Agility, vallning, småbarn och husbygge..

Inlägg publicerade under kategorin Agilitytävling

Av Anna med Icka, Tingeling och Trolla - 24 november 2011 15:43

Jag känner just nu att jag hela tiden ligget typ två steg efter med allt. Magnus var borta hela förra veckan så jag var ensam med barn, hundar och hushåll och allt vad det innebär. Det är rätt tufft och jag tog inte direkt på mig något extra alls då jag kände att bara att vara ensam räckte gott och väl. Med allt vad lämning och hämntning innebär så fick jag inte ihop min tid på jobbet och det är för mig jobbigt att hela tiden gå back på min flex.


Det var i och för sig så att det bara var att gilla läget men ändå fanns samvetet där om kvällarna och sa att jag borde jobba lite men jag orkade helt enkelt inte och inte var jag egentligen tvunge heller då jag hade och har en hel del plus på flexen men för mig är det jobbigt.


Barnen var dock underbara hela veckan!!! De väckte mig bara en gång på hela veckan och då för att Melina tassat upp och vandrat in till mig. Jag viskade till henne att hon kunde komma och kramas men hon svarade "sova matta" och lade sig själv på madrassen vi har till barnen i vårt sovrum och somnade om!!??!! WOW!!


I övrigt ställde de upp och skötte sig bra, bråkade lite och hjälpte till exempel till med att plocka ur diskmaskinen hela veckan tillsammans alla tre!! Gissa om jag uppskattade det!!!! Sötaste barnen.


Lite logistiska problem uppstod på fredagen då vi direkt efter skola, dagis, jobb skulle ut i skogen på reflexjakt. En mörk skog och bara reflexer och ficklampor till hjälp kändes inte som direkt lämpligt för mig själv med tre barn!! jösses om de går åt olika håll!!!


Morfar ställde dock upp och frammåt kvällen kom även Magnus dit då han hunnit hem. Jättemysigt var det i skogen och ungarna tyckte det var spännande att jaga runt efter reflexer.


Efter denna vecka vill jag få lite ledigt så jag anmälde mig till Glögghoppet på forserums BK. Ungarna fick spendera dagen hemma hos mormor och leka skola medan jag och Tingeling aldeles själva for till ridhuset för tävling! Underbart att få lite ledigt!!!


Det skulle bli tre hoppklasser unde dagen alla tre stod som öppenklasser på SKBtävling men det visade sig väl på plats att den första var tänkt som en nybörjarklass... oups.. Nåja jag var inte den enda som missat denna info och banan var förutom att den saknade slalom och platt tunnel inte lätt någonstans. Två hopphinder skulle tillexempel tas bakifrån och direkt efter det ena följde trånga passager som krävde framförbyten för att ge hunden en möjlighet att läsa vägen rätt.


Ting var riktigt i gasen när vi skulle starta och även om vi satte de svåra passagerna med hinder bakifrån och så i starten så diskade vi oss två gånger på banan och sedan ytterligare en gång efter målgång tror jag. Först missade hon ett hopp och drog vidare in i banan, jag tror vi diskade oss där på att hon stack in nosen i tunneln som var nästa hinder. I vilket fall diskade vi oss efter tunneln då Ting drog raktfram över ett par tre hinder innan hon kom på att jag försökt svänga henne direkt efter tunneln... Lycklig och sprallig till tusen! Efter sista hindret drog hon rakt till sin leksak, sög den och rusade tillbaka in på banan för ett par tre ärevarv där innan jag fick stopp på tokhunden och kunde plocka henne av banan!!! Visst bllir man diskad i det läget för leksak på banan eller?? I denna klassen stod belöningslådan väldigt nära banområdet och det var en raka i mål vilket gjorde att Ting var före mig dit. Dessutom stod publiken som en mur en bit bakom målfållan så dit kunde hon ju inte rusa.. Nu var vi diskade så det kvittar fullständigt men i kommande klasser placerade jag min belöning en bra bit bakom målområdet så att Tinge inte skulle kunna hitta den utan mig.. I vilket fall var nog Ting lika lycklig som jag över att få tävla igen eller vad tror ni!!?? och det kändes faktiskt riktigt skönt att det var jusst nybörjarklassen vi diskade oss i, den borde vi liksom inte alls startat ju..


Till nästa klass hade hon hunnit lugna sig något även om hon fortfarande sprang på rejält bra frammåt! Det var ytterligare en riktig svår öppenklassbana. klass trenivå skulle jag tro åtminstone! Jag tycker det är för svårt för en inoff där många nybörjare förväntas vara många på sin allra förstatävling. För mig var banan en kul utmaning och Ting och jag satte banan sånär som på en snöplig rivning. Tiden var klassens bästa och vi knep en tredjeplats med loppet.


Sista klassen var en mer lagom bana. Den var lite klurig men öppen och flytig och passade fler på denna tävlingen tror jag! Ting gjorde en strålande insats satte nollan och vi vann klassen.


Dessa två sista lopp och vårt sammarbete i dem är vad jag tävnker ta med mig in i vintervilan från tävlingar!!! Härlig kännsla av samspel och samförstånd!! :-D


Mellan loppen var jag funktionär där det behövdes folk! Underbart att bara ta hänsyn till sig själv och sin hund och inte något annat alls på hela dagen! Det var toppenfina skogsområden bakom ridhuset som av någon anledning inte verkade ha upptäckts av så många andra tävlande! Så Ting och jag kunde strosa där bäst vi ville inför och efter våra starter! Eftersom large gick sist av storlekarna var det banbyggnad efter våra starter och lotten hade gjort att jag startade runt hund 40 i varje klass så trots att jag satt funktionär i small medium behövde jag inte stressa en enda gång på hela dagen och jag unde dessutom njuta av agility från första parkett hela dagen :-D


Tack Forserum BK för en trevlig tävling!





I helgen som gick var det sista chansen för mig och ting att ta poäng i årets agilityhund och därigenom kvala till rasmästerskapen i agility i november. Tre chanser hade vi i två agilityklasser och en hoppklass.


Dagen började väl inte helt toppen kan man väl säga. Jag skulle förutom mig själv och hund även ha med ett barn med allt vad det innebär med blöjor, barnvagn, välling och mat. 'Jag vet jag borde vara van med tanke på hur många barn jag har men det är alltid ett extra stressmoment i planeringen när barnen ska med.


Jag gick i huvudet igenom alla Melinas grejor innan jag for hemmifrån för att vara säker på att jag fått med allt och sedan stack vi, hon och jag och Ting med kosan styrd mot Kristianstad.


När vi kört ungefär en timma plingade bilen till, dags att tanka! Ja det är väl inte så ovanligt tänker ni och det har ni aldeles rätt i men jag insåg när jag började fundera på var jag kunde tanka att plånboken inte var med! Nåja det skulle gå att köra ytterligare 14 mil och jag hade 10 till tävlingsplatsen så jag fick väl fråga någon vänlig agilitymänniska om ett litet lån så skulle det nog lösa sig.


Körde glatt vidare men insåg snart att de 14 minskade fortare än de 10!!! Hmmm gillar inte riktigt det där! Nu började jag bli nervös! Var får man tag i pengar längs vägen??? Hur långt utanför Kristianstad låg klubben och skulle bilen alls starta och föra mig tillbaka till en mack efter tävlingarna???


Bet till sist i det sura och ringde Kristina och försökte låta så snäll och ynklig som möjligt.. och jodå hon var på väg till tävlingen och låg ca 20 min efter mig och hon kunde tänka sig att lösa ut mig på en mack i Kristianstad. Tack och lov!


Fortsatte köra och strackan kvar till tom tank minskade i rasande fart och någon mil innan kristianstad var den nere på samma antal mil som sträcka att köra.. Nu blev jag riktigt nervös och fick i ett svagt ögonblick för mig att jag kanske borde stannat på macken vid förra avtagsvägen och körde därför av cirklade och körde tillbaka dit. På vägen ringde jag Kristina igen som då upplyste mig om att det inte alls var långt till den macken vi bestämt så jag vände på nytt efter en halvmil och körde tillbaka igen.... När bilen till slut efter en del nagelbitning rullade in på macken lyste kvarvarande körsträcka till tom tank som en stor nolla i fönstret. Tala om att leva på marginalerna. Ett toabesök och en full tank senare var Kristina på plats och betalade kalaset! STORT TACK KRISTINA!


Väl på plats på tävlingsplatsen kändes det inte bättre. Agiltybana 1 känndes svår! Hade det varit Icka som skulle köra hade jag kunnat ge upp på förhand (hon har aldrig klarat tunnel - balans diskriminering till balansens fördel utan att först ha tagit tunneln 7 varv. Nu var det dock Tingeling jag stod på startlinjen med och med hennes träning på running så finns det ett stort belöningsvärde i just balansen vilket dock kunde göra diskrimineringen första varvet då tunneln skulle tas svårare.. Tur jag faktiskt tränat just detta i veckan som gick! :-D


Tyvärr rev Ting hinder tre (varför vet jag inte) men luften gick lite ur oss där. Hon missade även en slalomingång som var ruggig då man kom från en kort rak tunnel i 90 graders vinkel rakt mot pinne 2-3. Jag klarade inte trycka ut henne där iallafall. På efterföljande A klappade jag henne i rätt possition och om jag nu inte blev diskad där så blev jag det när hon missade näst sista hindret!


HO 3 nästa. En rolig bana där jag dock kände att framförallt slalomen kunde bli svår då hon är dålig på flick till slalom och där man vid en dragning runt sig var tvungen att dra hunden förbi ett hopp. Det hoppet tog Ting och sedan lyckades hon hitta ytterligare ett hopp på vägen som inte skulle tas just då.. Roligt hade hon och i övrigt gick hon väldigt bra!


Sista chansen så Ag 3 igen. Ytterligare en tunnel balans situation men jag gav mig den på att sätta denna banan! Starten blev bra och balansen var fin därefter drog jag henne för att undvika slalomfällan och höll på det närmsta att missa långhoppet som skulle tas också men hon tog det även om det var på håret. Efter en sväng kom vi till slalomen och nu kände jag paniken! Adrenalinet pumpade! Vi var ju felfria!!! Fick tvinga mig att ta det lungt och stötta slalomen (dumt att riskera något när det inte behövdes!) och på vippan tog jag i för att stoppa henne.. hon såg en aning frågande ut men gjorde rätt (även om hon pga mig stoppade alldeles för tidigt på gungan!) Nästa hinder var en tunnel där ingång två skulle tas och jag sa "tunnel tunnel" och Ting gick mot rätt ingång och då la jag till "TUNNEL" och med nosen och halva huvudet inne vänder Ting ut från den rätta ingången tittar på mig som för att säga "idiot! Du visade faktiskt denna ingången!" och sedan trycker hon sig mellan mig och tunneln för att ta fel tunnelingång! RIDÅ. Jag svor och dommaren svor och sedan klappade jag om min stjärna och körde klart banan... Sååååååå nära och såååååååå långt borta! Inget rasmästerskap alltså!


Sist ut var en öppenklass och den var riktigt enkel egentligen men med lite överarbete av mig för att tighta en sväng så svängde Ting för mycket och tog fel ingång på en tunnel även här :-( Disk igen! Kan man annat än skratta åt eländet!


Vi packade in oss i bilen och åkte hemmåt och på vägen stannade vi till hos Erik som hade två gäng får han inte kunde fånga in. Jag var lite tidig och han lite sen så det blev lite väntan innan det var dags! Tur det är en så trevlig familj :-)


Ut till hagen så och Iväg skickade jag Ting. Ingen tvekan där en superfin utgång iväg på ett långt dolt hämty! Ting hade koll vi har ju varit där förr!! (två gånger faktiskt..) Eftersom fåren är helt ovallade gick jag efter in i hagen för att se och kunna stötta upp och när jag kom fram hade Ting samlat ihop dem ( en tacka och 7 lamm) och snyggt och prydligt börjat driva dem mot mig.


De var lite ovilliga att flytta sig men samtidigt inte villiga att ta strid med hunden heller. När sen Ting drivit fåren förbi mig valde fåren att försöka fly och då fick jag ta i för att inte Ting omedelbart skulle rusa efter och stoppa. De flydde ju åt rätt håll så jag ville att de skulle få gå! Motvilligt accepterade Ting att jag stoppat henne och gick ner i en något hetsig skritt för att försöka hinna ikapp fåren. De hade inte stuckit så långt.. När pressen från hunden försvann stannade de igen. Lungt och fint plockade Ting upp dem och fortsatte fösa dem mot grindhålet. Hon tog mina styrningar bra och snart stod de vid hålet med mig och erik på ena halvcirkeln och Ting på den andra halvcirkeln och ett skrikande barn vid grindhålet! Melina var inte nöjd med tingens ordning med mig innanför staketet och henne utanför. Med lite hjälp av en av åskådarna så flyttades den skrikande ungen (... gullungen menar jag förstås ;-) ) och vi kunde på nytt börja långsamt trycka fåren mot öppningen.


De bröt sig ut en gång mellan mig och Erik och Ting var omedelbart där och stoppade och hämtade tillbaka. Nästa flyktförsök kunde vi nästan stoppa Erik och jag, bara tackan smet emellan oss och även henne hämtade Ting innan jag hann be henne! Jösses vilken koll hon har hunden! Sedan stod de där ihopklungade vid hålet och Ting väntade snyggt på kommando. Vid mitt fram tog hon ett steg fram vid hö ett litet åt höger och vid vä ett litet åt vänster! Underbara hund! Tillsammans läste vi fåren bra och fick dem alla att vända huvudena rätt och därefter släppte vi trycket genom att backa ett halvt steg! Fåren slappnade av och det blev inte fler utbrytningsvförsök, istället tog de efter lite funderande det där magiska steget över den osynliga spärr som tidigare var gerinden och strax var de alla ute och lastade på släpet därutanför! Duktiga hunden! totaltid ca 10 minuter!! :-D Jodå man har nytta av hunden!!


Urlastningen gick bra Ting fick gå in i släpet och trycka ut dem och vi hjälpte till i framkant genom att plocka ut tackan. Övriga som trillade av innan tackan var av skuttade raskt tillbaka in i släpet    igen. Inte de smartaste djuren i värden! Det var liksom tryggare ihopressad med de andra där hunden var dold bakom högen av övriga får än utanför i fria luften där det stod en massa folk och glodde! Hade varit trevligt med en ryggtränad kelpie i det läget! ;-)


Ut med dem lite mat till oss och sedan iväg igen till nästa hage och nu höll det tyvärr på att bli mörkt. Det vart jobbigt att se Ting tillräckligt för att styra i alla lägen och emellanåt dök hon upp på helt fel sida och det blev till att korrigera och börja om.Publik fick vi också då fåren gick i en hage precis utanför ett hus där de hade fest (det var ju lördagskväll!) Kanske var det tur att det var lite skummt så de inte såg det som utspelade sig.....


Dessa fåren var en helt annan typ. Springiga till tusen och helt orädda för hunden. De började med att springa rakt över henne och fullständigt meja ner henne. Det gjorde henne nog lite paff för när de kom sättandes nästa gång flydde hon iväg en bit innan hon väjde åt sidan och de rusade förbi henne igen. Här började jag känna att det var dags att sätta P för fårens framfart och fattade posto lite bakom Ting som när fåren nu kom sättandes igen troligen hade bestämt sig för att det fick vara nog hon med. Ungefär samtidigt som jag tog ett steg mot den skenande flocken nöp Ting till en av tackorna i mulen! Ytterligare ett nyp blev det när de kom igen i full kareta! Sedan vände situationen. De var fortfarande springiga men rusade nu mer för att komma undan och de sprang inte rakt över hunden fler gånger utan stoppade eller försökte välja annat håll då hon stod ivägen.


nu kunde vi börja jobba och vi gjorde några försök att fösa dem mot grindhålet men det var inte lätt. Rejäla brännnässleruggar skapade gångar och svårigheter för hund och människa att ta sig fram överallt och vi kunde helt enkelt inte täppa till alla flyktgångar mellan ruggarna så vi lyckades inte lasta dem. Då bytte vi taktik och tryckte in dem i ett hörn av hagen och där krokade jag en av tackorna med min stav och sedan släpade Erik upp henne på släpet medan Ting och jag korkade nästa. När vi lastat tre av fem på detta vis så valde de kvarvarande två att ge upp och Ting kunde fösa bort dem till släpet där de frivilligt lät sig lastas. Phu. Efter denna pers var jag genomsvettig!


Jobbet utfört men det var inte en situation jag känner var särskillt bra för varken hund eller får..


Erik var dock lite småsugen på en egen hund som kunde hjälpa honom i arbetet framöver. Inte så konstikgt kanske för det är knappast hållbart att ringa in förstärking från åtta mil bort varje gång fåren behöver flyttas..


Då planen är att ta valpar efter Tingeling nästa år så sa han att han allvarligt skulla fundera på att ställa sig i kö för att få bli ägaren till en av de blivande små stjärnorna efter hans trogna hjälpreda! :-D Familjen har tidigare haft schäfer vilket kanske inte är det bästa om man behöver hjälp med fåren!








I helgen var det tävlingar på både östkust och västkust. Jag var på lördagen anmäld till Öland i två agilitytvåor så dit åkte jag, tre barn, mormor och Tingeling. Dagen bjöd på strålande väder och tur var väl det för resultaten lyste med sin frånvaro. I första loppet hoppade Ting A-et (Josse och Henric tyckte hon hade en tveksam baktass på) och jag var en bit efter så jag såg inte hoppet och blev störd och missade helt i svängen efter där jag tryckte Ting för tidigt mot ett hinder så hon rundade det istället för att ta det, vägran. När jag sedan fortsatte banan runt utan att ta om så blev det en disk. Ting var lite snabb på vippan därefter också så jag stoppade lite där för att markera slarvet. Balansen och slalomen var underbara! :D


Hon hade mycket brått i loppet och jag njöt av glädjen och farten i loppet! Nöjd trots disken.


Lopp två flög Ting balansen i och det rejält. När jag tog om flög hon av igen och igen och då tröttnade jag och klev av :-( Trist! Packade ihop mina pch ungarnas pinnaler och styrde kosan hemmåt för urlastning och ipckning av nya saker samt vidare färd mot skåneland med två barn i släptåg.


MElina tröttnade rätt kvickt på bilåkning på väg mot skåne och det får man ju förstå! Jösses så mycket bil det blev den dagen.. :-/


Väl nere dumpade jag Emelia hos vännen Emmy och Melina och jag fortsatte till brukshundsklubben där vi pckade om lite i bilen och sedan kunde mysa ner oss i sängdunet! :-D Det var faktiskt riktigt mysigt och med en CD-bok i så hade jag lite sällskap en stund innan jag somnade brevid Melina.


Vi fick på detta sätt sovmorgon på lördagen och var ändå på plats i så god tid att allt morgonpyssel hanns med utan stress!! :-D


Först ut var hopp 3 debuten! Ååååå vad jag ville nolla detta lopp! Banan var klurig men ändå rätt kul! Slalomingången inte direkt jättesvår men lurig då föraren var på fel sida och var tvungen att göra ett kraftigt bakombyte för att hinna med att visa direkt efter slalomen. Ting fixade slalomen och bytet!! :-) Känns som ett rikitgt bra kvitto på sommarens slalomträning! :-D Även tunnelfällan därefter fixade vi och jag var supernöjd med hela loppet MEN.. :-( detta eländiga men.. Ett litet hopphinder som stod snett gled Ting ovanför och tog från fel håll.. Ridå! Jag hade under banvandringen konstaterat att linjen var rak (vilket den var!) från tunneln dit men såg sedan flera hundar som hade så hög fart ur tunneln så att linjen blev en helt annan. Jag låg därför på Ting i tunnelns utgång för att snäva linjen där och tyckte jag lyckades men inte tillräckligt alltså. Hade jag plockat in henne bara lite lite hade hon nog fixat det hindret också! Usch va marginalerna är små ibland!!! :-( Disk men ändå en underbar kännsla efter loppet!


Laget var struket redan på förhand då Ascii fortfarande markerar på sin tass och då Pip tävlade klass ett på annat håll, så för min del tänkte jag köra dessa lopp för tränings skull. Frågade också om jag kunde få starta AG 3 som föråkare och det fick jag.


Ting var dock mer vild än tam i det loppet och sprang förbi flera hinder och flög av både A:et och balansen :-(


Tittade på statestiken från tidigare i år och hon har faktiskt inte missat ett enda A innan helgen och nu missade hon två i helgen! :-/ Blir till att träna detta nu tror jag!


Under agilitytrean drog det in åska och regn och det kändes inte längre så kul att vara kvar. Då hoppbanan var klar för banvandring och jag fick starta först så valde jag ändå att köra den klassen också innan jag körde vidare. Ting gick superfint första halvan av loppet sedan drog hon bakom ryggen på mig till slalom. Tog om svängen och hon gjorde likadant igen! 8-O


När jag äntligen fick henne förbi slalom blev hon toktossig! Körde upp svansen i en båge och rusade fram genom banan! Hon tog alla hinder hon såg och svängde tillbaka till mig först när hon inte hade ett självklart hinder framför nosen och sedan tog hon alla hinder mellan oss också! Sjövild fullständigt och jag skrattade gott åt den tokiga lilla hunden när hon superlycklig äntligen stannade efter att ha kollat av både belöningslådan vid vår bana och den vid den andra banan! :-D Lyckliga hunden fick massor av köttbullar för hon sprang ju både riktigt fort och gjorde alla hinder på ett superfint sätt.. sedan att det typ inte var rätt hinder det kan jag ha överseende med! ;-) Är hon glad är jag glad typ!


Efter detta loppet packade jag ihop och lämnade åska och regn bakom mig och åkte upp till familjen P och satt och myste i solen och kikade på barnen som lekte och hade roligt! Efter några timmar packade jag in mig två barn och Ting i bilen och började den låååååånga hemfärden!


Stort grattis till Josse som nollade och vann en agilityetta i helgen! :-D




Av Anna med Icka, Tingeling och Trolla - 23 augusti 2011 10:24

Jaha då var semestern slut och sommaren i stort sett över för denna gång. Vad lite tid man har att sitta framför datorn och blogga under sommarens häriga dagar.. Har inte uppdaterat här på lääääänge.


Sommaren har varit underbar även om vårt agilitytävlande kom på skam i och med att jag stukade foten. Idag är foten bättre och jag har till och med tävlat en gång sedan stukningen.


Det var i Älmhult den 13 augusti. Först ut var hoppklass två och banan var rätt krånglig och man var tvungen att ligga före hunden hela tiden för att få in den på linjen  som man annars lätt halkade av och då fick svårt att hitta till igen. Jag gruvade mig lite för att foten skulle hålla med massor av framförbyten i starten men när jag väl sprang märkte jag inte av den alls. Jag hade valt kängor som jag snörat hårt för att få stöd och det hjälpte nog foten rejält skulle jag tro!


När jag gick in på banan för att starta som näst sista ekipage hade inte en enda hund tagit sig i mål på banan!!!!!  Jag sa till tjejen som skulle starta efter mig att SÅÅÅ svår val väl ändå inte banan???!!!


Jaha upp till bevis alltså. Jag jobbade som attan och tyckte hon flöt ut i varenda sväng (men inser i efterhand att det antagligen var svårt att få linjen bättre då det var en mycket bökig bana..) men jobbade på. Jag hängde med hyfsat till före långhoppet där jag hamnade låååångt efter. Jösses va hon sprang. Hon tog dock bakombytet som blev på ett rejält avstånd från henne istället för som tänkt nära och hamnade i rätt tunnelingång.


När vi kom till slalomen som var fjärde hinder från slutet med en knepig ingång släppte jag medvetet ut henne i en jättesväng för att ge henne en lättare ingång. I mål kom hon felfri!!! :-D


Tjejen som startade efter mig tog sig också i mål och hon och jag kunde dela prispallen som ensamma i mål. Funktionärerna tyckte dock inte vi fick dela prisbordet (som var fullständigt överfullt av priser)   


Tingeling vann alltså och blev därmed uppflyttad till hoppklass 3!! Så det kan gå...


Agilitytvåan gick hon superfina vägar men flög balansen så den tog jag om. Tävlingsdjävulen viskade lockande i örat på mig att det var många disk även i den klasen och att jag kunde får fina priser med hem om jag fortsatte men jag bet mig i tungan och tog om istället. Endast två hundar tog sig i mål även i agilityklassen..   


Jag åkte dock hem supernöjd över hur väl Ting läst mig i banorna och med ambitionen att ta upp balansträningen igen eftersom den endast tränats med en stillastående matte i sommar på grund av foten.


I sommar har Ting och jag vallat lite igen om än väldigt lite. Dels på svärföräldranas djur och dels inringda som hjälp till en fårboden med "omöjliga" djur.


De få träningstillfällen vi haft har jag jag varit imponerad över hur väl Ting trots obefintlig träning kommer ihåg höger och vänster och även hur bra hon jobbar med och läser djuren. Hon har haft stort tålamod med motsräviga och nyfikna djur (de har inte vallats tidigare) men ändå stått på sig tills de viker.


Jag saknar vallningen man har liksom inte funnit tiden att rodda iväg till någon lite längre bort för att hinna träna även om jag vet att det finns flera ställen dit jag är välkommen... Tyvärr har jag inte lyckats få till det med mina fårägande grannar så att jag kan träna där. Det har liksom bara runnit ut i sanden de gånger vi pratat om det. De har sagt sig villiga att få till något men de ska bara skilja ut/flytta eller något annat och hittills har de sedan inte hört av sig och när jag frågat igen har de sagt ja de ska bara... (de är värre än Alfons Åberg..) och sedan blir det aldrig mer. Har tröttnat på att fråga och då blir det som det blir.


Vi har dock haft två riktiga uppdrag i sommar!!! Det ena var när svärföräldrarna försökte lockflytta ett gäng kvigor samt en ko med kalv och fullständigt misslyckades. De höll inte ihop och de struntade i foderspannen också. och att som en person försöka valla ihop och mota iväg dem lyckades inte min svärmor heller.. Då kom jag (oombedd) och lät Ting hjälpa till och plödsligt hade vi både samlat djuren och fått dem i rätt riktning. Svärmor såg att det fungerade och gav oss snabt vidare instruktioner om vart djuren skulle flyttas och så gick vi. Genom ett flertal hagar förbit ett par åkrar och sedan upp en sträcka på vägen.


Vid ett ställe vek två av djuren in genom ett hål i en stengärsgård (jag hade ingen koll på att hålet fanns förren vi tappat dem) Svärmor skulle ge siig av efter dem och jag sa snabbt till henne att Ting hämtar dem och så skickade jag Ting. Det tog henne inte en minut att hämta tillbaka rymligarna och sedan gick vi vidare efter flocken. :-D


Svärmor var imponerad och jag superstolt över min stjärna som inte en gång gick åt fel håll när jag kommenderade henne. Enda missarna var när jag tappade henne ur sikte (kraftiga busskage i första hagen där korna skulle genom och där man inte såg något alls utom rumpan på närmsta kon och buskarna)  och hon mig och hon började jobba själv med djuren och då fick dem åt fel håll ett tag. I och med att djuren inte ville hålla ihop och det var svårt att se bland buskarna. När den ena kvigan gick åt höger den andra åt vänster och den tredje rakt fram så förstår jag att det blev en aning snurrigt där.


Flyttade blev djuren och Svärmor kunde till och med tänka sig att be oss om hjälp igen någon gång! Det är stort tro mig för hon är en inbiten anhängare till "flytt med hjälp av foderhink och inga hundar"-teorin!


För några veckor sedan ringde bonden jag hjälpte för något år sedan med hans omöjliga får. Nu hade hen ett nytt gäng på ett bete som inte gick att fånga. Fyra dagar hade de jagat dem denna gång och nu hade de gicit upp hoppet om att någonsin kunna fånga dem. Jag körde dit och skickade Ting. De var sannerligen jobbiga skulle det visa sig! De var oerhört rädda för folk, de höll inte ihop i flock och det var tackor med lamm så de var dessutom till viss del stridslystna. Phu! Ting och jag hjälptes åt att fösa dem i rätt riktning och väv framme vid grindhålet tog det tvärstopp. Fåren villeinte alls ut där eftersom det stod ett gängmänniskor där som absolut inte gick att närma sig. Den ena tackan gick tom till attack miot Ting och stångade henne varpå ting svarade med att bita henne i nosen! Duktiga hund sedan stångades tackan inte fler gånger!


Vi fick ta hjälp av dem och de fick hålla ena sidan runt grinden (fem pers på den sidan) så tog jag och Ting den andra sidan och motade in djuren mot muren av människor mor grindhålet. Två gånger bröt de sig ur genom människomuren! En gång flög den ena tackan rakt över Tings huvud!Med ett skarpt kommando från mig släppte Ting den flyende tackan som hon annars tänkt hämta tillbaka och slöt upp för att mota ut de tre andra.


Utan den värsta tackans närvaro blev de tre andra en aning lättare att mota ut! och när vi väl fått ut dem fick muren hålla henne på plats i fållan utanför medan Ting häämtade den sista tackan. denna gången gjorde hon inget motstånd utan travade hyfsat fogligt efter de andra ut i fållan. Sedan gick lastningen upp på släpet relativt smärtfritt.. inne i släpet fanns inge läskiga människor i vägen.


Det hela tog oss 20 minuter! :-D


Bonden var åter imponerad och oerhört tacksam. De fyra fåren var nog mindre glada då fångandet av dem även dömde dem till döden. De skulle aldrig komma ut igen! Tack och lov för bonden berättade efteråt att vi var det andra hundekipaget som försökt ta in djuren. Den första hunden hade blivit så illa stångad av Tackan att den aldrig skulle bli bra igen! och det sa han efteråt!!!!! Ghaaaaa. Ryser vid tanken på den stackars hunden!


Bonden berättade också att när han köpt dessa djur hade de jagat den stora flocken med fyrhjuling över åkrarna tills fåren utmattade fallit ikull varpå de som han köpt slängts in i ett släp till honom! VARFÖR får man göra så?? och Varför vill man köpa djur på det sättet!!?? Det är för mig obegripligt??!! Fåren var då inte fångade eller klippta på många år?! och det hade bara rymmts tre till fyra får i varje hästsläp pga av storleken på pälsen!


Men allvarligt! Får det verkligen gå till så??


Sommaren i övrigt har varit underbar! Vi har målat en del på huset, fixat hundgård och vi har pysslat lite men mest har vi bara varit! Umgåtts med barnen plockat bär, svamp och fiskat kräftor. Vi har gjort kursbärsmarmelad, smultronglass, fryst in blåbär och jordgubbar, kokat lingonsylt och kokat kräftor och förvällt kantareller. Ungarna har älskat både plockandet och kokandet och även ätandet efteråt! ;-D


Sol och bad och lata dagar har vi haft gott om och många besök av goda vänner och även spontanbesök av sedan många år borttappade vänner har förgyllt tillvaron! Jag känner att jag verkligen haft en toppensommar vilket gör att det inte blir alls så jobbigt att komma tillbaka till jobbet igen :-D












Egentligen har jag varken tid eller lust att blogga om Gotland men en kortis får det bli iallafall.


Gotlänningarna arrangerade en mycket lyckad tävling där iallafall jag som tävlade klass 2 och lag fick lagom långa behagliga dagar. (sovmorgon och tidig hemfärd!)


Vår första dag var en katastrof och jag kände att det inte var meningsfullt att tävla alls då ingenting stämde. Deppig åkte jag hem och funderade och kom fram till att jag inte alls begrep vad som hände för så dåliga som vi var första dagen ÄR vi INTE!!! (disk disk 10 och 25 fel tror jag vi fick ihop.. tänker glömma det!)


Så dag två var det nya tag och annan inställning och se på *** Ting nollade första loppet och bärgade en andra plats tre hundradelar från segern. Pinne två i hopp 2


Sedan tog jag om balansen i ag 2 då hon inte stoppade där som hon skulle.


I agilitylaget satte hon 10 fel på rivningar och hopplaget nollade hon också. Laget kom totalt tvåa där och tog första SMpinnen.


Sista dagen var jag tokladdad och Ting gick rätt bra i bägge lagklasserna även om det blev disk i hoppet (hon missade ett hinder) och fem i agloppet då hon gick ur slalom..


I ag 2 gick hon också ur slalom vilket var ruggit tråkigt men då tränade jag balansen ordentligt och belönade den när det blev rätt.


Innan hopp 2 gick jag för att ta slalomen på framhoppningen och där tog det slut. Snubblade i en skarv mellan gräsmattor och foten fick dubbla storleken och jag blev yr och tom svimmade. Ambulans tillkallades (men kom aldrig, fötter i dubbel storlek hade nog inte så hög prioritet.)


Många underbara människor både som jag känner och som jag aldrig träffat ställde upp och hjälpte mig i nödens stund. STORT TACK TILL ER ALLA!!!!


Loppet brann inne och Följande tripp till Skutskär/Fagersta ställdes in. :-(


Jag har nu haltat runt i sakta mak några dagar och foten har skiftat färg till vackert lilablå. Svullnaden är mindre men fortfarande är foten rejält svullen och den får därför fortsätta i stödbandage ett tag till. Springa hoppa eller köra bil är än så länge helt uteslutet! :-(


Familjen är dock jätteglad som får ha mig kvar hemma istället. Huset ska målas och stå i en skylift och måla fixar jag även med stukad fot. :-/ Fast det hade varit betydligt roligare i norr!


Ting fick dock åka med laget upp och gör hyfsat ifrån sig däruppe.. jaja somliga har det bra medan andra får slita!


Kram alla glada!!! Var rädda om er!

I söndags skulle grannarna öppna Ateljé Vidagård igen efter att ha haft stängt för renovering ett tag. De frågade mig om jag inte kunde ställa upp och ha en agilityuppvisning som lite jippo vid sidan av, vilket jag såklart ville!


För att det skulle bli lite mer spännande frågade jag alla mina kursare om de villevara med och till sist blev vi 7 hundar som deltog.


Vi inledde med en av deltagarna, Ewa med Ronja som ännu inte hunnit gå mer än två gånger och de fick visa några grundläggande övningar i hinderkunskap och hindersug med böjd tunnel och hopp. De skötte sig strålande.


Därefter hade jag ställt upp två parallella banor med hopp kort tunnel hopp fyra pinnars slalom på den ena banan och 8 pinnar på den andra och två hopp i vinkel att vända på. Denna bana skulle köras fram och tillbaka och så gjorde vi en tävling av det.


På 8 pinnarsbanan fick de gå som kommit lite längre i sin träning Icka gick med Emelia, Tingeling och Vilda.


På 4 pinnarsbanan sprang Leo, Tyzon och Sally.


Det var tillåtet med belöningar eller andra hjälpmedel!


Först ut var Vilda mot Tyzon. Efter att Vilda missat någon port i slalomen fick hon se sig slagen av Tyzon även om om Vilda passerade mållinjen först. Därefter startade Icka mot  Sally. Efter en del dramatik i slalomen andra vändan lyckades Icka knipa vinsten. Sista paret ut var Tingeling mot Leo. Leo tuffade på och när Ting fick göra om slalomen :-( kunde han knipa heatsegern i detta loppet.


Tre semifinalister räker ju inte så Sally fick ett wild card och fick gå vidare till omång två dem med.


Först ut var Icka mot Tyzon. Emelia lyckades inte heller denna gången få Icka raka vägen till slalom. Tyzon vann heatet och var därmed färdig för final!!


Leo mot Sally näst ut. Leo vann även detta heat på att han stabilt gjorde rätt hela vägen och Sally tappade tempo och fick göra om slalomen.


I bronsmatchen blev det riktigt spännande Icka ledde efter första sträckan men hamnade sedan fel till slalom och sprang förbi. Emelia kallade tillbaka henne och Sally hann ikapp dem. Hade inte Icka missat sista pinnen i slalom hade jag nog behövt målfoto men nu blev beslutet enkelt och Sally fick revanch. Icka fick se sig besegrad av Raketen Sally.


Det slutliga avgjörandet stod sedan mellan Leo och Tyzon! Den lilla vita bichon frisen mot stora schäfern Tyzon. Tyzon flög genom banan men försökte fuska i slalom och då kunde Leo den stabile och pålitlige segla om och kamma hem segern!


Segrade gjorde alltså Leo tvåa Tyzon, trea Sally och fyra Icka (med Emelia som förare)


Prisutdelning hade vi med rosetter till de främsta och diplom till alla deltagare! TACK snälla för att ni ställde upp! Det blev riktigt bra!!:-)


Ni kan alla skryta med att ni vunnit över instruktören som blev utslagen i första omgången. Jag får väl skylla på att jag föll mot dagens segrare eller nåt ;-)


Superduktiga är ni alla! :-D


Sedan uppvisningen har jag fått nog av våra slalombekymmer. Så nu har jag börjat överträna slalom på ett helt annat sätt. Tidigare har jag kört slalm och stressat och pressat samt kasta mig in i byten både framför och bakom, sprungit kors och tvärs och stört på alla möjliga vis så nu bestämde jag mig för att störa genom att inte störa. Jag skcikade Ting på slalom och belv sedan helt stilla och tyst. Oj vad osäker hon blev i början. Men rätt snart fattade hon att detta var en ny lek och att det gällde att focusera´! Superkul att se henne slänga sig in i slalom, tveka och liksom fundera för att sedan kasta sig fram genom pinnarna med förnyad kraft!


Kanske kanske är det detta som behövs. Få Ting att jobba hela vägen alltid även om jag stannar helt eller blir tyst eller så... Håller tummarna för att detta ska lösa våra knutar. Såg iallafall bra ut efter några försök. P slutet varierade jag stå still med gå sakta och springa med och störa.


Kf har vi pysslat vidare med och nu kommit så långt att hon kan stå en m ovanför och gör det snyggt i hög fart trots att jag springer förbi. Fortsätter pyssla! :-D



Hela förra vecka ägnade jag minst två femminuterspass om dagen till två plus två. Vi är lååångt ifrån färdiga men hon vet absolut vad jag vill och hur hon ska göra. Har dock inte lagt kommando på ordentligt än även om jag börjat lägga till det i de enklaste situationerna.


Så kom  helgen och ännu mera tävlingar. Först i Höör och sedan i Lund. Kände mig laddad och förväntansfull inför helgen och lastade in alla tre barnen och körde söderut. Emelia lämnade jag av hos Emmy och de fick en toppenhelg. De två mindre följde med mig och utan men trogne vapendragare och barnvakt mormor så fick jag en del extra att göra. :-/ Nåja Amanda och Melina skötte sig mycket bra ska väl sägas. Speciellt Amanda som verkligen ställde upp och hjälpte till med stort och smått när det gällde Melina hela helgen! :-D


Själva tävlandet då? hmm


Först ut var Ho 2 och starten var en av de klurigast jag sett på länge (så svår?? att doaren helt gjorde om starten inför medium och small sedan.)


Jag hade en plan som egentligen var mycket lyckad och Ting gjorde absolut en av de allra finaste tightaste starterna men av någon anledning så hoppade hon inte hindret därefter??? Trodde hon skulle hoppa men hon vek i sista stund av och travade runt istället?? Förvirrad tog vi om det och körde sedan på bara fart och glädje! Hon gick fint men lite slarv från mig då jag körde på för fort ledde till att hon missade ett hinder vilket vi sket i! Disk. Detta loppet var jag trots allt ganska nöjd med.


Ag 2 då.. Hinder tre kraschade Ting fullständligt. I förvirringen därefter passerade hon baklänges genom det och därmed var vi diskade. Körde vidare men då gick hon ur slalom! :-( Tog om och sprang sedan kortaste vägen ut.


När tävlingarna var slut packade jag och barnen in oss i bilen och åkte hem till Carina och hennes barn plus Emelia. Tillsammans hade vi en mysig kväll med taccos, glas i bjärred och prommenad ut på bryggan där. för er som inte känner till detta helt så är bryggan flera hundra meter lång rakt ut i vattnet :-D Jättemysigt! Efter bryggan stannade vi på lekplatsen och lekte en lång stund. Melina förvånade mig då hon klättrade upp i ett lekhus och sedan på eget intiativ utan uppmuntran satte sig i rutchkanan och åkte.


Hon såg en aning chockad ut när hon kom ner på rygg med armarna flaxandes men där stod jag och fångade henne och sedan var det full rulle upp igen! En riktig liten tuffing är hon!


Efter någon timme bröt vi upp och jag och de två minsta åkte vidare till bästa Evas lägenhet som vi fått låna över natten. Stoppade ungarna i säng och satte mig sedan själv med en bok i en halvtimma och bara slappnade av.


Lund och nya tag trodde jag. Hoppbanan var en riktig favorit med massor av knepiga vinklar som lurade förarna att göra tokigheter som medförde fel eller disk på banan! Superrolig var den! Det var Dag Brück som ritat den. Ting gick även här strålande tills vi kom till slalomen. Mitt i den tvärstannade hon och tittade på mig!!???? Skit! :-(


För att förtydliga. Hemma har vi inga som helst problem med slalom! Hon klarar alla ingångar och går typ aldrig ur förtidigt inte ens om jag tvärvänder, kryssar själv i slalom eller slår kullerbyttor. Varför fungerar det inte på tävling??!


TIPS MOTTAGES TACKSAMT!


Tog iallafall om slalom utan problem och även resten av banan gick bra. fem fel och en lååång tid.


Ag 2 sedan var av någon anlednng en bana som inte alls föll mig i smaken. Jag tyckte den var tråkig. och tråkigare blev den när Ting gick in fel i slalomen. Slalom, slalom, slalom, slalom.. ser ni ett mönster i detta???


Tog om och då gick hon rätt och fick ett BRA innan vi fortsatte banan runt. Diskade oss efter balansen (som förövrigt var en toppen running, använde running då jag inte ville lägga in något ickefärdigt kommando för två plus två) då hon försvann i tunneln rakt fram. Jag får väl medge att jag var sen i att svänga henne då jag tittade på och väntade på att hon skulle springa över kf för att inte störa henne. I övrigt var även detta lopp bra.


Så less jag kände mig på agilityn efter detta lopp! Funderade på att packa ihop och dra innan Ickas veteranlopp men kände sedan att det inte hade varit schysst mot gammeltanten som väntat och hoppats varje gång jag tagit Ting för ett lopp.


på förslag av Josse frågade jag om Ting fick gå som efteråkare i veteranklassen för att få ytterligare ett slalom och om hon missade en chans att bryta och gå av direkt. Ingen andra chans mao.


Icka fick starta först och när jag körde henne kände jag igen hur underbart roligt agility kan vara! Allt blir så lätt med henne!!!! 0 fel fick hon gamla damen!. Bytte sedan hund till Tingeling som också hon gjorde ett mycket bra lopp fram till slalomen som hon valde???!!! att inte se! Fräste till på henne och klev av. Ingen belöning men kunde inte avhålla mig helt från att klappa om henne och med kärlek i rösten säga till henne att man faktiskt måste ta alla hinder även slalom om man ska få belöning.


Jag vet inte om det funkar men nu prövade jag detta iallafall. Det är så tröstlöst att ha det såhär?! Varför blir det så?


Det visade sig efter loppet att Icka vunnit! Roligt var det också att det inte som förra året var en seger då inga andra gått i mål! I år var vi flera i mål och dessutom mer än ett nollat ekipage! :-D


TACK LUND FÖR ATT NI LÅTER VÅRA GAMLA TROTJÄNARE VARA MED OCH LEKA!!! ICKA VAR SUPERLYCKLIG!


Nu är jag hemma igen, tillbaka i vardagen. Nästa helg kommer jag ångra att jag inte anmält till de olika tävlingarna som är. Fast kanske kanske är det lika bra med tanke på de problem vi har.





Tiden flyger och vi har fullt från tidig morgon till sen kväll. Förra veckan var jag i Stockholm på kurs och vi fick flera trevliga kvällar med god mat och gott vin mitt i veckan ;-) Att sedan få sova ostört och med rejäl sovmorgon jämfört med hemma var ren lyx! Så skulle man ha det ofta, fast samtidigt saknar jag barnen och Magnus när jag är borta så blev det oftare skulle man antagligen inte njuta på samma sätt.


Almarna i kungsträdgården firade 40 års jubileum från den dagen dr räddades från nedsågning medan vi var i Stockholm så vi tog en prommenad och landade där en stund. På vägen dit passerade vi en udda konstutställning där konstverken var ca 5*4 cm och där konstsnärerna uppmuntrade besökarna att stjäla konstverken! :-D De bjöd på ost och kex och vin dessutom!!! Vilken utställning! ;-) Av dem som stal ett konstverk blev en del förevigade då konstsnärerna fotograferade dem!


Resan hem vart trist. vi hade valt det tidiga tåget för att slippa komma hem sent men (som alltid??!) tåget hade något tekniskt problem så halva tåget var helt strömlöst med allt vad det innebär med icke fungerande belysning, högtalare och fläktar. Utanför Mjölby tog det stopp och sedan tog det nästan en timma innan vi rullade igen, utan att felet blivit åtgärdat. I Tranås blev vi stående ytterligare en halvtimma och under den tiden blev vi passerade av det senare tåget! :-(


Blev supersena hem och SJ skulle i detta läget betala tillbaka våra biljetter men då dessa var bokade av DV så gick pengarna till dem! Jag som drabbades fick inte ett öre extra för min tid :-( Jag var hemma strax före midnatt istället för strax efter 9. Dessutom förväntas man komma pigg och glad till jobbet dagen efter!!


Märkligt system det där.


I helgen hade jag roligare sysselsättning. På lördagen tävlade jag officiellt i Hässleholm. Samåkte med Camilla dit och då hon numera är tokgravid hade hon svårt att springa så med noll träning med hennes häftiga hundar tog jag mig an att försöka trockla dem runt banorna. Först ut var Tex i hoppklassen. Han rev varpå jag tog timeout och lade honom. Då kom det in en hund på banan och jag tog Tex därifrån och blev diskad..... Visst jag hade lagt Tex redan innan hunden kom in MEN enligt sv regler är vi inte diskade då. Omlopp ska väl ges i denna situation?? eller? TL ville inte gå in och bedöma situationen så vi blev alltså diskade!:-/


Nåja I övrigt gick mycket bra med hennes hundar men vi hade en del strul med rivningar och missförstånd. Disk i alla loppen.


Tingeling fick vänta ända till em för att få starta, stackaren. Först ut var hoppklassen och där gick hon riktigt bra men av någon märklig anledning missade hon HELA slalomen. Sprang längsmed superlycklig och tittade upp i himlen!!! ??????? Kan inte förklara det och förstår det definitivt inte.. fem fel blev resultatet :-(


I agilityklassen diskade vi oss i starten då jag stack innan hon ens hunnit se att hinder tre fanns. Stressad matte helt i onödan då man hade mycket mer tid att hinna till 5 än jag trott! Klantmatte! Resten av loppet var bra även om Ting skuttade på balansen såsom jag inte vill (tror dock att hon var på?)!


På söndagen avslutades Växjös Cup i agility. Först ut var agilityklassen och Ting flög balansen rejält. Kan bara bli arg på mig själv för att jag inte bryter henne där.. Funderar också på hur jag ska komma åt det om jag ska träna mer running ärn jag gör eller om jag ska lära om till tvåtvå? Hon missade även platten då jag tryckte i ett bakombyte.


Hopploppet var en märklig bana där man kunde springa hela loppet utan ett enda byte..


Ting gjorde ett bra lopp och nollade! SKÖNT :-D Jag behöver verkligen känna att vi kan sätta den där nollan. Vi kan det vet jag men samtidigt är det något litet småstrul i nästan varje lopp! Irriterande!


Igårkväll var jag ute för att ställa iordning till kursen ikväll. Därefter väntade gräsmattan bakom garaget på klippning, hu va lång den var!! Men som det nu blev så erbjöd sig vår hyresgäst att klippa den så jag kunde efter iordningställandet nyttja några minuter till att träna med Ting.


Inte helt genomtänkt började jag därför klicka två plus två på henne. Jag har ju sett Fanny Gotts video av Squid där hon växlar mellan running och två plus två.. kanske ska man göra något liknande?


i vilket fall så tog det två korta femminuterspass och två köttbullar innan hon totalt begripit vad jag ville. Hon går mao från fyra på till två plus två. ingen större ansats alls ännu. Får se om detta var smart att börja med eller dumt ?? 










Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

buzzador


Ovido - Quiz & Flashcards