Igårkväll var det tredje deltävlingen av slyngelcupen. Tävlingen skulle gå i Torsås vilket är en bit att köra så vi knölade in oss fyra personer och fyra hundar i min bil och styrde kursen mot tävlingen.

Tror de satt lite trångt i baksätet då en bilbarnstol och två hundar delade utrymmet med dem men annars fick vi faktiskt med oss allt, inklusive en härlig picknikkorg som Mait fixat! TACK för det!

Nybörjaklassen var först ut och small fick börja. Evelina körde både Vilda och lilla Nova som bara tagit sig igenom en nybörjarkurs hittills. Det gick ganska bra även om jag sett bägge hundarna springa fortare! Tror de fick fem fel vardera. I large tävlade Mait och de gjorde ett riktigt bra lopp men fick en vägran och en rivning på sista hindret. Ting gick utom tävlan och gjorde ett riktigt bra lopp men fick en vägran på sista hindret som hon inte alls såg! Kanske slutade jag jobba för tidigt? Nybörjarklassen innehöll A:et och det tog hon jättefint :-)

Agilityklassen var nästa. Vilda diskade sig tyvärr och Nsa gör stt superfint lopp men får efter A:et en riktigt snöplig vägran. När Mait ska plocka henne tillbaka runt hindret glömer hon titta på Nsa som hoppar hindret åt fel håll.. Trist för det loppet var verkligen ett av de bästa hon gjort! Ta med dig allt som gick toppen i loppet för det var mycket!!

Ting då. Jo hon och jag var inte överrens om hur hög hennes kunskapsnivå är.. Hon missade först slalomingången och därefter går hon ur slalom gång på gång när jag sneddar vidare i banan! På tärning är det inte något problem alls att göra så men här var det det. Kan bero på att träning är träning och tävling är tävling och det kanske också har att göra med att nästa hinder som jag sneddade mot är balansen! (favvohinder nr1) Oavsett så är jag envisare än en gammal åsna och fortsätter ta om och om och om tills hon fattar vad jag vill och tar hela.. Medans vi tragglar har hon lyckats få ytterligare någon vägran, kanske satt upp en tass på balansen samt tagit ett antal portar baklänges i slalomen så av en eller flera anledningar är vi diskade i loppet! Balansen flyger hon snyggt över med tre tydliga tassar på kf samtidigt! :-) Vidare i banan går hon kalas och A:et är godkännt även om träffen är en aning tunn (men som sagt här är jag inte så noga bara hon springer ner tillräckligt :-) ) Sista hindret missade hon även i denna bana antagligen för att jag slutade jobba.. jag brydde mig inte om att gå tillbaka utan hon fick belöning och beröm istället! Detta var ett lopp jag förutom slalomen var MYCKET nöjd med!

Hoppklassen var sist ut. Vilda gör ett bra lopp men tyvärr med en vägran. Nsa är nog trött för det rivs hinder till höger och vänster och så får hon några vägringar dessutom. :-( Dock gör hon när hon väl hittat in rätt ett jättefint och självständigt slalom! Det tar vi med oss hem på plussidan!

ting och jag gör ett katastroflopp. Åtminstone känns det så. Egentligen kanske det inte var så farligt men det känns ändå trist att runda av kvällen med ett så dåligt lopp. Hon bröjar med att riva hinder två. därefter går hon ur slalom efter tio pinnar? Denna gången skulle vi rakt fram så någon ursäkt finns inte! :-( Kanske satts sig strulet från klassen innan trist var det iallafall. Vi tar om slalom och då går det bra sedan skickar jag henne vidare frammåt i banan och halkar själv och ligger och sprattlar som en skalbagge på fel köl! :-( Ting ser förvånad ut och kommer mot mig och går under pinnen fram till nummerskylten för att kolla om där var något godis där! :-/

När jag väl kommer på benen står jag en stund och pustar och känner efter och Ting står vid mina fötter och trycker sig mot mitt ben :-) Jag överväger att bara gå av men känner att nä nu j*a kör vi vidare! Så det gör vi och det går väl ganska bra tror jag tills slutsvängen som är svår! Ting svänger rätt men inte kraftigt nog och får en vägran på sista hindret. Massor av fel och dåligt flyt i loppet gör att hela det loppet vill jag helst glömma! :-( Skit att jag tappade ena skon på SM för de gympaskorna jag hade igår var värdelösa att springa i! jättehala :-(

Vi packar ihop vårt pick och pack och tränger in oss alla i bilen igen och kör hemmåt i natten! Vi är väl hemma igen till halv elva eller så!

Träning är inplanerad tillammans med Henric och josefin på lördag! Då ska det köras bana med slalom i så vi löser upp knutarna där! Gotland väntar i nästa vecka och då vill jag inte ha en massa slalomstrul! Det är sååå tråkigt!

Sm i helgen!

Ja som sagt jag hade inte riktigt kunnat hitta den där riktiga SM-stämningen och det var synd för som SM nu kom att utspela sig så blev jag bara mindre och mindre motiverad allt eftersom.  

Fredagen kom jag "tidigt" till veterinärbesiktningen. Det var nästan tomt på hundar och lätt att besiktiga och gå vidare :-) Skönt. Bara 20 minuter senare när det var largehundarnas tur var kön lååång!  Efter besiktning ville de att man skulle gå och fylla i uppgifter om sig och hunden till speakern. Bra initiativ, dåligt genomförande!!! När alla ska fylla i sådana papper samtidigt tar det tid! Massor av onödigt köande! Skicka istället hem formuläret med SMkuvertet alternativt med MAIL!! I dagens samhälle hade det varit otroligt mycket enklare att samordna smidigt med Mail!! Då kunde speakern dessutom enkelt sorterat dem efter lottning i rätt ordning..  

När vi skulle sätta upp ett tält för att få lite skydd om det skulle regna och för att ge hundarna skydd mot regn och sol så fanns där en plats i rad sju till vänster.. Alla tält var i stort sett hänvisade till att sättas upp på en av banornas kortsidor och där trängdes tälten rad efter rad. Det var bara att hålla tummarna för uppehåll för ville man se något överhuvudtaget så kunde man inte sitta i tältet och kura!

Jag är FÖR att tält förbjuds på ett rejält tilltaget område närmast banan så att ALLA istället kan ta sina stolar och sätta sig på första parkett och därmed få utomordentligt bra utsikt över banan. Men det är rätt skönt att kunna ställa sitt tält en bit bort och ändå därifrån kunna se vad som händer på banan. Skönt för att man kan gå och lägga sig och vila en stund eller för att man kan stå där och kura om regnet skulle göra sig påmint. För hur kul är det att sitta i rad två eller tre vid banan om det regnar och alla på första parkett därmed slår upp sina paraplyer framför en! Då ser man ju inget alls! Trots att tälten är portade på tre sidor av banan! 

SM skulle i år gå på Karlskorna BK långt ute i skogen! = ingen utomstående publik.. Trist! Fast tur för någon plats för publik fanns liksom inte..  Även invigningen hölls på klubben med en parad från klubbstugan till lydnadsplan (iof skönt att slippa låååånga marscher genom hela stan men lite trist för marknadsföringen uteblir!) Att det regnade gjorde inte saken bättre men kan väl knappast skyllas på arrangören.  Lottningen då? Snabb och effektiv! Gjordes genom en knapptryckning på en dator! Skönt i och för sig men trist för lite av stämningen byggs upp genom lottningen och åtminstone jag har uppskattat de små presenterna man fått i samband med lottningen. Någon liten minnes sak.. Minns fortfarande Sm i Borås där man fick en tygpåse innehållandes både det ena och det andra!! :-D 

Stort minus på lottningen var att alla deltagare inte rymdes under tak! En hel del fick stå kvar i regnet utanför.. så nog var det tur att lottningen var över så snabbt ändå.. :-/ Själv körde jag hem. Hade inte så långt till tävlingsplatsen.. och så fyllde ju Amanda 2 i helgen!

Fast jag höll på att inte komma hem då ALLA var hänvisade till att parkera på en stor åker där det visserligen växte gräs men med regnandet tålde inte åkern belastningen av alla bilar och där man skulle köra ut var det helt sönderkört redan på fredagskvällen (detta fixades under kvällen för lö morgon var där sand och grus utlagt för bilarna..) Tror ändå det var tur att det inte regnade sö för sträckor där många bilar körde var rejält påverkade efter lördagen.  

Lördagen kom och mediumlag skulle köra först. Jag stod och såg på banan och när ekipage efter ekipage diskade sig och lag efter lag förlorade hoppet om en placering på SM. Det var löjligt så ledsamt det var att titta på!  Min bedömning av banan är att den höll en svår klass trenivå! Jag anser att det är horribelt att SM-banan för LAG (klass 2 nivå!!!) ska bli så fruktansvärt svår! Jag och många med mig undrade om det var domaren som var helt ute och reste eller om informationen till honom varit otydlig med vilken nivå banan skulle ligga på!

När den deprimerande lagklassen var slut hade fem stackars lag lyckats hitta runt banan! Över hälften var alltså ute ur leken redan dag ett :-(  

Smallbanan därefter var faktiskt bättre! Inte alls helt omöjlig att klara och hoppet om ett spännande SM ökades på en aning! Largebanan däremot var i mina ögon en av de absolut svåraste banorna jag gått (och jag har tävlat agility ett tag och på klass trenivå rätt länge med.. ) Alltså inte heller denna bana en lagom nivå för ett SM i LAG!!!! Sett ur mitt lags ögon var dock banan toppen, vi har rutinerade förare och tre landslagsaspiranter bland dem och borde kunna hävda oss bättre ju svårare banan blir! Men ack vad jag bedrog mig. Vi liksom de flesta andra lagen diskade oss :-( Det mest tråkiga var att vi diskade oss på dumheter! Eva satte ett bra lopp men fick en fånig femma med sig. Isabell hade lite för brått när hon skickade Noa och stack själv åt andra hållet innan han låst på hindret ordentligt. Han följde med henne och diskade sig där ingen annan diskade sig.

Jag och Icka är en historia för sig.. jag gick halva banvandringen FEL bana!!!! Hallå??? tala om SMidioti?!!!?? :-( När sedan starten strulade för oss och vi lyckades reda upp det så satt den felaktiga banan bäst i huvudet och jag skickade Icka klockrent på fel hinder.. :-/ Great dog shame about the handler!! Åsa visste att laget var diskat när hon gick in och experimenterade därför mer än hon tänkt göra och diskade sig även hon (vad som hänt om laget inte varit diskat får vi aldrig veta).

Efter klassen stod det klart att över hälften återigen diskat ut sig ja nästan två tredjedelar faktiskt och att endast 7 lag var kvar att slåss om medaljer och endast ett av dessa lag hade lyckats ta sig i mål med noll fel. En Eloge till Perfekt Percept som på bara tre hundar lyckades ta sig i mål med endast fem fel och därmed lade sig på en andra plats! Strongt! Nu var det dags för de individuella hoppklasserna.

Jag bänkade mig på första parkett med förhoppningen att få se mycket bra agility men blev åter besviken! banan var av hålla handen karaktär (som någon skrev klass fem nivå!) och fällde många många många topphundar :-( Tror att det bara var nitton hundar som klarade sig runt hela banan och av dem var endast fyra stycken helnollade! På ett SM??!!

Att vädret liksom förstärkte det trista och absurda gjorde ju liksom inte det hela bättre. Det regnade små skurar hela dagen och just i detta läget funderade jag allvarligt över var i h***e jag höll på med agility för! Det var liksom inte roligt alls! :-( När publiken jublar då en hund på ett fruktansvärt tråkigt sätt (skrik och panik, med dåliga vägar och mycket missförstånd och frustration) TAR SIG I MÅL oavsett antal fel.. då tycker jag att det känns som att agilityn är förlorad..  Agility FART och FLÄKT och GLÄDJE! det fanns det inte mycket av i dessa lopp. Jag hörde några av de stackars oinsatta som faktiskt lyckats hitta dit, de undrade vad det gick ut på, varför folk var så arga på sina hundar samt om detta var Sveriges bästa hundar??  Jag vet att folk inte är arga på sina hundar jag vet också att det var Sveriges bästa hundar på banan samt att flera av dessa är i världsklass! men nog är det tråkigt att det är den uppfattningen folk får av agility. Tur att Sm gick långt ute i skogen så att vi inte skyltade med denna trista attityd i agilityn utanför oss närmast sörjande.

Smallklassen var bättre. En rätt ok bana faktiskt :-) Syntes även på resultaten! Betydligt fler nollor och som upplagt för en spännande fajt på söndagen. Även largebanan var i mitt tycke en mycket bra SM-bana. Svår slalomingång som skördade många offer men en kul klurig bana som gav förarna alternativ i handlingen.  Precis innan jag skulle in hände en trist sak. Jag passerade mellan sittande publik och stående dito vid de buskar som var intill banan. Helt plötsligt blir Icka påflugen av en hanhund. De krockar men sedan har matten reagerat och fått undan sin hund. Hon bad om ursäkt och jag viftade undan det som typ ingen fara men efter bara några minuter registrerar jag att Icka slickar sig massor om munnen. När jag kollar den visar det sig att krocken varit så olycklig att en av hennes hörntänder slagits av till hälften. :-( Stackars tösen..

Hon ville inte riktigt kampa men tände ändå till ordentligt när vi stod på startlinjen. Icka gick förbaskat bra i loppet sen! Jag ville dock slippa allt startstrul så jag startade med henne och var därför efter till hinder tre. Hon blev osäker på om hindret skulle tas (jag sa back som betyder hoppa kom tillbaka) och blev nästan stillastående framför hindret och valde sedan att trycka sig genom luckan mellan hinder tre och hindret bredvid, luckan var typ två decimeter. Vägran och dessutom kostade det mycket tid att ta henne tillbaka genom denna lucka och fortsätta framåt. Hon fixade dock hinder fyra (där väldigt många diskat sig) och slalomen utan problem liksom resten av banan. Innan sista hindret får jag hjärnsläpp och klämmer in ett extra framförbyte istället för att bli still och låta henne hitta linjen själv. Vet inte om detta påverkar men hon river i alla fall sista hindret :-( 10 fel plus 0.17 tidsfel. Vi var inte diskade men långt efter striden om bra placeringar. Vi hamnade på en 34 plats tror jag. Där var 18 nollor i loppet tror jag så i toppen var det jämt och det skulle bli en rafflande final! :-D 

Matte till hunden i incidenten tog på sig ansvaret för det inträffade och det kändes väldigt bra att prata med henne. Har ringt vet idag och ska in på koll och troligen åtgärd imorgon. Får återkomma.. 

Dagen var slut och jag packade ihop och åkte hem. Blöt lite överallt och rätt nedstämd rent allmänt. Trist väder, trist omgivning och trista resultat för både mig själv mitt lag och massor (alldeles för många) andra. Samt otursdrabbad hund! enda glädjen var att Icka inte visade några tecken på smärtor i rygg/länd.  Söndag och finaldag!!!! Vädrets makter hade äntligen förbarmat sig över tävlingarna och solen strålade från en klar himmel! Det blåste rätt rejält men det kan man ta! Med sol höjdes stämningen rejält.. 

Först ut var Meduimlagen. Återigen hade de en i mitt tycke alltför svår lagbana! Två stackars lag tog sig runt och därmed fick vi inte ens en full prispall på SM! Sååå tråkigt! Hoppas domarna på årets SM tar åt sig och tänker sig för en annan gång!  

Smalllagen nästa och där var det match! Många lag kvar (endast ett diskat) och många med noll fel! Stämningen höjdes rejält runt banan och det hejades och levdes med i loppen! Vi gladdes med dem som lyckades och led med dem som misslyckades! Agility var roligt igen :-)

Largelagen kom härnäst men eftersom Vi diskade oss redan igår avstod jag att starta (Icka har ju varit skadad för inte alls länge sedan så) Hejade dock på mitt lag när de körde :-) Lite spännande blev det även här men mest handlade det om att ta sig runt den svåra (ja tänk.. inte direkt klass två nivå på denna heller??!!) banan med så lite fel som möjligt. Ett lag var i särklass bäst! No Limit! De vann som enda helnollade lag efter de båda klasserna! Det är klass och riktigt bra jobbat! (Men så är de förstås ett lag med rutinerade hundar och förare som alla tävlar klass tre nivå och landslags (minst aspirant) nivå) 

Individuella finaler.

Medium först och tyvärr med alldeles för få kvarvarande hundar för att få den där riktiga spänningen. Toppen föll dessutom bort I detta loppet. Trist, MEN underbart att se glädjen hos den enda hindernollade hunden och segraren! Det var riktig glädje! Stort grattis till Agneta med Zingo! Blir alltid rörd av att se sådant. Underbart och höjer definitivt stämningen på SM! Tack för denna glädje! 

Smallfinalen härnäst!

Spänning spänning! Underbart! Nu var spänningen skyhög när de nollade från gårdagen gick in en efter en och tiden var oerhört viktig. Tyvärr var det svårt som publik att veta vad som krävdes av de startande för att gå upp i ledningen (speakern rapporterade visserligen om de gått upp i ledningen efter loppet men övriga placeringar rapporterades det tunnare med). En bit in i det nollade startfältet startar Emelie Merenius med sin Zazzi.

Hennes första lopp var felfritt och när hon gick i mål hade klockan stannat på helt osannolika 29 sekunder (efter koll mot film hade 36 varit mer rimligt)
Eftersom tidtagaren i detta läge inte var uppmärksam och inte heller någon av dem i tältet uppmärksammade detta då så togs inte den manuella tiden istället.

Efter någon hund uppmärksammades dock det osannolika i hennes tid och nu började diskussionerna i sekeritariatet. (dock utan att Emelie informerades!) Flera hundar stoppades på startlinjen medan diskussioner fördes. Stackars förare som fick gå på banan laddade till tänderna bara för att efter ett tag inse att banan (eller snarare sekretariatet och överdomaren) inte var redo för dem.  

Vad som sades och vem som sa vad har jag ingen aning om för någon information till publiken kom det inte. Vi som reagerat på Emelies tid förstod vad det rörde sig om men övriga måste ha varit helt oförstående.
 
Tävlingen rullade så sakteliga på med många pauser och diskussioner.. jag vet att Thomas hade filmat loppet och att funderingarna var uppe på att klocka en tid på denna video (vilket jag anser hade varit det mest rimliga eftersom SM är inoff så borde det vara OK!!!)
 
När fem hundar återstår ropas Emelie tillbaka för omlopp! Hon hade då inte haft en aning om vad som hänt eller att detta funderades på och Zazzi var inte uppvärmd! Tvärt om var hon trött och nedvarvad och belönad då hon sprungit färdigt för dagen. Hon gavs alternativet att köra om (vilket hon inte ville) men resultatet hon en gång haft skulle i vart fall inte räknas!
 
Att Zazzi inte var uppvärmd togs dålig hänsyn till! Hon fick EN hund på sig att värma sin hund och sedan starta.. Annars skulle hon inte få starta ALLS!!?? Detta är direkt skandal i mitt tycke!! Visst man vill hålla SMspänningen på topp men lite rim och reson får det vara! Ge henne en ärlig chans. Hon borde kunnat få starta sist.. för så hade det ju varit om en löptik varit med! Spelar roll!
 
Men halvvärmd hund och dåligt motiverad får Emelie gå in och göra ett omlopp för att FUNKTIONÄRER KLANTAT SIG! :-( (OBS, förutom detta hemska missöde skötte sig funktionärerna MYCKET BRA! hela helgen!!)
 
Hon lyckas då inte samla sig och koncentrera sig och få Zazzi som är trött att prestera tillräckligt för att ta sig i mål!
 
Detta borde inte få hända! Skittrist helt enkelt!
 
SM-s lågpunkt i mitt tycke! Detta gav en stor svart plump åt smallfinalen som för övrigt var precis så spännande och rafflande som en final ska vara!  Eva och Maja lyckades på ett strålande sätt visa upp agility när det är som bäst! Grattis till Guldet! 

Largefinal.

En bra bana som inte alls passar mig och Icka. Vi har under 8 års agilitykarriär tillsammans fortfarande inte lärt oss bemästra konststycket att välja balansen om där ligger en tunnel under! :-( Jag tyckte mig ha en bra plan på hur jag skulle lösa det för att fysiskt HINDRA Icka från att ta tunneln och nu j***ar skulle jag in och ta mig runt och få min första och troligen enda placering på SM med Icka.

Icka startar ok, vi får en stooor sväng efter hinder två. Vippans uppfart är jag tveksam till men hon fick inga fel. Därefter följer ett hopp och sedan skulle man till den bortre av två tunnelöppningar. Jag kallar på Icka och får henne med mig förbi den felaktiga tunnelingången och skickar sedan henne mot tunnelingång två och då svänger hon upp så kraftigt hon bara kan och slänger sig på sladd in i den första egentligen passerade tunneln. Disk :-( snöpligt och därmed resultatlös ännu en gång på Sm.  Icka får fortsätta banan runt och går riktigt bra och jag lämnar henne långt i slalom och det ger mig en stor fördel längre fram där många haft problem! Hon stoppar inte upp A-et heller men jag orkar liksom inte bry mig riktigt. Så kommer vi till tunnel, balans som är tredje hindret från slutet. Jag hamnar en decimeter fel och Icka lyckas pressa sig förbi mitt ben in i tunneln :-D Galenhund! Undrar om vi någonsin kommer att klara en sådan fälla?? Då börjar domaren att blåsa i sin pipa och vifta mig av banan!!  

Jag måste spontant bara få tycka lite om detta! Jävla ofog! låt oss tävlande springa i fred så länge vi inte bedriver obehörig träning på banan! Hallå! Jag valde väl INTE att träna tunneln ett extra varv innan jag körde i mål!???! Eller vad trodde domaren.? 

Jag valde att ignorera och istället för att bli sur på Icka, ta henne fot och långsamt vandra ut från banan under en halv minut eller så så skickade jag upp henne på balansen (och kors i taket hon tog balansen!!) och körde i mål de tre sista hindren på 5 sekunder!! (tror Icka hoppade nerfarten men jag agerade liksom inte alls där så..) 

Är det bättre ur SM-glädje, Publikglädje och framförallt hund och förarperspektiv att lyda domaren som viftar dig av banan och då gå bredvid hindren ut eller att skita i domaren och köra ut i fart och glädje????  Jösses! Det är Sm en gång per år och så länge som ingen förare osportsligt tränar hinder låt dem få köra klart!!!!!!  Trist inställning! 

Tyvärr hann jag inte stanna kvar och se upplösningen av largefinalen eftersom jag skulle hem och fira Amanda som fyllde två år samma dag! Det blev till att packa ihop i hast och slänga sig in i bilen och komma hem till ett hus fullt av gäster!  

Kalaset blev mycket lyckat och Amanda fick massor av fina presenter som hon kommer ha mycket glädje av! Tack Birgit för all hjälp med matlagning! Utan dig hade det inte blivit något kalas!!  

Skönt med en trevlig toppenavslutning på en ganska tråkig SM-helg!

Har funderat en hel del över det som var BRA i Växjö.. precis då kändes liksom inget bra men i efterhand kan jag se väldigt mycket som var bra!!

*inga rivningar!!!! :-)

*Inga kf fel!!! :-)

*Två lopp med bra slalom!!!! :-)

*förutom på två dåliga slalom som kan skyllas på skotträdsla.. INGA hinderfel!!!!! :-)

*En härlig attityd i sista loppet! :-)

handlingen är svår med en grön hund allra helst som jag känner mig för långsam för henne men det är ändå toppenskönt att veta att det är där vi får felen och inte på hindren.. Hon är ganska bra tränad på hinder mao ;-)

Snart hittar vi rätt på banorna också och då ni ;-)

Tja katastrof är kanske att överdriva men det känns lite som en sådan där dag då man borde stannat i sängen med täcket över huvudet

Jag skulle ha två hundar och två barn med plus mat till de tvåbenta och godis, leksak, bur stolar ja ni vet allt det där som ska med varje gång det är tävlingsdags. Dessutom skulle barnvagn med så att dagen skulle bli något drägligare för yngsta tösen.

När allt var inpackat och klart (ja nästan allt iallafall) Hade jag ägnat en bra stund åt att försöka hitta mitt magbälte (sådant som tjocka gravida som jag behöver för att kunna springa) men det var spårlöst försvunnet. Tiden hade runnit iväg ordenligt och jag som planerat med extra tid för alla eventualiteter fick nu inse att jag var sen! :-(

Körde in til Växjö och var framme kanske 20 minuter före banvandringen. Packade ur rubb och stubb ur bilen på med packning och ett barn på vagnen och hundarna i en hand plus bur så började jag bana mig väg mot tävlingsplatsen. Var skulle jag sätta mig?  Skugga på långsidan längst bort så klart.. dit skulle jag! Hittade en plats att ställa buren, upp med den och in med hundarna och av med stolarna och sedan fick jag skynda mig till anmälan.

Barnen och jag gav oss av dit och där var det lååång kö??!! Oj det var typ år sedan jag upplevde att det var KÖ till anmälan?!! Två minuter till banvandring och kön såg ut att ta minst tio!

Nu dök mormor upp! Tack och lov! Hann hälsa på henne och sedan ropar de på banvandringen. jag skulle gå i första! Lämnar mormor i kön och går längst fram in i tältet för att se vad som stoppar upp. Där ligger tre pärmar där man ska stryka sig vilket innebär att en i taget ska gå igenom fyra klasser på listorna och anmäla sig!! inte underligt att det tog tid.

Bad mormor fortsätta köa med barnen och anmäla mig så sprang jag över till banan!

Den kändes ganksa svår för att vara klass 1 med massor av kf hinder som fällor! Ting älskar sina kf och jag har därför alltid svårare än andra att stoppa henne där sådana fällor dyker upp.. Nåja hon är ju ganska bra på att lyssna så med rätt placering så skulle det nog lösa sig.. men det krävdes en inkallning snett över första hoppet! (Annars skulle hon nog ta balansen redan där.. )

Bavandringen var slut alldeles för fort! Hur skulle detta gå??!!

Mormor underkände min valda plats! Hon ville sitta i solen! Det hade hon rätt i för oss.. jag tänkte bara på hundarna när jag valde plats. Barnen och Mormor bänkade sig i solen och jag kikade på några hundar före mig innan jag gick för att värma Ting. Hon var pigg och glad och sprang som en tok och allt kändes hur bra som helst!

För sakens skull ville jag testa starten med den snea inkallningen så jag gick bort till framhoppningen.

Satte Ting snett före ett hinder och vandrade iväg.. hon tjuvade.. typiskt nåja vi började om. Jag satte henne gick ut och ställde mig och vände mig för att kalla in! Hunden var BORTA?????!!! Var var hon? Blicken svepte över fältet och jag får syn på Ting i full galopp på väg mot banan??!!!?? Ropade på henne och hon vände och kom tillbaka men efter det ville hon inte stanna alls, hon var nästan okontaktbar!

Någonstans långt bak i hjärnan hade jag registrerat ett skott i bakgrundsljudet.. var det detta som ställt till det????

Anja var i närheten och sa att hon såg rädd ut. Tillsammans kom vi fram till att hon antagigen reagerat kraftigt på skottet (som knappt hördes) och att jag nog antagligen fick starta med henne i loppet för att hon inte skulle springa till skogs för mig!

Sagt och gjort! Jag gick till min start och bestämde mig för att ALLT Ting gjorde på banan var bra! Inget tragglande eller omtag utan bara possitivt! Kanske kunde hon släppa skottet då!

Hunden var mer eller mindre i panik och slet allt hon hade i kopplet för att kunna fly och jag fick inte mycket kontakt med henne..

Kopplade loss och hann faktiskt två steg in i banan innan jag valde att släppa iväg henne för att hon inte skulle rymma till skogs. Hopp balans blev resultatet och därmed disk! Visste jag ju eftersom jag hade varit tvungen att kalla in för att undvika det men skit samma bara att jobba vidare.. första halvan av banan gick rätt hyfsat (med tanke på omständigheterna. ) I någon sväng tappade hon fart och kikade skrämt upp mot himlen men med lite jajaja så kom hon med mig igen. Vippan skötte hon snyggt och balansen (hög träff på kf) var äl ok men ganska långsam! Slalom gick hon ur efter tio och jag körde bara vidare A:et var helt ok! Sedan var där två hinder kvar och det näst sista gick i slowmotion och innan det sista stannade hon helt. Ville liksom inte mer. ännu mer peppning och till sist hoppade hon det med.

I mål efter ett par tre disk och så men dags att belöna. Kamp var liksom inte alls aktuellt utan det var bara godis som gällde och det var väl sådär intressant.

Gick och hämtade Icka och gick av Ting i hennes sällskap (icka är inte skottberörd) och efter ett tag slappnade Ting faktiskt av litegrann..

De bor i samma bur och det kändes toppen eftersom Icka slappnar av fullständigt och då kanske kunde vara ett bra inflytande på Ting.

Inför lopp två tog jag ut Ting alldeles för tidigt. Hon såg rätt ok ut när jag tog ut henne men med koppel på ville hon bara därifrån. Hon var livrädd helt enkelt! Släppte jag henne stress-sprang hon en del men såg inte helt blockerad ut som tidigare..

Hopploppet var en öppen flytig bana men efter förutsättngarna så kändes det inte så bra. Även denna bana behövde jag inkallning på (jag är inte snabb nog med magen för att klara mig utan!) Tränade några på en skogsväg medan hon var lös och det gick faktiskt hyfsat.. men jag kunde inte gå så långt så det fick bli en kortare inkallning och sedan språng för mig i loppet.

När jag kopplade på fick hon åter panik och slet och drog åt alla håll. :-(

Tyvärr hann hon gå upp rejält i stress i kopplet medan vi väntade på vår tur. Lek eller godis intresserade henne inte och kontakt fanns där minimalt! Bestämde mig för ytterligare ett uppmuntringslopp men med lite krav i starten..

Satte henne och gick ut halvvags till svängen och kallade in. Hade medan jag gick ut ryggen åt hindren och blicken på Ting för att ha koll på henne men det gjorde att när jag startat hamnade jag fel med en meter eller så och skickade henne mellan hinder tre och fyra iställt för över tre.. disk för jag fortsatte bara..

Sedan skötte hon sig faktiskt bra. Det märktes inte mycket av rädslan förren vi kom till slalom! Där blev hon plötsligt berörd igen! Åtmistone om man fick tro hennes kroppsspråk och hon hoppade över pinnar och gick ur. Då blev jag någonsstans inne i mig irriterad! Var hon berörd bara när det passade henne för att slalom var lite jobbigare och krävde mer koncentration!?? Nehe du gör om och gör rätt!! Så sa jag och så tog vi om.. och om.. och om...

Rätt eller fel svårt att veta men vi tragglade! hon gick tveksamt och märkligt flera gånger. Sedan var det precis som om något hände! Hon skällde till och kastade sig in i slalom och tog hela i en faslig fart helt rätt och sedan drog hon järnet i mål de hinder som var kvar!!! Rakt fram till belöningslådan som hon kollade av och sedan fick hon godis som hon var helt fokuserad på :-) Duktig hund! Men så fort jag satte kopplet på kom paniken tillbaka! Då ville hon inte ha godis eller nåt :-(

Lopp tre Agility.. Nu skjöts det MYCKET! och Ting var klart berörd när vi rastade innan även om hon var lös. Hon sprang iväg åt än det ena hållet än det andra men vände för det mesta när jag ropade på henne även om jag fick ta i ett par gånger. Jag valde att ha henne lös på fältet brevid planen så länge det bara var möjligt och det var väl sådär eftersom hon hela tiden försökte avvika och försvinna ner i skogen.

Planen var iallafall att inte koppla henne förren det blev absolut nödvändigt för att undvika den enorma stress hon upplevde då. Det gick faktiskt riktigt bra! Väl i koppel hann hon liksom aldrig varva upp helt så vi tog oss in på banan utan paniken som funntis där tidigare under dagen. Ting satt kvar i starten och gick bra de första hindren. Hon fick dock en stooor sväng när hon först skulle förbi balansen och sedan slalom och till sist A;et innan hon hittade hoppet som skulle tas.. :-) När hon for över balansen hörde jag domaren bakom min axel säga "oj.. åhhh" I någon slags protest mot att det gick så FORT att det blev hopplöst svårt att döma (Hon fick inga fel och var på med tassar allra längst nere på kf!! :-D)

I denna klassen tog hon HELA slalom utan betänkligheter och vippan var också fin! A:et var FANTASTISKT! Hon flög upp och över nocken och hade minst fyra tassar på kf!  Kändes jättebra. Vet faktiskt inte om vi fick några fel någonstans.. tror nästan inte det (men jag gick liksom in med inställningen diskad redan från början) när hon missade ett hinder precis i slutet fortsatte jag iallafall i mål.. disk nr tre :-/ Känslan i loppet var dock bra!

Domaren sa efteråt till mig att han inte ville se fler sådana kf på balansen (typ hopplöst att hinna med att döma) och jag svarade att så ser de alltid ut med henne.. charmen med running! :-)

Inför sista hopploppet hade skjutandet upphört och jag hoppades kunna få till ett riktigt bra lopp! Där var en svår sekvens när man kom ut från en böjd tunnel för andra gången skulle man till ett hopp som stod svårt vinklat och därefter till två hopp brevid varandra som man skulle ta först det ena sedan det andra och sedan det första igen. Detta bekymrade mig lite för det har vi liksom inte provat någon gång.

Ting satt i starten!!!!!! :-) Jag kunde gå ut och kalla in lungt! (gick dock inte så långt som jag gjort om förutsättningarna varit normala hela dagen)

Hon rusade genom banan! Attackerade slalom och var felfri när vi kom till sekvensen ovan. Där flöt hon dock ut lååångt mot slalom efter tunneln (för att jag inte kallade på henne, shame about the handler) och jag lyckades inte få in henne i tid till hindret (vägran) sedan körde vi vidare och snurren var inga problem!! :-D På slutrakan drog hon järnet!! Härlig attityd!! MEN när hon kom fram till platten drog hon valsen om skotträdsla igen och duckade åt sidan och fick därmed ytterligare en vägran! Jag skrattade åt henne och så å-nä! så lätt kommer du inte undan! Kallade tillbaka och sedan skickade jg henne i mål! 10 fel och en bra känsla att åka hem med! Hon hade efter detta lopp släppt skotten nästan helt! Kopplet åkte inte på så mycket och när det gjorde det blev det med mycket godis och dessutom krav på inget dragande och då skärpte hon sig! :-D

Vi får väl se men suck vad det är jobbigt med skott!

Kanske har jag här förklaringen på min hund med två personligheter. Härute på landet skjuts det ju en del ibland och kanske är det det som gör henne låg, svårkontaktad och att hon drar från planen och gömmer sig ibland??

 Märkligt är det iallafall!

Dagen var slut och det var dags att packa ihop och åka hem! Tanka behövde jag och Jet precis intill låg halvkronan lägre i pris än alla andra just nu så dit körde jag.

Min mor var med och skulle också tanka. Hon ställde sjutusen frågor om hur hon skulle göra och vilken som var bensin och om den var blyfri och hur man skulle mata in pegnar osv..

Sedan lånade hon ut en hundring också till mig som lämnat plånboken hemma :-/

Bilen bakom mig började gasa hysteriskt när jag matade in pengar och jag kände mig aningen stressad men mest irriterad! Lugna dig jag har ju inte ens tankat än tänkte jag (visade sig att hon gasade för att bilen inte skulle dö för henne för då hade hon inte kunnat starta den igen :-D )

Går runt fö att tanka och då kommer Emelia sättandes runt bilen .. fyraåringar i bälte i stängda bilar ska inte komma sättandes lösa på en bensinmack!! Gha!!

Allt det ovanstående kan vara förklaringar men inte någon ursäkt till det som hände sedan även om det hade varit skönt att skylla på någon annan...

Jag grabbar det gröna handtaget stoppar i bilen och sätter igång tankningen, skäller lite på Emelia för att hon hoppat ur bilen utan lov och ber henne vara försiktig då det kan komma bilar! Grönt hantag registrerar hjärnan..

GRÖNT=BENSIN!!! Ghaaaaa jag har ju diselbil!!!! Rycker ur handaget och sätter det tillbaka kollar hur mycket som gått i.. 70 kronor (resten brinner inne för jag har ju redan stoppat i pengarna..=Dyr bensin.. istället för billig disel!!!)

Gha vad gör jag nu??! Människan bakom gasar, mormor vill ta adjö, pengarna är slut, Emelia ränner runt! Kastar in Emelia i bilen kör fem meter fram för att parkera och ringer sedan Magnus.

Ring volvo support säger han. Så det gör jag! Får veta att hon ska ringa en bärgningsbil som ska komma samt att vår försäkring täcker en hyrbil.. upplyser henne om hundarna och börjar sedan kika runt i bilen på all packning, barnen och hundarna.. nu är det bra att vänta bärgningskillen ska ringa upp :-/ DENNA DAG!

Mormor blir kvar för att se att allt löser sig.

Efter tio lååånga minuter ringer en bärgningskille och pratar med mig. Han menar att 7 liter bensin i en 70 liter dieseltank inte ska vara några problem! Fyll upp med Diesel bara så är det lungt.

Fyll upp med diesel? Jovisst enkelt om jag hade haft pengar!!!!!

Ringer Magnus som får komma och köpa diesel åt oss ännu mera väntan men tur i oturen så var han faktiskt i växjö! :-)

Fyller på diesel och kör hem.. än har inte motorn skurit och gör den det ringer jag volvo support igen så får bärgningsbilen komma på riktigt denna gång. Förhoppningsivs har jag inte bilden fullproppad med ungar och hundar och packning då :-)

Som sagt.. en bra dag att stanna hemma i sängen istället :-/

Nu har vi varit iväg i Oskarshamn, jag Tingeling och Amanda. Amanda var med som supporter och Tingeling och jag tävlade.

Först lite om Ting och hennes tävlande..

Ting gjorde mycket som var väldigt bra i helgen! Där fanns inte tillstymmelsen till tjuvstarter tillexempel! Det fattade hon fort! Skönt att kunna vara helt beredd när hon sätter fart! Hon strulade inte heller något alls i slalom! Tog alla pinnarna utan att tveka det minsta!! :-) Stora pluspoäng för detta! Skönt att det rättade till sig så fort. I ett lopp missade hon ingången men det tar jag på mig. Hennes väg mot slalom var betydligt sneare än jag räknat med och jag borde ha bromsat upp för att hjälpa henne hitta slalomen. Istället ångade jag på frammåt och lät henne själv både svänga hitta slalom, bromsa och göra rätt.. det blev andra porten men jag tycker faktiskt hon gjorde så gått hon kunde! :-) Great dog osv.. (som vanligt)

Det som varit mindre bra i loppen i helgen är också en del.. missar som jag tycker att hon brode klarat bättre.. I första loppet tillexempel så bara sprang hon!!!! Hon sökte inte hinder och kom hon därför inte helt rakt på dem så såg hon dem inte!! :-( Tycker att jag inte kunde visat bättre utan att hon faktiskt får anstränga sig lite mer än att bara springa frammåt brevid ett hinder på en raksträcka med en decimeters marginal.. :-/

De andra loppen sökte hon mycket bättre! Då kändes det mer ahrmoniskt att springa med henne. Missar blev det ändå men de kan förklaras av att hennes svängar blev större än jag räknat eller att jag hade för brått i svängen och drog henne förbi hinder.. orutin mellan oss helt enkelt. 

I första agilityloppet hoppade hon balansen grovt! Lilla kängurun var på besök! Då vi redan hade fel (eller var diskade.. vet inte riktigt) så la jag henne en snabb time out och sedan tog jag upp henne en liten bit och släpte henne igen. Då gick det bra och hon fick fortsätta! Övriga kf var toppen! :-)

I det andra agilityloppet tog hon alla tre balanshindren riktigt fint! :-)

Helgens bästa lopp var det sista! Laghopp sö. Hon jobbade kanonfint med mig och mot hinder hela vägen. På ett ställe blindbytte hon på mig trots att vi skulle ha framförbytt.. jag tappade bort henne en stund och fick en vägran. Sedan var vi på rätt väg igen ända tills jag skulle göra ett svårt bakombyte i en böjd tunnel som man kom snett bakifrån och skulle ta. Då fick vi också en vägran. Detta måste tränas! Tror faktiskt aldrig hon stött på ett sådant kraftigt bakombyte vid tunnel förut! :-D

Tio fel men en underbar känsla av sammarbete åkte vi hem med! :-D

Slyngellaget hade kul på banan men några resultat blev det inte (hade vi nog inte förväntat oss heller ;-) )

Sista minutenlaget sprang en hund kort då icka fortfarande vilar..(hon är för övrigt MYCKET bättre :-) ) och i första agilityklassen fick vi till två nollor och en tiofelare. Laget låg lääänge på pinnplats men halkade tillslut ner på en 8:e plats (fem fick pinne) En bra insats men den räckte inte. I hopplagloppet gjorde laget ytterligare  bra insats. Belle var felfri och Troy hade en förarglig femma i slalomen och Ascii gjorde ett jättefint lopp som tyvärr sprack då hon i ett ögonblicksverk försvann på fel hinder. :-/ Med fem fel hade det varit en tidsfråga om det räckt till pinne och med slalomen som togs om hade det antagligen inte räckt.. Vi får komma igen på Gotland! Förhoppningsvis fulltaliga!! :-)

Nu över till något helt annat!

Först och främst TACK alla landslagsaspiranter för otroligt underhållande, spännande och dramatiska uttagningstävlingar!

Gnäll och skäll!!! Känsliga läsare ombedes inte läsa vidare!!!

Jag kommer nu kritisera både domare och enskilda (inga namn men ändå till viss del möjliga att identifiera) och alla kommer definitivt inte hålla med mig men det som står här nedan står jag för och jag accepterar att andra har andra åsikter. Delar du inte mina är det alltså ok men du som läser vidare får acceptera min inställning också!

Kontaktfältsbedömningar! SUCK detta ständiga dillemma! Jag såg åtskilliga bedömningar i helgen som var tveksamma och åtskilliga som var solklara!! felbedömningar!

I en lagklass satt jag och mina lagkamrater riktigt bra till för att se A-ets nerfart på ett strålande sätt. Vi räknade fel på nerfarten och felbedömningar av dessa (såvitt vi kunde se när vi inte var iväg och sprang själva) Det var MINST tio avhopp på nerfarten av A-et.. av dessa fick endast TVÅ hindar fel??!!!!?? Domaren missade alltså att döma fel i åtta fall av tio!! 80 procents felbedömningar på felen på ett av klassens sex kontaktfält! Ok där var 23 startande lag och därmed ca 90 startande hundar och av dem tog ca 80 kf och bedömdes rätt så visst då blev det bara ca 10 procents felbedömningar men även det tycker jag handlar om alltför stora felmarginaler! 10 procent av startfältet på ett av kf fick inte fel de borde haft! Om detta är igenkommande på balansen så rör det sig om ytterligare tio procent där (kanske mer då jag upplever att avhoppan är fler på balansen och då det var 80 procent av felande hundar som bedömdes fel.. ) OBS detta sista är rena spekulationer men i min värd är möjligheten att det blir så här horribelt!

Den aktuella domaren gör väl i och för sig rätt  som friar hellre än fäller men det får till följd att lag precisutanför pinnplats blev utan pga att domaren dömde fel! (Vi såg iallafall två lag som gick om oss i resultatlistan vilket i dagsläget inte kostade pinnen utan endast en bättre placering så det tröstar vi oss med :-) )

Ännu mer horribelt var när landslagsuttagningarna kom att avgöras av felbedömda kontaktfält! Jag satt inte så att jag såg balansen i denna klass men jag reagerade på att hund efter hund som alla bromsade och gjorde halvhalter någonstans i närheten av kf fick fem för avhopp på balansen. Domaren dömer och visst är det nerver med men flera förare var helt förkorssade när de tog sig i mål med en femma från balansen. Flera av den sa att de tydligt sett att hunden varit på innan de sagt OK och släppt hunden vidare. Trots detta hade de fått fel. Jag tänkte att visst i stundens hetta släppte väl förarna lite tidigt.. MEN där fanns bildbevis! Kamreor runt banorna gick varma och många fotograferade sina hundar på kf balans och på en sådan bild var det otvedydligt att hundar som fått fem fel på bild har en eller i vissa fall tom två tassar på kontaktfältet!! GHAAA!! Vi ska ska skicka iväg sveriges bästa hundar på VM och NM men flera av dem blev bortdömda på Kf trots att de var på! Vad hände med hellre fria än fälla?????Domaren i fråga kan omöjligt ha varit säker på sina bedömningar och om så är fallet borde han antingen sluta döma eller kolla sina ögon och se till att få glasögon som fungerar bättre för

Så får det ju bara inte gå till!! Drömmar och förhoppningar krossade av felbeslut från domaren!? INFÖR ELEKTRONISKA KONTAKTFÄLT NU!!!!! eller kontaktfältsdomare!

Det handlar i detta fall om landslagsuttagningar men det handlar ju också om alla vanliga tävlingar och om pinnar och uppflyttningar och kval till SM. Visst aglity är roligt och spännande och underhållande men det är också för många av oss investering av tid och pengar i en SPORT vi alla älskar och kämpar i! Vi vill tävla på lika villkor och i vissa fall blir det felbedömningar då domaren inte är mer än människa men i det här fallet finns tekniken! och tekniken är bra! Se då för guds skull till att tillåta tekniken så att vi åtminstone slipper 80 procent felbedömningar av felande hundar och definitivt felbedömningar av hundar som gör RÄTT!!!

En annan incident i landslagsuttagningarna som jag reagerade på var att domaren felaktigt diskade ett ekipage. Varför kan väl skyllad på den mänskliga fakotrn samt att solen stekte hett sånt händer men det är ändå trist när det händer. Ekipaget ifråga hade tio fel vid felbedömningen och fick nu omlopp. Jag fårstår fullt ut att detta var en ny chans som greps med glädje av deltagaren ifråga men själv anser jag att deltagaren borde tackat nej till omloppet, eller i vart fall bett dem i ledningen att lägga på tio fel i slutresultatet i landslagsuttagningen. Hon hade liksom enligt mig haft sin chans och sumpat den..

Nu gjordes inte detta utan hon tog sig fram till den första disken felfritt igenom de svårigheter som tidigare vållat henne problem. Senare under loppet fick hon en femma på balansen (rättvist bedömd ..?? ingen aning.) Ytterligare en felbedömning gjorde domaren iallafll under loppet. En sekvens där han stenhårt men konsekvent för massor av ekipage dömt vägran för surr efter en tunnel (även om snurren var flera meter innan nästa hinder) vägran. För detta ekipage gav han dock ingen vägran???? Solsting igen eller bara favoriserande.. det lär vi aldrig få reda på men det muttrades en hel den li tälten runt banan om denna insats! Fem fel och ett gäng poäng blev det iallafall i uttagningarna (istället för minst tio fel i första loppet och eller ytterligare en vägran och därmed tio fel i det andra loppet..)

Som sagt jag förstår beslutet! Alla vill vi vinna men jag tycker inte att det känns som fair play i dessa sammanhang att få och ta en extra chans då jag sumpat första försöket..

För övrigt skulle jag även vilja avsluta med att tycka lite om uttagningsbanornas konstruktion. Det är SKITTRÅKIGT när banorna blir trånga svenska och tråkiga (i mina ögon) i en landslagsuttagning! I Europa och i mästerskapssammanhang ser banorna INTE ut så!!! Det är inte hundar som hanterar dessa banor bäst vi ska skicka utan hundar som klarar fartiga flytiga öppna banor där hundarna får en extremt hög hastighet för att därefter tvingas in i en klurig passage där det krävs otrolig skicklighet för att klara sig genom felfri!

Några exempel ur min egen högst begränsade erfarenhet är fartiga banor där hundarna kommer på slutrakan i en otrolig hastighet och efter en lång raka så avslutas det hela med en threddle som ligger vinklad mot fartsträckan! Förarna är långt efter när man kommer dit och det krävs både lyhördhet och kvickhet hos hundarna för att fixa detta! Ett annat exempel från Belgar VM var de två långa raka tunnlarna i följd efter varandra där det efter står två hinder att välja på brevid varandra och hunden skulle ta det bortersta, och på tillbakavägen då hunden efter den första tunneln slulle in i en smal lucka mellan tunnel två och ett hopp som skulle tas från fel håll! Hastigheten och att kunna gasa och bromsa blir otroligt viktig på dessa banor eftersom det inte går att ligga och mesköra på raksträckorna för då tappar man för mycket tid! Järnet hela vägen och så tungan mitt i munnen när det gäller klurigheterna!

Om det är för dyrt att ta hit VM-domarna så kunde man väl åtminstone KÖPA in banor från dessa domare att användas vid uttagningarna så att vi får hundar som presterar bra på dessa domares banor med oss till VM och Nordiska!!!

Trist att vi svenskar ska vara så stelbent trångsynta när det kommer till vad som är svårt på en bana! :-(

Färdiggnällt.. :-)

Nä visst nä jag glömde! Var snälla mot era lagkamrater! Om man misslyckas i något lopp finns det nog ingen som är så arg på en som en själv! Det man behöver i detta läge är stöd och uppmuntran inte skäll! Alla tar vi dåliga beslut ibland och alla gör vi misstag! För det mesta lär vi oss något av dem och då kan det bara bli bättre framöver! Agility är ett ögonblicksverk! Det är lätt att glömma hur fort det kan gå både när det blir rätt men framförallt när det blir fel! Bara försök att tänka på att positiv kritik är lättare att ta till sig än negativ dito som bara gör en nedslagen och ledsen!

Kram på er alla därute!

Slå mig inte för hårt för då kanske jag också sticker huvudet i sanden nästa gång och slutar säga vad jag tycker och tänker!! :-S 

Tävlingen igår blev mycket mer lyckad än jag kunnat föreställa mig! Tingeling har verkligen utvecklats som agilityhund och ger mig numera gott hopp och en karriär på banorna framöver! Härlig är hon!

Tränade tjuvstarterna en del och tog henne efter ett par tjuvstarter av banan i första loppet! Kan man inte stanna still på kommando så får man inte köra! (Ja hon kan stanna kvar! så det är ett krav jag känner att jag kan ställa!)

I andra loppet fick hon en chans först och då tjuvade hon med följden att hon fick gå tillbaka och börja om (jag hade inte gått ut så långt för jag ville kunna stoppa henne) och andra gången satt hon! Då gick jag tillbaka och berömde! Sedan gick jag långt ut för att kalla in och hon satt så hon fick starta! :-) Loppet flöt riktigt bra! Hon sprang som sagt och tog i hela loppet igenom! 12 pinnars slalom var inga problem! Helt självständigt både ingång och alla pinnaran! Duktiga hund! :-) Hon rev hinder två och hade någon lite vid sävng men i övrigt var hon felfri. :-D

I agilityloppet gjorde vi samma startprocedur som i hopp 1 och hon tjuvade en gång för att sedan sitta still tills startsignal därefter. Måste träna detta mer men det känns ändå som att hon börjar förstå att man inte får starta bara för att jag vänder mig om.

Balansen som var hinder tre fick hon jobba själv utan att jag pressade henne och det gick bra. Sedan kom en sekvens som jag totalt missbedömde. Efter balansen skulle hunden hoppa rakt fram och sedan kort tunnel och sväng in mot mitten av banan. Jag trodde att Ting som är ganska försiktig skulle få problem dels efter balansen då hon skulle frammåt och dessutom trodde jag att hon efter korta tunneln skulle komma ut och söka mig innåt banan varför jag tryckte på henne rejält efter balansen över hindret och in i tunneln. När hon sedan kom sättandes som skjuten ur en kanon rakt fram efter tunneln blev jag aldeles för sen i svängsignalen eftersom jag inte riktigt räknat med att behöva det. Hon missade hindret som hon rundade på utsidan (GREAT DOG SHAME ABOUT THE HANDLER) och när jag skulle ta tillbaka henne hoppade hon det baklänges. Disk :-(

När vi sedan fortsatte banan och kom tillbaka till samma sekvens igen (fast denna gång skulle man fortsätta rakt till däcket, så var det naturligtvis inga som helst problem och där hade jag under banvandringen rivit mig i huvudet och undrat hur jag skulle lösa det så att hon inte drog in mot hindret hon skulle tagit första vändan istället för frammåt mot däcket.. jojo så väl känner jag min hund!

Efter däcket kom slalom som gick aldeles utmärkt! Trots att jag förflyttade mig rejält sidledes för att få en bättre placering inför fortsättningen :-D När hon var färdig med slalom ropade jag BRAAAA! till henne varpå hon tvärvände ut från banan och stack mot vår stol!!?? Antagligen ville hon ha godis! Eller lockade fotografen som satt där :-D Hon är för rolig! Jag kallade på henne och sedan jobbade hon fint in i mål! Där fick hon köttbullar i stora lass! Duktiga lilla hunden!

Jag är supernöjd! Se upp i Oskarshamn för här kommer vi! :-)

Tre av mina kursare var där också och gjorde mycket bra på banorna! Tyvärr är det inte alltid som resultaten speglar hur bra.. (är det inte allt för ofta så??) Wilda gick jättefint! Hon sprang på bra större delen av banorna och det som behövs lite mer träning på var platten och däcket! Nsa gick riktigt riktigt fint! Men även där behöver vi lite mer hinder träning! Däcket och långhoppet till exempel. Hindren kändes rätt höga igår och det kan ha lett till att Nsa rev några hinder för mycket. :-( Atlas var också duktig! Så länge han stannade på banan gick det riktigt fint men sen såg man hur han i en sväng fångade en doft i vinden och genast avvek han för att kolla upp den lite mer noga! Sista gången de provade på banan tog de bara tre hinder och sedan belönades han rikligt! Tror det var bra. han är nog inte klar för hela banor än! Annars fungerade hindren mycket bra.. de han gjorde!

En mycket lyckad kväll, synd bara att vädret inte var bättre.. snälblåst och småstänk gjorde att man önskade att man tagit vinterjackan på sig! och vantar och mössa Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder!! :-)

Jodå jag kom iväg på den låååånga resan uppåt landet för att tävla.

Farmor och Farfar åkte tidigare än jag och tog Emelia och hundarna med sig och det gjorde att jag kunde köra direkt efter jobbet uppåt landet. Tänk vad mycket tid det sparar att slippa åka hem emellan och packa in det sista! Tack Farmor och farfar mao!

Under tävlingarna i Örebro hade vi toppenboende en kvart från klubben hemma hos faster Elin med familj. Emelia valde att spendera dagarna hos dem och leka med kusinen framför att följa med till tävlingarna. Skönt för henne, Edward (kusinen) och även mig faktiskt. :-)

Upplägget av tävlingarna kunde ha varit bättre.. De körde large på ena banan och small medium på den andra och efter halva dagen skiftade de bana så upplägget blev Kl 3,2,1 Kl 3,2,1 Vilket gjorde att man tvingades vara på plats i stort sett hela dagen??

Trist! Dessutom gjorde det upplägget att de fick bygga om varje bana fem gånger på en dag istället för två!!!! Massor av onödig tid till spillo. Dessutom väntade banorna in varandra. :-(

Tur i oturen för jag bodde ju förnämligt så jag åkte dit lagom till min första start och därefter åkte jag hem till Elin o co och åt lunch och vilade några timmar för att sedan åka tillbaka i lagom tid till start två med Ting.

Icka fick inte starta då hon de senaste dagarna blivit sämre snarare än bättre. Hon har börjat dra in bäckenet under sig och utvecklat en liten karprygg :-( Maria OK tittade på henne i Örebro och sedan var jag även uppe hos Micke (kiropraktor) i Knivsta och bägge hade ungefär samma slutsatser att dra. Icka har en knäskada (vä knä) som besvärat henne så att hon kompenserat med snebelastning och detta har fått till följd att ryggen börjat ömma. Musklerna spänns och hon drar ihop sig och slappnar i princip aldrig av ordentligt.. Kiropraktorn rättade även till ett minimalt snett bäcken. Nu ska här strechas bakben och isas knä och länd ett tag. och dessutom ska vi för säkerhets skull röntga för att se att där inte är något annat som kan ställa till det!

Med lite tur kanske hon är bra igen snart.. (håll tummarna!)

Ting då.. ja hon tävlade klass ett båda dagarna i Örebro med blandade ljusglimtar och riktiga ridåer!

Första loppet var ett agilitylopp som kändes rätt svårt. bla skulle man direkt efter balansen passera mellan A och fel tunnelöppning av en böjd tunnel för att ta sig till den bortre tunnelöppningen som knappt syntes från balansen. gissa om det kändes jobbigt med running contacts! Jag önskade verkligen ett två plus två när jag gick banan!

Men man har vad man har och det var bara att försöka göra det bästa av situationen. Några hundar innan mig fick jag panik. Där var en lång startsträcka där fjärde(?) hindret (efter en kort tunnel) låg snett ut från banan och sedan fortsatte sträckan i en mjuk kurva innåt. En start på utsidan med bakombyte efter hindret som låg snett utåt var möjligt men inte idealiskt eftersom svängen kunde bli för skarp. Bäst var att gå fram till korta tunneln och kalla in så att man var med och kunde peta ut efter tunneln.. men kunde jag lämna Ting sååå långt?  Hon har tidigare varit väldigt ofocuserad i starten och tittat åt alla möjliga håll när jag gått ut och liksom inte tänt till förren jag kallat in. Har hon då stannat kvar i starten kanske hon tagit första hindret men jar hon flyttat sig (snosat eller vridit sig för att titta på något så har hon sprungit förbi första hindret. DILLEMMA!! Vad göra?

Starta med och trycka ut var liksom inget alternativ utom med en riktigt långsam hund.

Letade upp ett hinder att prova på (Sven Karlsson hade med några som stod utanför hans husbil så jag lånade ett där..) och gjorde en lååång inkallaning och den gick fint..

Brått till starten, inkallning fick det bli.. bära eller brista.

Stod utanför banan och försökte få henne att tända till, bli lite galen och kanske tom skälla lite men hon stod helt lungt och studerade hunden innan oss.. jag lockade och pockade och allt jag fick var någon blick.. typ Vad vill du??

In på banan och kopplade loss. lade henne ner för sälkerhets skull och började gå ut till min plats. Ting fixerade mig med blicken!!!! :-D  Helt stilla med fullt focus! (Duktig hund) När jag släppte henne sköt hon fart som en projektil och rusade hela första rakan och över A-et snyggt men därefter missade hon hindret som stod snett åt vänster. Fick henne tillbaka och fortsatte tunnel hopp och sedan var det dags för dagens katastrof.. slalom!!! En vägran till att börja med sedan gick hon rätt klockrent 8 pinnar för att sedan gå ut och titta på mig! Belöning? Tog om jag vet inte hur många gånger med samma nedslående resultat! (tiden rullade..... rullade.... och rullade) till slut tröttnade jag stoppade in henne rätt så hon tog de fyra sista och sprang vidare. Kommer knappt ihåg loppet därefter. Stannade själv till vid balansen för att inte trycka henne av kf och hon gjorde ett fint running sedan fick jag in henne i rätt tunnel! Snäll hund som frågade mig en extra gång då hon blev osäker på vart hon skulle och sedan var där bara slutrakan kvar. Den drog hon fint men hon rev de två sista hindren.. trött kanske?? 25 fel plus mååånga tidsfel blev resultatet.. men vi tog oss i mål :-) Nöjd med alla kf och även starten! Hon stannade och focuserade och accelererade som en tok! Galet bra fram till hindret efter A-et :-D resten av loppet vill jag helst glömma.

Till Tings försvar ska sägas att jag inte tränat mer än 8 pinnar här hemma på läänge! Aja baja kan man väl säga! :-) Van vid att ha Icka som tar slalom tills pinnarna tar slut! :-/

Hopp ett kom frammåt kvällen. Åkte dit med känslan av att utan slalom kändes allt rätt hopplöst. Det var en rolig bana med en svår slalomingång. Ting tjuvstartade precis innan jag skulle släppa henne och rev första hindret och sedan missade ett hopphinder rakt fram (hinder tre) på starten och jag bara fortsatte så vi vart diskade där. Sedan hade hon inte riktigt det drag jag räknat med efter platten vilket resulterade i ytterligare en disk då hon tog ett hopp istället för en tunnel. Jag tog om från tunneln och resten av banan gick lysande :-) Slalomingången och tolv pinnar i slalom satt som en smäck!! :-) Märkligt..

På fredagen gick hopp ett ganska bra. Åter var hon sådär tjuvande att hon startade precis när jag tänkt kalla på henne.. kan hon läsa tankar eller? Vi fick en vägran på ett hopp i en sväng som hon rundade på utsidan. Slalomingången var jättesvår igen och denna gången från andra hållet med en 180graders sväng från en lång rak tunnel till ett parallelt slalom. Tyvärr missbedömde jag svängen efter slalomen och hade för brått så jag tryckte ut henne efter elva pinnar. Fortsatte banan så det blev en disk till.

På kvällen var det dags för agilityklassen. För första gången denna helg som jag tyckte att klass ett banan motsvarade klass ett! En jättekul bana på klass ett nivå som ändå hade massor av olika handlingalternativ! Tummen upp för denna bana! Tyvärr var Ting och jag inte på samma bana :-( Hon var kanske trött eller nåt men överrens var vi inte. En solklar om än ganska liten tjuvstart! Åter spökade slalom och hon gick ur efter 8 eller tio pinnar åtskilliga gånger innan vi till slut trocklade oss igenom. Jag var nära att bryta vid slalom och borde nog ha gjort det! :-( Fortsatte sedan och tror (men är inte säker) att hon missade kf A ner. (vi var diskade när vi kom dit så domaren dömde inte) bara några hinder senare ligger platten hyfsat rakt men hon går utsida och då kliver jag av banan. kändes liksom inte som att något blev rätt på denna bana.    

Men som hemläxa ligger tjuvstarterna! Det är underbart att hon har focus på mig och vill starta MEN tjuva får man inte!! Hem och träna! Kan tänka mig att jag varit aningen snäll där då jag vill ha focus på mig och inte på annat!!!

Slalom!!! Tolv pinnar ska tränas.. eller föresten kanske ska vi träna 16 pinnar så det blir ordentligt gjort! Här ska tränas slalom så att hon inte någonsin vill gå ut! Vet inte om vi hinner få ordning på det till helgen (oskarshamn) men försöka duger. Hon har ju kunnat 12 pinnar utan problem så någonstans finns den kunskapen! :-D

På lö morgon åkte vi upp till Knivsta och spenderade lite tid hos kiropraktorn och i övrigt var jag publik! Jag fick se många bra hundar som jag inte sett tidigare bl.a en Alice! (BC) grymt snabb och smidig liten rackare. Kan bli hur bra som helst bara ekipaget får ordning på svängarna för nu kostar de massor med tid! Häftiga var de iallafall! :-)

Mitt lag startade utan mig på lördagen i en överjävlig bana som kostade många disk. Två disk i mitt lag gjorde att min medverkan varken gjort till eller från. Henric och josefin åkte sedan hem med en liten kelpievalp i famnen. Söndagens lagklass fick därför klara sig utan laget sista minuten.

I Oskarshamn ska slyngellaget debutera!! :-D

Usch vad tiden rusar ibland..

Har inte hunnit titta på en dator knappt sedan jag kom hem från Tjeckien. Detta får därför bli en kort sammanfattning av allt som hänt för att komma ikapp lite..

SMP har skrivit en kort uppföljning efter VM och den sammanfattar nog rätt bra tävlingen.. :-/ 

http://www.smp.se/nyheter/lessebo/hur-gick-det-for-icka-i-agility-vm-for-belgiska-vallhundar(1323965).gm

Det var mycket öppna raka flytiga banor ofta med svåra klurigheter då förarna kommit ohjälpligt på efterkälken! Det märktes också att många andra länder tävlar på denna typ av banor för hundarna drog enormt fort på rakorna och lyssnade väldigt bra på stora avstånd då hinder skulle passeras eller tas från fel håll..

Klassen där laget diskade sig innhöll en passage (som fällde alla oss svenskar) där två tunnlar låg under A:et!! Gandalf valde fel av tunnlarna och icka och Ess tog tunnel istället för A:et. (Etna valde att inte starta då laget redan diskat sig)

7:e platsen knep Annica med Ess. De gjorde en bra nolla i första loppet (en otrolig bana där man bla skulle ta två långa raka tunnlar efter varandra och därefter det yttre av två möjliga hopphinder (förarna var lååångt efter tack vare att hindret innan första tunneln skulle tas från fel håll..

Senare i den banan skulle en av de två långa raka tunnlarna tas och därefter skulle hunden till ett hopp som stod brevid tunnel två och detta hopp skulle tas baklänges!!!??? Jösses va folk diskade sig på denna bana! (Anna och Gandalf löste denna svårighet bra men fick en förarglig disk i starten på en skitgrej istället) Annica och Ess tappade en del tid efter tunnlarna första gången då Ess väntade lite på Annica för att kunna välja rätt hinder och de låg på 8:e plats efter första loppet.

I det andra finalloppet fick de tyvärr en snöplig vägran på långhoppet, som Ess inte såg då där fanns två olika tunnelöppningar att välja på dessutom. De tappade en del tid på det men trots vägran landade de som sagt på en 7:e plats totalt. Tiden (åtminstone om man tog bort en sekund för vägran) hade räckt till bronset.

Tjeckien som land var väldigt vackert! Däremot kändes det som att Tjeckerna hade behövt gå en eller annan kurs i charm och serviceminding. Herre gud så otrevliga en del av dem var (restaurangpersonal!!)

Deras engelskakunskaper är i stort sett obefintliga och inte är de flesta av dem intresserade av att försöka kommuniciera med kunder heller! Att fråga vad en rätt i menyn (på Tjeckiska) var för något var lönlöst och bemöttes oftast med en fnysning samt att personalen gick för att komma tillbaka en kvart senare och åter hoppas att vi skulle beställa något.

Det blev en del chansningar.. :-)

Maten kom sent (en och en halv två timmar kunde man lätt få vänta när man beställt..) Vi kom efter några dagar på att troligen väntade de med att servera maten tills dess att vi beställt omgång två av drickan. :-D Man blir rätt grinig när man hungrig och trött efter en tävlingsdag bemöts av sur fnysande personal som knappt vill ta beställningar och sedan dessutom får vänta dryga timmen innan man får någon mat! Sedan fanns där en del människor (på tävlingsplatsen) som var otroligt sammarbetsvilliga. Speakern var helt fantastisk! (fast hon var inhyrd tolk från typ belgien tror jag..)

Det var iallafall en fantastisk resa och Vinnaren en fransk malle var nog det häftigaste jag sett i agilityväg någonsin! Han var helt outständing!!!

Jag tror han nollade (och vann) alla individuella kvalloppen och dessutom nollade han lagloppen och därtill satte han de två bästa nollorna i finalloppet och då tog han det lungt med hunden! Han hande flera olika växlar på hunden och kunde få hunden att dra järnet på vissa sträckor för att sedan med ett verbalt kommando bromsa upp hunden och få den att svänga snävt och snyggt när det blev trängre och klurigare! Helt klart en värdig vinnare! Hoppas vi får se honom på stora VM för jag tror att han (lätt) hade kunnat vinna där!

Har även sett en hel del belgare med running contacts intränade! WOW säger jag bara vilken fart dessa hundar hade över balansen! Tur att arrangören valt att satsa på två domare på balansen för en hade inte haft en chans! Jag fick chansen att studera kf och kf bedömningen en del då jag satt och tittade mycket. Det kändes som om bedömningen var oerhört säker och korrekt och jag tror att det berodde på att domaren bara hade ett kf att koncentrera sig på. Kom dock fram till att det måste vara vant folk i sekretariatet för det krävs en del koncentration om man ska komma ihåg att skifta vilken domare som man ska titta på för att se om där var några fel. (en vanesak visserligen)

Där fanns dock en hel del hundar med running contacts som inte alls var bra också. sådana som missade 9 av tio kf så jag antar att det är något som kräver en hel del träning för att bli sådär riktigt bra!

Kom dock fram till att det måste vara vant folk i sekretariatet för det krävs en del koncentration om man ska komma ihåg att skifta vilken domare som man ska titta på för att se om där var några fel. (en vanesak visserligen)

På träningen dagen innan loppen var där elektroniska kf på både A-et och balansen. Riktigt kul att se in real life och det verkade fungera suveränt! Själv kom jag dock på när vi körde vår träning att jag hade svårt att fokusera på att lyssna efter pipet. Jag var så inkörd med att titta på beteendet så det gjorde jag även när jag tränade!

Det skulle underlätta träningen något enormt att lära sig lyssna efter en signal istället och man kan focusera mycket mer på hur man själv rör sig och så om man har dessa ekf.

När jag kom hem var Emelia kräksjuk och senare under veckan var båda tjejerna rejält förkylda med feber och hosta. Så hela veckan har gått med barnpassning. Tisdag och torsdag hade jag kurser och på onsdagen dömde jag Emmabodas KM.

Grattis till Henric och Ascii som blev klubbmästare efter två bra lopp på mina banor!

I söndags var det eg tävling i Skåne för båda hundarna men eftersom jag fortfarande inte är säker på Icka så skulle endast Ting ha startat. Jag kände mig dock relativt krasslig och valde därför att inte åka ner.

Lite träning med de egna hundarna har det dock blivit. Nu när kurserna är igång igen så blir det roliga kombinationer att köra i trädgården :-) Ting har fått träna en hel del slalom, vippa och några balanser (som ser jättefina ut och jag inte springer med eller förbi..) samt enklare rundbanor för att stärka självförtroende och fart.