Saga har nu hunnit bli nästan en månad gamal! Livet har landat lite och vi börjar så sakta finna rutiner som passar henne och oss andra. Vardag har vi inte haft då Magnus haft semester och barnen varit lediga men vi har njutit av livet tillsammans! Hon är en underbar liten bebis som visserligen somnar sent på kvällarna men som sedan sover fem sex timmar i sträck!! :-D

Semester ja.. så mycket som skulle hinnas med och så lite som hanns med! Kanske är så för alla men planerna här var stora men inte mycket av dem hanns med! Annat hanns dock med och det har mest gått ut på att vi umgåtts hela familjen vilket har varit riktigt mysigt!

Tingeling är nu hemma igen! Vi gjorde en rundtripp till Örebro och kusinerna där och hade supertrevliga dagar med bad, prommenader och hästar.

På vägen upp blev Saga hungrig och visade sitt missnöje genom skönsång i form av skrik! Vi letade upp första bästa ställe att stanna på och möttes av denna underbara skylt! Vad kunde väl vara mer passande!

Eskilstuna zoo lockade en av dagarna och vi fick en trevlig dag med djur och karuseller och glada barn!

 En av dagarna drog jag och svägerskan vidare mot värmlänska skogar och fick nu äntligen träffa Elis (och se honom valla) och hämta hem en välparad Ting. Blir det inte valpar nu så var det nog inte meningen! Elis och Ting verkade trivas bra ihop! och om jag förstod det rätt gillade Bitte Ting också! :-D

Runt mitten av september borde där bli en kull kelpievalpar härhemma!!

Gissa om träningsabstinensen gör sig påmind nu! Jag ville bara sätta igång att träna både agility och vallning med en gång! Jag bestämde mig för att när vi väl kommit hem skulle jag ta riktigt tag i vallträningen igen! I syfte att vara med i workingkelpiemästerskapen innan dräktigheten gått så långt att Ting måste dra ner på tempot. Agility tänkte jag träna men bara på låga hinder, vill inte riskera för mycket när det gäller valparna!

Sagt och gjort ut i fårhagen styrde vi kosan morgonen efter vi kommit hem men sedan tog det stopp. Maximal otur måste vi haft för när vi gått en runda med ett gäng får ser jag att Ting är fullständigt blodindränkt! Från halsen ner till tåspetsarna! Efter lite letande lokaliserade vi blödningen till ena framtassen där ett fem mm runt sår pulserar ut blod i mängder! Håller tryck på någon minut men blodet kommer fortfarande i stora mängder när jag släpper! Vi får hjälp att lägga ett tryckförband på och sedan kör jag in med hund och bebis till djursjukhuset akut. Där får vi snabbt hjäp och när förbandet tas av (ca 45 min efter det lades på) forsar fortfarande blodet ut i stora mängder!

De tar in Ting för sövning så de kan få bättre koll på tassen och efter några timmar rings jag tillbaka och får då veta att en artär gått helt av och att de fått öppna tassen en del för att kunna lokalisera artären samt bränna den så att blödningen stoppat! Utan vethjälp hade hon förblött!

Några tusen fattigare men med en lagad hund fick jag sedan åka hem. Ting är nu glad och lycklig (även om tratten är ett gissel) och haltar inte nämnvärt, fast någon regelrätt träning eller annan anstränging för tassen är det inte tal om! Bara att ställa in alla träningar och även kommande workingkelpiemästerskap mao :-(

Men som sagt! en hel hund är värt mer än tävlingar och träningar. Jag får fortsätta längta efter något annat än prommenader med min hund ett tag till :-/

Har inte haft ork eller tid att blogga på ett tag nu! Men oj så mycket som har hänt! Det största är att vi har blivit fler i familjen!!

Den 27 juni föddes en liten tjej i vår familj! Saga ska hon få heta! Hon var en rejäl liten bit på 4 392 g och 52 cm lång! Men ändå var hon sååå liten! Man blir lika förvånad varje gång man träffar nyfödingar de är ju så små!

Här är en av de första bilderna på underverket i pappas famn!

och här myser hon med mamma

Förlossningen gick i mina ögon rasande fort! Den startade med att vattnet gick hemma i soffan vid halv tolv på natten och då var det bara att sätta sig i bilen och åka in till förlossningen. Halvägs in drog värkarna igång rejält var fjärde minut och väl inne blev de riktigt jobbiga snabbt. efter en timma bad jag om epidural men då jag bara var två cm öppen ville de avvakta lite till :-( en halvtimma senare tyckte jag det tryckte neråt och fortsatte att tigga epidural och då sa hon att jag var fyra öppen så epidural kunde jag få men det skulle inte krystas än!. Narkosläkaren var dock upptagen så det tog ytterligare en halvtimma innan han kom. Epiduralen blev lagd och minuter efter det tog krystvärkarna sådan fart att jag inte kunde unvika att krysta. Ytterligare en koll sa att jag bara var 6 cm öppen så de fick hjälpa till och trycka undan resten för att bebisen skulle kunna komma ut! Halvägs ute fastnade huvudet i vad som kändes som en evighet och när bebisens tillstånd försämrades fick de hjälpa mig genom att trycka på magen samtidigt som jag krystade ut henne. Halv fyra på natten var hon född!! Hon var medtagen och de sprang iväg med henne men jag fick snabbt besked av Magnus att hon var ok! :-D

Efter förlossningen blödde jag av okänd anledning mycket (över en liter till) och vi fick därför vara kvar för observation ända till kvällen, men då var jag pigg nog för att få åka över till patienthotellet!

Efter några dagars respit på patienthotellet åkte vi hem och skulle på kvällen fira vår hemkomst tillsammans med farmor och farfar som haft våra andra barn under dessa dagar. Det blev en mycket trevlig kväll med jättegod mat (sjukhusmat kanske inte riktigt är den läckraste maten jag vet ;-) ). Enda smolket i bägaren var att jag hade ont i rygg och sidor. Kände mig lite hängig så jag tempade mig faktiskt på kvällen och hade undgefär 37,5 grader. När jag vaknade dagen efter mådde jag riktigt dåligt. Frös så jag skakade och kände mig inte alls på topp. Tempen hade stigit till 38,1 och vi ringde till sjukvårdsupplysningen som bad mig ta en alvedon (1g) och lägga mig och vila en stund och sedan, om jag inte blev bättre, höra av mig till förlossningen igen. När jag vaknade en timma senare hade febern stigit med nästan en grad och jag hade feberfrossa. Efter ytterligare fyra samtal till förlossningen fick vi äntligen komma in. Väl där lät det först på dem som om jag skulle kunna åka hem så fort de tagit lite prover (de menade att lite feber var normalt eftersom mjölkproduktionen satte igång och att det tom kunde vara lite mjölkstockning på gång) men så fort de fått svaren på proverna (vilket tog timmar under vilken tid jag bara sov och sov) ändrade de sig helt och lade in mig med intravenöst antibiotika och dropp. Fler prover togs och jag kände mig som en nåldyna ett tag men var för medtagen för att bry mig. De kallade det för barnsängsfeber vilket enligt googel är mycket ovanligt nuförtiden men som var både vanligt förr och dödligt dessutom!

Saga lyftes från mitt ena bröst till det andra, blöjbyten och annat sköttes av Magnus och sköterskor eftersom jag inte orkade ens sätta mig upp. :-(

Det tog två omgångar antibiotika innan det efter nästan ett dygn vände och jag började må bättre! Jag var kvar i två nätter till innan de släppte hem mig med mer mediciner som jag fortfarande tar även om jag nu mår bra. Var infektionen satt har jag inte fått svar på inte heller vilken typ av bakterier jag drabbades av men då provsvaren dröjer så länge (odlingar och svar på dem kan ta upp till fem dagar) så sattes flera sortes antibiotika in så bakterierna angreps med bred front och det hjälpte ju! :-D

Nu är vi hemkomna igen!!

En stolt nybliven storasyster!

En mycket tråkig sak var att Bitte Haag som äger Noneride Elis skulle ha kommit hem till mig på söndagen och vi skulle träffats och fått träffa varandras hundar och pratat och haft det mysigt! Nu låg jag inlagd så då kunde jag inte träffa henne och Elis :-(

Bittes Elis ska bli pappa till Tingelings valpar om allt vill sig väl! Bitte var nere för att tävla i ljungbytrakten och då Tings löp var nära förestående skulle hon få följa med sin friare hem till honom redan nu.

Som det nu blev fick Ting förlja med Elis men jag fick tyvärr inte träffa honom hemma :-(

Nåja Bitte rapporterar att resan gick bra och att Ting får flera vallpass om dagen, hon har börjat löpa men är mer intresserad av att hitta fåren när de är ute på prommenad än att samspråka med Elis än så länge ;-)

Mer om Bitte och Elis kan du läsa på hennes sida

http://nolgarden.dinstudio.se/diary_4_82.html

Om allt vill sig väl blir det alltså parning inom några veckor och sedan fina workingkelpievalpar om ytterligare sisådär 60talet dagar!!

Hör av dig om du är intresserad av valp eller vill veta mer om någon av föräldrarna!!

Anna tel: 0708-221224

Anna mail: anna_tanya@hotmail.com

Idag fick bli sista dagen på jobbet. Efter påtryckningar från både mannen men kanske framförallt från barnmorskan fick jag ta mitt förnuft tillfånga och inse att det kanske inte är helt lämpligt att arbeta fram till BF (eller som jag tänkt i mitt fall en vecka innan BF)

Barnmorskan tittade strängt på mig igår och sa att jag behövde VILA! Dvs inget mer jobb och inte heller några barn hemma nästa vecka utan lite lugn och ro. Jag har därmed gett med mig och sagt till Chefen att idag blir min sista dag. Jag har så svårt för att lämna över massor av arbete till de som blir kvar och hade helst suttit i dessa sista fyra dagar och bara betat av akter för att lämna så lite som möjligt. Nu blev det dock inte så. Har varit över till min kollega med "högen" av akter och redovisat läget och hör och häpna han tyckte det var helt ok :-) Såklart.. det är bara jag och mitt huvud som inte vill belasta andra, de runt mig begriper att jag inte ska eller blr orka mer nu.

Sista timmarna på jobbet spenderades med att plocka iordning på skrivbordet och sätta undan mitt (utifall de plockar in tillfälliga gäster i mitt rum medan jag är borta)

Ikväll ska vi på sommarfest med Magnus jobb. Hoppas det blir roligt för mindre motiverade än jag är kan man inte bli! Längtar efter min sköna säng!!!! Vill helst bara SOVA mest hela tiden nu.

Igår var det "bara" två veckor kvar till BF. Innan dess ska vi hinna med barnkalas för Amanda som fyller år! Skolavslutning inklusive tårtbakning till denna, ridskoleavslutning, sommarfest på mitt jobb, dagisavslutning, tandläkarbesök gånger två, dagisdag "Sitta på stolen", släktkalas för Amanda och dessutom har Magnus 1500 plantor kvar att plantera och drygt 500 kvm gräsmatta som ska rensas från sten och sås. Det är lite mycket nu!! Kanske inte så dumt att skippa jobbet i tre dagar ändå!!

Längtar efter att få tillbaka min rörlighet och mer tid över (går det ens att få??) till att åka ut i vallhagarna och mysa! Jag vill också kunna springa agility igen! Men det får helt enkelt vänta! En och annan fårhage kanske jag kan hitta ut till men det övriga :-/

I helgen som gick tog jag mig äntligen i kragen och kom iväg med Tingeling och VALLADE!!! Det var evigheter sedan men nu äntligen blev det av!! Filmkameran fick följa med och varenda litet steg hon tog filmades och nu efter flera dagar har jag lyckats få över filmen från kameran till datorn. Återstår att fixa till formatet på den samt att klippa bort en del dötid då jag står och diskuterar vallningens ädla konst med Louise medan Ting bara ligger och väntar. ;-) Med lite tur kanske jag kan få till en film att lägga ut här inom några dagar.

Ting har ju inte vallat på evigheter så det var en något het hund jag hade med i hagen, och visst tempot är högt men jag tycker ändå hon skötte sig bra hos Louise på en ganska stor flock med både tackor och massor av lamm. N åja får jag ordning på filmen så får ni kika själva istället.

I övrigt har vi rotat runt ännu mer i trädgården hemma. Ett presentkort på ett äppelträd blev snabbt 4 äppelträd, ett körsbärsträd, ett plommonträd, en magnolia och en rododendron! Ja presentkortet räckte inte till mer än ett äppelträd men väl där och handlade så blev det lite mer inhandlat! :-S

Magen känns enorm nu och ändå är det en månad kvar! Hopplöst framförallt med foglossningarna som begränsar min rörlighet! Supertrött på just det! Tingeling har för länge sedan gett upp hoppet tror jag om agility med en rörlig matte. Vi bygger cirkelbanor där jag kan stå i mitten och låta henne cirkla :-/ Bättre än inget antar jag men för mig är det riktigt tråkigt nu!! Slalom nöter vi också en del på. men som vanligt går hon sällan ur härhemma.

En av mina kursare har haft lite otur med sin hund under våren då den drabbades av kennelhosta så hon fick komma ändå på träningarna (utan hund) och fick låna Tingeling och på så sätt fick både Ting och Lisa vara med :-D

Lisa planerade också att tävla doggycupen men kunde inte ställa upp med sin hund så även där fick Ting rycka in! :-D Tror Ting hade en toppendag med tävling först och sedan vallning med mig på kvällen! Kul att Ting får göra lite mer än bara springa i cirklar på agilityplanen!

Denna veckan har vi SOMMAR i småland! över 25 grader på dagarna och nästan 15 på morgonen (07:00) när vi packar ut oss i bilen. Härligt med lite sol!!! Varmt dock för mig med tjockmagen men det är smällar man får ta! :-D

Usch vad jag är dålig på att uppdatera dmin blogg just nu. Vet inte om jag kan skylla på något egentligen mer än att livet är rätt mycket nu, mycket som händer och lite tid över för bloggande. Samtidigt som det inte händer alltförmycket på hundfronten som är det jag mest brukar blogga om..

Nåja var har hänt så här första kvartalet av 2012 då?

Jag har fått nytt jobb! Jag har börjat jobba som kommunjurist i Växjö och trivs superbra!! Men jösses va mycket man fick att göra jämfört med att jobba inom domstolarna! Phu! Hela tiden ligger saker och bara väntar på att jag ska ta tag i dem. Det dåliga ssamvetet gnager. Hua.. Nåja det är bara att ta det en sak i taget och göra så gott man kan! Tur att det är ett roligt jobb iallafall!

Tjejerna växer och frodas därhemma! Emelia trivs i skolan och de två andra trivs på sitt dagis. Emelia har hunnit fylla 7 år! Jösses vart tar tiden vägen! Vi firade henne med kalas i dagarna två, först för släkten då vi även firade farfar som fyllde 70 och dagen efter invaderade 20 ungar huset i ett jättebarnkalas! Tur det var fint väder så vi kunde hiva ut alla ungarna på skattjakt i trädgården med efterföljande fri lek där det hoppades på studsmatta och provades agility med Tingeling ;-) Ungarna hade superkul och åkte glada och nöjda hemmåt igen efter en lyckad eftermiddag. Emelia var strålande glad hela helgen! Melina anser att hon fyller år varje dag just nu och vill ha presenter hela tiden och helst äta tårta varje måltid också ;-) Något som storasystrarna gärna uppmuntrar. De slår in paket åt höger och vänster och säger till Melina att det nog blir tårta efter maten.. gissa vem som får trösta knyttet när det inte blir någon tårta :-/

Mina tre flickor ska bli storasystrar igen frammåt sommaren. :-D Emelia och Amanda väntar lyriska och har bestämt att de minsan vill ha en lillasyster till! Melina är mer skeptisk, en bebis vad ska det vara bra för? Det färgar förstås min vardag med allt vad foglossningar heter :-( Därav att hundaktiviteter får ligga lite på is. Visst tränar jag med Tingeling men det får bli mycket focus på fart och kontaktfält, kluriga ingångar i slalom mm där jag inte behöver springa med alls. En stillastående träning helt enkelt! Tror att det kan vara en av anledningarna till att vi får problem i tävlingssammanhang.. Jag tränar mycket stillastående med Ting (två graviditeter med foglossningar tidigt gör månader av repetitioner med en matte som inte springer..) Nåja sånt är livet och det är inte mycket att be för för springa kan jag inte emellanåt kan jag knappt gå :-(

Vi hann med några tävlingsstarter på vårkanten innan foglossningarna sa stopp för vidare tävlande. Det gick dock inte alls bra då Ting helt plötsligt bestämt sig för att åter börja gå ur slalomen efter tio pinnar.. Blir sååå trött på detta! :-( Det var ju bättre i slutet av förra året och hon slutade gå ur men nu är alltså problemet tillbaka. Har liksom slut på ideer om hur jag ska komma åt problemet.. På träning kan jag fortfarande göra nästan allt (utom att berömma för då går hon ur, men det tränar vi på nu) men på tävling vill det sig inte alls??!! Nåja tävlingsuppehåll fram till augusti, september nu gör väl att jag ska kunna få ordning på problemet igen kan man hoppas

Just nu är trädgården på G i vårvärmen! De lökar vi petade ner i höstas tittar nu upp i form av krokus snödroppar och tulpaner och liljor. Kul med lite blommor i vår annars väldigt praktiska gräsmatteträdgård..

Vi har nästan gjort färdigt badrummet uppe nu! Möblerna är på plats och monterade och elen är klar det som fattas är en rörmokare som kan installera toa, badkar, handfat mm. Sedan slipper jag ÄNTLIGEN nattliga turer med foglossning nerför trappen för att kissa. Om nu bara rörmokaren får tummen ur någon gång.. vi ringer och tjatar varannan dag men...

Nästa projekt vi påbörjat är operation förrådsröjning. Vi har tömt förrådet i garaget på ALLT!! (flyttkartonger som borde packats upp för länge sedan, möbler, bilbarnstorlar mm mm mm) för att sedan kunna flytta in det som var tänkt att vara i det rummet från början men som nu okuperar vårt garage, alla snickarprylar, färgburkar mm verkstadssaker. Lyckas vi med detta har vi kanske ett fungerande garage sen! :-D

Kommande projekt är källaren som jag helst vill få ordning på till sommaren så att jag kan ha ett valprum där! Tanken är ju att para Tingeling nästa löp och med tre barn i huset nu (och en bebbe till sommaren) så vill jag ha dem i källaren för att slippa passa ungarna hela tiden så att valparna får lite lugn och ro ibland (ofta!!).

En altan ska vi också fixa i sommar och den kvarvarande biten av trädgården ska göras iordning till agilityplan samt pulkabacke ;-)

Hur vi ska hinna med allt??!! Ingen aning!! men det löser sig kanske!!

Livet är rätt skönt ändå!!

:-D

"Alla" verkar göra sammanfattningar av 2011 nu och kanske borde man haka på trenden och fundera lite över fel och brister innan man tar tag i det nya året med allt vad det kommer att innebära.

Jag var faktiskt riktigt duktig förra året och bokförde alla Tings lopp och alla hennes fel för att få koll på vad vi brister i och varför. I början av året hade vi enorma slalomproblem vilket gjorde att statestiken sköt i höjden vad gäller felprocent där. Denna har dock rättat till sig och sjunkit mot slutet av året men totalt ser det fortfarande inte så bra ut.

Vi fick fel i 35 % av loppen på just slalom. :-/

Två poster var högre felprcent den ena var vägringar som vi fick i hela 45 % av loppen men i dem ingår då förstås de vägringar vi fått i slalom! och den andra var disk 54 % varav 16 % varit frivilliga på att jag tex tagit om kontaktfältshinder eller liknande.

Rivningar har vi faktiskt fått i 19 % av våra lopp vilket är mer än jag trodde för jag har inte upplevt rivningar som ett problem och har inte heller jobbat med dem något särskillt.

A-et fick vi problem med mot slutet av året från att inte ha haft ett enda fel (har aldrig tränat något speciellt där utan bara låtit henne löpa) började hon plödsligt lämna högre upp och felen kom i tre lopp på raken. Det tog jag tag i och började träna det på enklast möjliga vis, med belöningsplacering nedanför så att hon siktade neråt när hon sprang. Nu verkar de fungera super igen så vi får väl se om det håller även på tävling. Tävling blir såvrare då hon aldrig kommer hitta godis där men behövs det får jag väl diska frivilligt med leksaksplacering där ett antal gånger. Kan passa på om jag har fel tidigare på något i loppet.

Vippan missade hon i tre lopp och dessa var i början av året då hon ett par gånger flög över innan den hann slå i backen. Det har vi löst nu och den känns trygg numera.

Balansen är ett dillemma. Har ju running på henne från början men har inte haft ork och tid att underhålla dem på det sätt som behövs för att de ska fugera som det är tänkt. Detta fick till följd att hon började hoppa en del på nerfarterna. Har därefter varierat träningen och lagt till 2+2 beteende på kommando. Detta för att ge ett extra incitament till att sikta lågt. Tycker det har fungerat ok även om jag fortfarande inte känner mig säker på beteendet och därmed inte kan slappna av och bara köra. Gillar inte att springa och snegla på fälten för att se om och hur det gick..

Ting inledde året utan fel i årets första 20 procent av loppen. Därefter dök det upp fel vartannat vart tredje lopp men mot slutet av året efter en del träning och omträning på balansen har hon satt felfria balanser i årets sista 13 procent av loppen ungefär. Hoppas det var en fingervisning om att vi är på väg åt rätt håll!

Totalt under året nollade vi i 14 procent av våra lopp. Det känns som på tok för låg procent med tanke på att hon faktiskt känns mycket mer stabil än så. Hoppas nu på ett bättre stabilare 2012, där vi slipper slalomproblemen som färgade våren 11 och slipper balans och A-bekymmer.

Nästa träningsbit att ta tag i får väl bli rivningarna och våra vägringar som är så trista!  

I övrigt har jag tyvärr legat mycket på latsidan i vallningen. Inte orkat ta tag i träningen nu när jag börjat jobba igen och det har visat sig så att jag inte velat ge mig ut på några tävlingsbanor heller. Det är tråkigt att inte ha får på nära håll för det hade gjort det enklare och samtidigt så stukade jag foten i sommras och det gjorde att både agilitytävlandet, tränandet och vallningen fick ligga nere under större delen av sommarledigheten.

Ett par "riktiga" uppdrag har vi dock åtagit oss och både fångat motvilliga får åt en bonde och flyttat svärmors nötter mellan hagar i sommar. Dessa uppdrag skötte hon suveränt med tanke på att hon inte tränat något alls i princip. Hon är en underbar vallhund och jag grämer mig lite över att jag inte har möjlighet att ta vara på hennes talang bättre och också att jag inte visat upp den bättre i tävlingssammanhang.

Ni som bor i närheten som känner till någon som har får får mer än gärna höra av er om möjlighet finns att träna mer!!! Jag både vill och borde träna mycket mer!

Icka då? Hon har under året blivit gammal på riktigt! Hon klarar tex inte längre att hoppa upp i bilen själv :-( Däremot är hon som en unghund på prommenaderna och rusar lätt över fälten efter Tingeling. Inga hämningar. man märker dock även där att hon blivit äldre då hon inte hänger med i Tings fart. Någon agility har hon knappt kört. Hon och Emelia var med i en cup vi hade hemma på hemmaplan och hon fick starta i våras på en inoff i Växjö där hon faktiskt nollade sitt lopp och borde ha kommit med på prispallen men sekretariatet slarvade bort hennes resultat helt och hållet och på något sätt fick de efteråt för sig att hon skulle ha haft tio fel??!! Nåja vad är väl en bal! I mitt huvud vann hon det loppet! ;-D Som det ser ut nu har jag inte hjärta att sätta henne framför hinder då bakvagnen inte hänger med över hindret längre.

Hon tävlade lydnad en gång också. På lesseboortens bk i KM. Ingen träning på måååånga år men tanten kom ihåg det mesta och slog till och blv tvåa!! :-D Duktiga tanten. Hoppet var dock inte bra och hon slog i grovt trots att jag bett dem sänka rejält till henne. Hon får nog gå och skrota nu och hänga med i skog och mark men utan prestationskrav någonstans. Vill Emelia köra agility med henne får det bli utan pinnar på hindren ;-)

Jaha det var hundbiten.

På familjesida har det hänt en del. Emelia har blivit stora tjejen och börjat skolan! Hon trivs jättebra och har skaffat sig flera nya vänner på den nya skolan. Vi valde att flytta in barnen till Växjö för skola då vi anser att Växjö ger bättre förutsättningar för våra barn att få en bra utbildning. Vi har valt montesorriinriktning och så här långt är vi mycket nöjda. med både personal och pedagogik.

De växer så det knakar ungarna och ibland kommer jag på mig själv med att para titta på dem och förundras över vilka underbara självständiga och självsäkra barn jag har! <3

I sommras ägnades mycket tid åt att måla huset igen. Vi blev inte helt färdiga och får ta nya tag igen nästa sommar. Vi fixade ochså parkeringen och framsidan så att den nu i stort är som den ska. Lite kantstenar till grusgångarna och buskar, träd och blommor saknas men vi får ta ett steg i taget. Kvar att fixa är området där agilitybanan är tänkt att utvidgas ner mot stenmuren i det innre hörnet av trädgården. Där återstår en del grävmaskinsjobb för Magnus innan vi kan säga att det är klart. Vi har inte heller bestämt om vi ska ha något staket runt eller inte. Vi får se.

Till våren kryper det förhoppningsvis upp massor av krokus, liljor och tulpaner lite överallt i trädgården då vi petat ner lökar i massor för att förgylla tillvaron. LÄNGTAR till våren känner jag!!!!

Nu väntar nytt år och nya utmaningar! Bl.a nytt jobb from mitten på februari vilket ska bli jättespännande! :-D

ha det så gott därute i vintermörkret!

Jag känner just nu att jag hela tiden ligget typ två steg efter med allt. Magnus var borta hela förra veckan så jag var ensam med barn, hundar och hushåll och allt vad det innebär. Det är rätt tufft och jag tog inte direkt på mig något extra alls då jag kände att bara att vara ensam räckte gott och väl. Med allt vad lämning och hämntning innebär så fick jag inte ihop min tid på jobbet och det är för mig jobbigt att hela tiden gå back på min flex.

Det var i och för sig så att det bara var att gilla läget men ändå fanns samvetet där om kvällarna och sa att jag borde jobba lite men jag orkade helt enkelt inte och inte var jag egentligen tvunge heller då jag hade och har en hel del plus på flexen men för mig är det jobbigt.

Barnen var dock underbara hela veckan!!! De väckte mig bara en gång på hela veckan och då för att Melina tassat upp och vandrat in till mig. Jag viskade till henne att hon kunde komma och kramas men hon svarade "sova matta" och lade sig själv på madrassen vi har till barnen i vårt sovrum och somnade om!!??!! WOW!!

I övrigt ställde de upp och skötte sig bra, bråkade lite och hjälpte till exempel till med att plocka ur diskmaskinen hela veckan tillsammans alla tre!! Gissa om jag uppskattade det!!!! Sötaste barnen.

Lite logistiska problem uppstod på fredagen då vi direkt efter skola, dagis, jobb skulle ut i skogen på reflexjakt. En mörk skog och bara reflexer och ficklampor till hjälp kändes inte som direkt lämpligt för mig själv med tre barn!! jösses om de går åt olika håll!!!

Morfar ställde dock upp och frammåt kvällen kom även Magnus dit då han hunnit hem. Jättemysigt var det i skogen och ungarna tyckte det var spännande att jaga runt efter reflexer.

Efter denna vecka vill jag få lite ledigt så jag anmälde mig till Glögghoppet på forserums BK. Ungarna fick spendera dagen hemma hos mormor och leka skola medan jag och Tingeling aldeles själva for till ridhuset för tävling! Underbart att få lite ledigt!!!

Det skulle bli tre hoppklasser unde dagen alla tre stod som öppenklasser på SKBtävling men det visade sig väl på plats att den första var tänkt som en nybörjarklass... oups.. Nåja jag var inte den enda som missat denna info och banan var förutom att den saknade slalom och platt tunnel inte lätt någonstans. Två hopphinder skulle tillexempel tas bakifrån och direkt efter det ena följde trånga passager som krävde framförbyten för att ge hunden en möjlighet att läsa vägen rätt.

Ting var riktigt i gasen när vi skulle starta och även om vi satte de svåra passagerna med hinder bakifrån och så i starten så diskade vi oss två gånger på banan och sedan ytterligare en gång efter målgång tror jag. Först missade hon ett hopp och drog vidare in i banan, jag tror vi diskade oss där på att hon stack in nosen i tunneln som var nästa hinder. I vilket fall diskade vi oss efter tunneln då Ting drog raktfram över ett par tre hinder innan hon kom på att jag försökt svänga henne direkt efter tunneln... Lycklig och sprallig till tusen! Efter sista hindret drog hon rakt till sin leksak, sög den och rusade tillbaka in på banan för ett par tre ärevarv där innan jag fick stopp på tokhunden och kunde plocka henne av banan!!! Visst bllir man diskad i det läget för leksak på banan eller?? I denna klassen stod belöningslådan väldigt nära banområdet och det var en raka i mål vilket gjorde att Ting var före mig dit. Dessutom stod publiken som en mur en bit bakom målfållan så dit kunde hon ju inte rusa.. Nu var vi diskade så det kvittar fullständigt men i kommande klasser placerade jag min belöning en bra bit bakom målområdet så att Tinge inte skulle kunna hitta den utan mig.. I vilket fall var nog Ting lika lycklig som jag över att få tävla igen eller vad tror ni!!?? och det kändes faktiskt riktigt skönt att det var jusst nybörjarklassen vi diskade oss i, den borde vi liksom inte alls startat ju..

Till nästa klass hade hon hunnit lugna sig något även om hon fortfarande sprang på rejält bra frammåt! Det var ytterligare en riktig svår öppenklassbana. klass trenivå skulle jag tro åtminstone! Jag tycker det är för svårt för en inoff där många nybörjare förväntas vara många på sin allra förstatävling. För mig var banan en kul utmaning och Ting och jag satte banan sånär som på en snöplig rivning. Tiden var klassens bästa och vi knep en tredjeplats med loppet.

Sista klassen var en mer lagom bana. Den var lite klurig men öppen och flytig och passade fler på denna tävlingen tror jag! Ting gjorde en strålande insats satte nollan och vi vann klassen.

Dessa två sista lopp och vårt sammarbete i dem är vad jag tävnker ta med mig in i vintervilan från tävlingar!!! Härlig kännsla av samspel och samförstånd!! :-D

Mellan loppen var jag funktionär där det behövdes folk! Underbart att bara ta hänsyn till sig själv och sin hund och inte något annat alls på hela dagen! Det var toppenfina skogsområden bakom ridhuset som av någon anledning inte verkade ha upptäckts av så många andra tävlande! Så Ting och jag kunde strosa där bäst vi ville inför och efter våra starter! Eftersom large gick sist av storlekarna var det banbyggnad efter våra starter och lotten hade gjort att jag startade runt hund 40 i varje klass så trots att jag satt funktionär i small medium behövde jag inte stressa en enda gång på hela dagen och jag unde dessutom njuta av agility från första parkett hela dagen :-D

Tack Forserum BK för en trevlig tävling!

I helgen fick jag chansen att delta på ett mamma boot camp

http://www.bloglovin.com/m/3079181/308195919/a/0/aHR0cCUzQSUyRiUyRm1iY3ZheGpvLnNlJTJGQmxvZ2clMkYlM0

ZwJTNEMTM3

Det var ett tufft men nyttigt träningspass och med lite tur blir det en fortsättning med en femveckorsutmaning för oss mammor med lite äldre barn!

Idag blir min yngsta två år!!!! Jösses så fort tiden går! Stort grattis underbara lilla Melina!