Nöjda med detta lopp och skulle det visa sig ytterligare en 7:e plats som Emelia fick hämta pris för kunde vi sätta oss i bilen hem! :-D

Måste dock först rikta ett tack till Jenny Damm som vann klassen och prisutdelaren. Jenny har väl för många rosetter så hon ville inte ha sin och meddelade prisutdelaren detta lite snyggt och lät rosetten bli kvar bland övriga rosetter. Emelia som stod och studsade på prisutdelningen i förväntan på att få gå och välja pris blev den som prisutdelaren valde att lämna Jennys överblivna rosett till. Gissa om min fyraåring blev lycklig! Hon hade flera gånger innan frågat mig om vi skulle få en grön rosett eller en blå (cert rosett..) Jag hade svarat henne att vi troligen inte skulle få någon rosett alls för ting var bara ganska duktig inte tillräckligt för att få rosett.. och jag tror att hon accepterat detta men när rosetten räktes över gjorde hon stora ögon och på väg hem sedan deklarerade hon stolt att Ting visst det varit jätteduktig för hon hade ju faktiskt fått rosett! Två gånger till och med!

Så därmed Tack Jenny och Tack till prisutdelaren! Ni gjorde min dotter lyckligare än lyckligast och det är värt mycket! :-D

Resan hem var lååång men gick bra. Nu är man tebax på jobb i en vecka sedan väntar lugn och ro under semestern! Tävlandet är över för Ting under några månaders mammaledighet. Träna ska hon dock få göra.. mest vallning och jag lyckas få till det! :-)