På agilitylistan stormar det just nu. Disskussionen kring pinnar och nollor har fått nytt liv och rasar för fullt. Så här efter halva säsongen verkar en hel del tappat sugen och ännu värre funderar på att sluta helt med agilityn för att de ändå inte har en chans.

En chans till vad kan man undra? Jo till att samla SM-kvalpinnar och kvala till SM. Själv har jag svårt att sätta mig in i känslan. Dels för att Icka när hon nollat aldrig haft problem med att även få pinne (har tom tatt sådana på fem fel ibland) och dels och desto viktigare för att jag i andra sporter insett mina begränsningar från början och satt mindre mer realistiska mål för mig själv.

Jag har likosm aldrig satsat och lagt ner denträning som krävs för att kvala till SM i någon annan gren än agility och därmed har jag inte heller skrikit mig hes över att kvalreglerna är för tuffa i någon annan gren..

Kanske tänker jag snett nu men är och ska SM vara för alla?

Självklart är det roligt med mål och morötter att sikta mot men precis som Jonas sa se då till att skapa eller utnyttja de mål och morötter som finns på din nivå!

AGIF jobbar hårt för att hjälpa alla oss.. vad gör vi själva??

Visst finns det många som sliter hårt för att komma med eliten (dem som kvalar till SM i detta sammanhang) men som ändå inte når hela vägen. Då kanske man får fråga sig tränar de rätt? Ta hjälp och skaffa rätt utrustning OM och det är just OM SM är så viktigt för er! Annars se till att utveckla andra tävlingsformer där den breda massan får chansen att glänsa. Egna divisioner, tävlingar, cuper, mm.

I vår klubb och några närliggande klubbar har vi haft en agilitycup under våren som var oerhört uppskattad bland oss gräsrötter (Ting är inte i eliten ..än??) Vi har samlats en gång per klubb hos varandra och haft en cup där man samlat poäng. Vi körde tre klasser; nybörjarklass (för dem som ALDRIG startat officiellt) AG 1 och H 1 för dem som inte kommit längre upp i klasserna än till ettan. Hundar som Icka fick gärna starta (utom tävlan) medan cupen och poängen delades upp pland de grönare hundarna.

Supertrevligt att lära känna ekipage från de närliggande klubbarna och ett toppensätt att motivera de nyare till att engagera sig och börja tävla!

Folksam cup är ett exempel på ett annat mål som man kan sätta upp för sig och sin hund om man tillhör de där nästan SM ekipagen. Där krävs det mycket mer säkerhet för att ta sig dit än till SM. Jösses vad jag skulle vilja vara med när en av deltävlingarna till och med ska gå i Växjö.. men det blir nog svårt för att inte säga omöjligt eftersom mitt BF är dagen innan Växjötävlingen. Jag körde tom till Örebro och var med i den första kvaltävlingen med både Icka och Ting (hennes debut) och då hundarna diskade sig i varsitt lopp så var det inte aktuellt att kvala.. MEN jag försökte och ville och drömde! Skitkul! Tack Folksam för den kicken!

Nu diskuteras ett nytt mästerskap.. rasmästerskap! Wow så kul!!! Kontakta AGIF och fråga hur och med vad just du kan hjälpa till! Detta är ju verkligen något för alla er som INTE har BC att satsa på och göra till den mest pretigefylda tävlingen någonsin!! Tänkt dig bara att få vara med här! Har man BC får man verkligen kämpa!!! :-D

Sedan finns klubbmästerskap och disktriktmästerskap rasmästerskap och annat som jag anser är värda massor och som i denna SM-debatt känns som om det förringas och liksom sopas under mattan. Trist! Se istället till för att höja statusen här!

Om jag spelade fotboll eller körde rally skulle jag som sagt inte deppa ihop för att jag inte nådde högst upp i toppen! Jag är ingen duktig fotbollsslpeare och inte heller rallyförare (tränar också aldeles för lite och har helt fel material för att ha en chans.) och får helt enkelt anpassa mina mål i sådana sporter till realisktiska höjder. Kanske att vara med i ett korplag som faktiskt vinner en match någon gång eller så. Ja det skulle faktiskt vara kul! Jag tränar aerobics (åtminstone när magen är mindre och foglossningarna inte härjar) men förväntar mig inte att bli bäst i sverige eller så utan accepterar att det är rätt nivå för mig att bara träna! För att jag ska må bra!!!!

Sen det här med att skaffa rätt material. En hund ska fungera med familjen i alla lägen och alla dagar! Det är inte bara agility som gäller för det mesta! Detta förstår jag och respekterar jag! MEN vill man då till SM så kanske man har funderat en aning snett någonstans! Man kan liksom inte äta kakan och ha den kvar!

De flesta av oss håller väl ändå på med agility för att det är en rolig sysselsättning för hunden och för att det skapar ett bra band och en bra relation mellan dig och hunden. Hur kan man då säga att det inte finns något kvar att kämpa för och att man därför ska sluta? Skapa mål att kämpa för! Kan de i AGIF så kan väl alla vi också!

Prata med klubbkamraterna! Ordna egna inofficiella tävlingar och se till att skriva ihop regler som passar klubbmedlemmarnas förutsättningar! Ge tilläggssekunder eller anat handicap till nybörjarna..

Det kanske vore nåt! En handicapcup där man har handicap utifrån de meriter man skrapat ihop?

Sluta focusera på SM och hitta andra utmaningar! Alternativt träna mer och hårdare både fysiken på hunden och dig själv samt se till att få hindersäkerhet och vägval att sitta tll 100 procent! Funkar det ändå inte för just dig och din hund? Träna fart, fart fart och fart.. och om du sedan inte är nöjd ändå funder åter över materialvalet och VAD som är viktigt för dig i ditt liv!

De människor som ligger med i toppen och eliten lägger ner MASSOR av tid på träning! Förringa inte deras ansträningar bara för att de har en BC eller annan vallhund.

Nu har jag stuckit ut hakan och får väl på moppo från alla möjliga håll.. men sånt är livet!

Skapade en omröstning angående just hur viktigt SMsystemet är för just dig!

Får jag för många svar på det första alternativet kanse jag måste fundera igen men så här känner jag just nu..

:-D

Ha det så gått!!

Kram

 

Åsa o toktassarna

31 juli 2009 23:36

Det som personligen känns surt för mig är att jag två år kvalat till SM tidigare men inte kommer att göra det i år. Varför inte? Jo, för att jag är domare och hinner därför inte tävla såpass mycket att min hund som är snabb men väldigt liten får ihop pinnar i konkurrensen med shelties och pudlar alla gånger. På egna meriter kan vi kvala på ganska få lopp. När vi även måste räkna med andras meriter krävs det fler lopp. Och det finns det inte tid till eftersom året redan nån gång i mitten av förra året var ganska fullbokat med dömande. Lagt ner tävlandet har jag inte gjort, det tycker jag det är för roligt för. Men jag har tävlat ännu mindre än jag hade tänkt göra. Skippat tävlingar jag "normalt" hade åkt på om jag försökt ta mig till SM. Hade jag inte varit domare o jag hade åkt på alla tävlingar tror jag vi hade tagit oss till SM. Nu gör vi inte det. Frågan för mig är hur jag ska göra nästa år. Försöka satsa på SM eller fortsätta döma?

http://www.toktassarna.com

 

Linda

14 augusti 2009 07:39

Det du ondgör dig över som gnäll beror på följande: vi är ett stort antal ekipage i klass III som har vältränade och välutbildade hundar. Som är hopp- och agilitychampion sedan flera år, och som i flera år tagit oss till SM. Eftersom championaten är klara, är målet med tävlingssäsongen att komma med till SM. Vad skulle målet annars vara idag? Med de nya kvalregler som införts detta år är möjligheten att ta sig till SM väsentligt tuffare. Självklart känns det trist för alla oss som har detta som vår huvudsakliga målsättning med tävlandet. Särskilt om vi inte uppfattar att vare sig vi förare eller våra hundar har blivit sämre. Och vi gör bra, nollade lopp gång på gång. Jag tror de flesta som upplever detta tycker att det är trist. Inte att det skulle vara någon sorts sporre. Åtstramningen har gjorts utan att andra tävlingsmål tillförts sporten. Och ja, många av oss jobbar just för att få till andra mål. Bland annat genom att påpeka vikten av sådana i olika debattfora.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

SM i agility 2017 skulle avgöras i Östersund närmare 90 mil från mig. Jag velade länge kring huruvida jag skulle åka eller inte för det var ju långt men när Elsa Grenholm (min hund Hägragårds Tingelings uppfödare) ringde och frågade om jag skulle kom...

Farväl till medium och vanliga large.   I helgen gick årets sista officiella tävling för mig och hundarna i Vårgårda. Det var tre klasser av vardera och båda hundarna var med för att få springa lite. För Trollas del blev det sista gången på låga ...

Jag hade en helt otrolig tävlingshelg i helgen. Jag har nog aldrig upplevt något liknande. Sedan Trolla och jag började tävla och jag kände vilken underbar häftig liten hund jag hade har jag haft en dröm - drömmen om att en dag få kvala till en final...

En mycket intensiv helg har tagit slut! I fredags stannade Emelia i stan över natt.. hon skulle tälta! :-D   Det blev dock inte mindre barn hos oss, tvärt om, fem barn hade vi hemmavid i fredags. Både Amanda och Melina hade varsin kompis med hem....

Trist men sant. Vi missade med en snöplig pinne i hopp. Jag vet inte hur många gånger vi lyckats knipa placeringen precis utanför pinnplats.. minst tre gånger på de sista tre tävlingarna iallafall..   Innan lagtävlingarna i Karlshamn, Linköping o...