Känner att jag måste skriva några rader om helgen som var i det närmaste perfekt – agilitymässigt. Trolla och jag lyckades på något sätt hitta ihop som ett Team och fick ett flyt i agilityn som jag har svårt att förstå! Det känns oerhört stort att liksom lyckas!! Igen och igen! Det har aldrig hänt mig under mina nästan 20 år på agilitybanan att jag lyckats nolla mer än två lopp på en dag!! Att nolla två har varit en sällsynt händelse det också som kanske inträffat 3-4 gånger under 20 år och så detta nu i helgen! Ofattbart! Otroligt stort för mig!!! Så att jag blev riktigt imponerad av mig själv!! WOW liksom!!

Trolla VANN 4 av helgens 6 lopp!!!

Jag saknar liksom ord för att beskriva känslan av total lycka blandat med förvåning och imponerat gapande över mig själv och denna fantastiska lilla svarta som är MIN!!

Första dagen var det agilityloppet först ut. Detta loppet gav mig ungefär en miljon insikter om hur jag INTE vill springa agility. Det började redan utanför banan. Jag stod och tänkte igenom banan och Trolla sin vana trogen levde sig in i varje hund före mig på banan. Jag kom på mig själv med att vara avundsjuk på Birgitta och hennes vovvar som har sin lilla bubbla där de går in och blir DE inför ett lopp. Försökte prata lite med Trolla och fick ett snabbt svansvift till svar, försökte igen och då slängde hon en snabb blick på mig och jag tänkte bubbla!! innan hon sedan stack ut huvudet ur vår bubbla och lämnade mig ensam i bubblan.. eller ensam var jag inte rumpan var kvar hos mig i bubblan. Övergick till att strunta i bubblan och fortsätta gå igenom banan och vilka svårigheter den bjöd på i huvudet. Det var en lurig bana där balans, A och slalom låg i ett kluster i mitten omgivet av lockande tunnlar och hinder. Många frågetecken fanns där och jag var orolig för en det ena än det andra, skulle hon hoppa där, svänga i tid där, hinna uppfatta mina signaler där.. Det första som gick snett på denna banan var att Trolla drog runt en tunnel helt, efteråt kan jag se att det var logiskt eftersom jag inte alls höll i henne men jag var totalt oförberedd på det. Hon fick ingen vägran där men jag blev fast i att visa in henne igen istället för att skicka och sticka och hann därmed inte till blindbytet efter A-et. Jag lyckades inte heller sköta bakombytet snyggt och fick en vägran på lången som följd. Jag valde då att ta om hela sekvensen och då blev det bättre. Jag VISSTE sedan att jag var tvungen att hinna byta till balansen, men det var inte lätt att hinna om man inte genade och genade man fanns risken att Trolla skulle springa förbi hopphindret före.. Planen var att pusha lite och sedan springa och blindbyta. Pusch gick alldeles utmärkt, det såg jag för jag kollade NOGA att Trolla uppfattat den och att hon tog hindret.. Det var just det.. hur skulle jag nu hinna blindbyta? Det hann jag INTE! Ny disk i det loppet. Mot slutet vet jag att hon tog ytterligare ett hinder från fel håll samt sprang förbi näst sista hindret.. Hela loppet var KAOS. Fyra disk och en del småfel drog vi ihop. Jag var inte så lite sur på mig själv efter detta lopp.. OM jag nu VISSTE att jag behövde springa i en viss situation varför sprang jag inte?? Varför stod jag och tittade på för att se vad min hund gjorde istället för att sköta MITT jobb! Ungefär där började insikterna trilla ner.. Egentligen är jag mest förvånad över att de inte på allvar trillat ner tidigare men men.. man kan ju inte fatta allt även om det i just detta fallet är uppenbart!!  Försökte hitta de poossitiva bitarna och fick då falla tillbaka på det som jag så ofta faller tillbaka på.. Hon satte alla RC! :-D Det är en evig tur att man tränar RC så att man åtminstone har den glädjen!

När det var dags för hopploppets banvandring visade det sig att det var en bana med lååånga rakor som dock i hundens linje inte var helt rak och därmed skulle hunden behöva stöttning för att hitta det sista hindret på rakan. Återigen.. man var tvungen att springa för att hinna! Trolla är snabb, det duger alltså inte att ha koll på att hon gör sitt och sedan springa utan jag var tvungen att SPRINGA!! Och lita på att Trolla skulle göra sitt. Ja jag vet att jag borde fattat detta för LÄNGE SEDAN men det är svårt att inse (åtminstone för mig) att det är skillnad på att titta och springa och att SPRINGA!!

Precis innan detta loppet hände något mer.. Jag och Trolla hittade en egen bubbla!! VÅR BUBBLA!! En bubbla där hon var med mig och glömde kika på konkurrenterna! Lyckokänslan när jag insåg att vi funnit vår bubbla var TOTAL! :-D Nu jäklar skulle vi ha kul TILLSAMMANS! Och jag skulle lita på att mitt tillsammans var hennes tillsammans utan att jag skulle behöva kontrollera att hon faktiskt lekte MED mig och inte någon annanstans! Nu jäklar skulle jag SPRINGA! Och sprang gjorde jag och hann gjorde jag och Trolla var med mig varje centimeter av vägen utan att jag passade henne det minsta! NOLLA!! Och vinst i loppet! Snabbast av alla i alla storlekar var vi! Vilken känsla! Jag var skakig vid ett par tillfällen av att inte ha koll på Trollas väg under loppet, det var skitjobbigt att släppa kontrollen och springa där situationen så krävde men lyckokänslan när hunden dök upp bredvid en på rätt ställe när man hunnit dit man tänkt sig är euforisk! HÄFTIGT!

https://www.youtube.com/watch?v=h2aqiKpErfI

Åkte hem efter en trots allt lyckad förmiddag med en vi känsla och en upprymd lycka samtidigt som jag hade en liten gnagande känsla av att Trolla och jag ”bara” lyckas för att banorna är relativt raka och ”enkla”.

Tillbaka för dag två och en ganska enkel agilitybana stod på schemat. Återigen ganska raka linjer och på vissa ställen behövde man SPRINGA för att hinna. Vi hittade vår bubbla *lycka* och sedan var det dags. Balansen var hinder två och sedan skulle man snett framåt mot en platt tunnel, Trolla satte en tydlig tass på men det var inte någon sådan där fint träff som hon kan få till. Så kom vi då till stället där jag var tvungen att skicka och sticka. Jag fick känslan av att jag var tvungen att vara lite mer tydlig än jag tänkt och vad händer.. jo jag hinner inte mitt byte!!! GRRRR SPRING med dig!! Lita på hunden. Vi klarar oss undan fel trots snurr både före hinder och mellan hinder, snyggt är det inte men vi är nolla. Bara sista hindret kvar och vad händer?!? Trolla springer RUNT! Jag tryckte rätt hårt på henne så hon rundar istället för att ta. MEN ÅÅÅÅ! SUCK!  Väljer att ta tillbaka och göra om hela sekvensen. Disk.

 https://www.youtube.com/watch?v=r8iTO564l0M

Får återigen slå lite på mig själv för att jag inte LITAR på Trolla och sticker när jag ska. Nästan direkt är det dags för hopploppet och banan är denna gång en Jörgen-bana. Mycket trixigare än gårdagens raka fina bana. Jag har ingen som helst anledning att plocka fler pinnar i hopp så mitt mål är bara att lita på hunden och vara på rätt plats genom hela loppet. Vi hittar in i bubblan och det sprutar småbubblor inne i bubblan av lycka och glädje mellan oss! ÄLSKAR VÅR BUBBLA!!! Vi har roligt ihop och trivs tillsammans! In på banan och vi sätter den! Jag springer och jag är på rätt plats och Trolla gör precis det hon ska! Följer mig och kan löpa fritt då jag är rätt placerad och inte stör henne eller väntar på henne för att se om hon gör rätt! Nolla i mål och VINTS igen! Vilken hund jag har! Två vinster på en och samma helg!!! WOW

https://www.youtube.com/watch?v=ZZwFmSuSc9w

Under timmespausen då large och small kör kryper vi in i vårt tält och stänger in oss så vi kan lägga oss och sover en stund. Skönt att få vila!  J

Ny energi till agilityloppet som följer, ett backlopp på balansen! Man ska inte rakt fram till hoppet inte heller svänga till tunneln utan svänga ännu mer till nästa tunnel. Upp till bevis Trolla! Sitter back?? Efter A-et känns det viktigt att hinna blindbyta men ska min hinna det behöver man skicka in i slalomen och sedan löpa 90 grader mot hennes riktning och byta sida medan hon går slalom. JA VÅGA! LITA PÅ HUNDEN! SPRING! In i bubblan! Trolla och jag vi skiter numera vad alla andra gör på banan för vi har vår egen bubbla!! Och så var det dags.. Vi sätter den, ja alltså vår RC hmm det var på det berömda håret men några klor och kanske till och med en tå lyckas hon peta dit. På träning UNDERKÄNNT och jag slår i tvärbromsen när jag ser henne hoppa av (ja för på träning är det ett hoppa av och INTE ok!!) innan jag inser att vi faktiskt är nolla och bara har två hinder kvar till mål!!!! HÄR GENOM!!!!! Och sen i mål och JA VI TOG ÄVEN SISTA HINDRET!!! Efter agilityloppet ser man på filmen hur jag direkt efter målgång gömmer ansiktet i händerna.. Chock, lycka och total förvåning får tårarna att komma när jag går i mål.. Vi gjorde det! Vi nollade ett agilitylopp i tvåan!!

https://www.youtube.com/watch?v=TqVmeAHy0KE

Efter en del väntan står det klart att vi vunnit även denna klassen!!! Jag fattar liksom inte riktigt! Det är så bra att det inte går att förstå! Vi har dubbelnollat på tävling!

Över till hoppen och nu känns det som att vi riktigt fått något att bita i. Kortaste vägen i slutsekvensen kräver ett blindbyte (möjligen framförbyte) följt av ett runt-kommando och en tysk och direkt in i en wrap med jakko för att hamna på rätt sida de sista två hindren.. Jag banvandrade och banvandrade och banvandrade men fick liksom inte riktigt till alla de däringa manövrarna i en flytande rörelse. Två minuter kvar ropar speakern. Men hjälp!! Detta är inte bra! Krångla inte till det – Kristina Myrefälts ord fick plötsligt fäste. Finns det något alternativ?? Ja det gjorde det ju.. en lite längre väg men S-kurva vilket gör att hunden kan bibehålla farten (visst det blir längre väg över de två sista också men handlingsmässigt krävde det blindbyte (eller framförbyte) push och sedan ett vanligt enkelt framförbyte. Hann gå sekvensen två gånger så och det kändes klockrent!

In i bubblan! Vi bubblade och myste massor!! Det var liksom INGEN press nu och det var bara roligt! MYS!!!!! ÄLSKA AGILITY !!!

På startlinjen kom tankarna, tänk om vi nollar och stjäl en pinne från någon annan? Borde jag inte köra? Borde jag se till att få fel? Sedan bestämde jag mig – NEJ – Det kvittar om vi nollar! I tvåan ska man slåss om pinnarna!! Jag stjäl ingen annans pinne om jag nollar! Det är en tävling och är man inte snabb nog får man jobba mer med svängar och fart för att komma igen och ge oss på nöten i ett annat lopp! Jag sköter mig och slutar fundera på alla andra! Jag kan inte påverka vad alla andra gör men jag kan springa mitt lopp och göra det bra!

Vi gick in och sprang. Jag litade på Trolla jag skickade och stack och hon följde alla mina kommando till punkt och pricka! Vi nollade IGEN!!! En trippelnolla denna dagen!! Jag har fortfarande svårt att fatta det! WOW WOW WOW!!! Vi nollade och vann FYRA av 6 lopp i helgen!! Helt otroligt!!

https://www.youtube.com/watch?v=aXNX4GMYELI

Några kommentarer bland grattulationerna har satt sig fast lite mer än andra i minnet. Tävlingsledarens när jag lämnade in tävlingsboken igen efter de två sista loppen. Jag vill ha två pinnar inskrivna sa jag och då svarade hon att hon redan skrivit in en. Ja jag vet sa jag men jag vill att du skriver in två till. Hon hajade till och tittade upp! TVÅ TILL?! GRATTIS! Sedan började hon skriva och får se att det blir fyra segrar tagna i helgen och hennes min och grattis gjorde min dag! J

En annan kommentar som värmde lite extra var den om att vi hörde hemma på landslagsuttagningarna! Vilket betyg! :-D

Den sista jag minns sådär lite alldeles extra var jämförelsen med Jenny Damm, det är bara hon som lyckas med något sådant här! Det ni har gjort i helgen är Jenny-Damm-Klass!

Stort tack för alla grattisar!!! De värmer enormt!! Nu måste jag sätta mig och kolla på tävlingskalendern igen.. Lilla Trolla har ju gått och blivit klass 3 hund?! Jag kan fortfarande inte riktigt fatta det!! Kanske kanske blir det klass tre debut i Växjö?!? Om vi vågar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

SM i agility 2017 skulle avgöras i Östersund närmare 90 mil från mig. Jag velade länge kring huruvida jag skulle åka eller inte för det var ju långt men när Elsa Grenholm (min hund Hägragårds Tingelings uppfödare) ringde och frågade om jag skulle kom...

Farväl till medium och vanliga large.   I helgen gick årets sista officiella tävling för mig och hundarna i Vårgårda. Det var tre klasser av vardera och båda hundarna var med för att få springa lite. För Trollas del blev det sista gången på låga ...

Jag hade en helt otrolig tävlingshelg i helgen. Jag har nog aldrig upplevt något liknande. Sedan Trolla och jag började tävla och jag kände vilken underbar häftig liten hund jag hade har jag haft en dröm - drömmen om att en dag få kvala till en final...

En mycket intensiv helg har tagit slut! I fredags stannade Emelia i stan över natt.. hon skulle tälta! :-D   Det blev dock inte mindre barn hos oss, tvärt om, fem barn hade vi hemmavid i fredags. Både Amanda och Melina hade varsin kompis med hem....

Trist men sant. Vi missade med en snöplig pinne i hopp. Jag vet inte hur många gånger vi lyckats knipa placeringen precis utanför pinnplats.. minst tre gånger på de sista tre tävlingarna iallafall..   Innan lagtävlingarna i Karlshamn, Linköping o...