Årets sista tävling är avklarad. I helgen startade jag Trolla på två IK 1:or. Jag vet hur mycket vi kan men vi lyckas inte riktigt få till det på en tävlingsplats. Första dagen blev det stressigt och stimmigt, började dåligt då jag räknat totalfel på tiden och kom fram till tävlingsplatsen när hunden före mig redan var inne på banan! Kliver ur bilen och möts av Anna – du är här – det är du nästa!!! Gha! Hur går banan?? Snälla arrangörer lade dock omedelbart till, det är ok! Du kan starta sist! Då fick jag i alla fall några hundar till emellan.

Det var hämt, fösning, drivning, delning och tratt som gällde för dagen. Det gick bra att skicka åt båda hållen även om vänster gav hunden bästa förutsättningarna då det till höger fanns ett dike/vattendrag som kunde påverka hunden om den gick vitt. Trolla är bättre i höger (har varit i alla fall) och dessutom brukar hon inte gå alltför vitt så jag bestämde mig trots råden för att skicka höger. När det blev dags för oss försökte jag hålla mig bakom tills föregående flock lämnat banan men tyvärr upptäckte jag för sent att de ännu inte hunnit försvinna helt när jag gick fram till stolpen. Trolla såg förstås dem försvinna bakom en kulle bakom oss. Jag trodde dock att hon släppt det eftersom hon efter det spanade framåt mot den utställda flocken.  Man stod uppe på en kulle och skickade alltså nedåt. Till höger var det ganska brant nedåt i början medan det var flackare åt vänster. Hela platsen bestod av kullar dalar sänkor och åser (jättehäftig plats).

Jag skickade Trolla höger och hon slog omedelbart bakåt mot uttaget. Jag stoppade upp henne och gav ett nytt höger och hon tog ytterligare två steg bakåt (åt vänster om man relaterade till uttaget) och stannade sedan själv och såg riktigt förvirrad ut. Jag viftade åt det hållet och sa höger men det är ju vänster tycktes lilla hundhjärnan säga. Nytt höger och ännu mer tvekan innan hon (efter att jag tagit ett steg mot henne) plötsligt slog helt om och gav sig av rätt ut på banan. Hon Landade ganska bra bakom fåren även om upptaget blev något snett men på det stora hela gick framdrivningen helt ok. Lugnt och efter en inledande liten krok rakt. Iväg på fösningen och nu började våra bekymmer synas ordentligt. Trolla tog varenda ligg rätt men sedan flög hon nästan upp varje gång hon fick gå framåt varpå jag drog i med ett nytt ligg.. En aning ryckigt kan man minst sagt säga att det blev, och svajigt eftersom fåren svarade på Trollas hastiga starter och sprang iväg åt något håll varje gång. Det blev till att flanka för att försöka hålla linjen och då slog de åt andra hållet. Där och då stressade det mig men jag kunde inte få in i huvudet att säga till Trolla om tempot istället för att lägga henne ner igen och igen.. SUCK. Tänk vad lätt det är att vara efterklok. Många avdrag för linjen blev det på fösningen och även för starten på drivningen.

In i delningsringen och nu tog jag tag i och styrde upp det hela. Det går ju inte att dela om inte hunden är lugn. Paus de obligatoriska sekunderna och sedan börja leta luckor och det gick fort så hade jag splittat upp dem och drog in Trolla i luckan samtidigt som jag insåg att jag vänt upp oss mot fel flock. För oss var det första gången det inte var valfri flock (fem får istället för fyra) så det var bara att bita i det sura och be Trolla komma till den andra flocken (stackars hund vad förvirrad hon måste bli med mig som matte). Hon höll dem fint och vi fick vårt Tack av domaren och hon hade snabbt samlat ihop dem igen. (Skickade henne runt de två som snabbt var tillsammans med resten som liksom aldrig behövde hämtas upp) Vidare mot tratten. Av de fem-sex hundar jag hunnit se sedan jag kom hade inte någon fått igenom dem genom tratten. De ville helt enkelt inte alls gå igenom där. Två mycket duktiga förare hade kommit med helt motstridiga tips gällande vilken sida som var vettigt att ha hunden på och som var vettigt att stå själv på. De förarna som gått före mig hade alla valt så som logiken egentligen sa, den sida där draget var störst lämnades till hunden och misslyckats så det plus att min favvoinstruktör sa att hon ångrat det valet när hon gått fick mig att prova andra sidan. Ett lite misslyckat försök där fåren gick förbi men Trolla fick hämtat upp dem igen och sedan tog vi ut dem lite och fick stopp i öppningen men till sist rann de igenom allihop. Kände mig nöjd med slutet medan resten av banan lämnade en del övrigt att önska. 69 p drog vi ihop och jag åkte därifrån med en känsla av att vi kan mer!!!  Jag måste komma ihåg att kräva lugna rörelser inte bara ligg!

Åkte hem till Helene igen och fick ett bra träningspass med fokus på just det! Lugn i rörelsen! Föste en hel del då det kostat oss mycket poäng på dagens tävling. Föste i åttor och fyrkanter och tvärs och kors och krav på att hålla ut i flankerna och på att gå lugnt! Kände mig jättenöjd med träningspasset. Helene tränade sin fina Chap också. Han är verkligen en hund som kan GÅ! Lugnt och stabilt går han bakom fåren! Med lite mer träning på att få honom att hitta bubblans gräns så kommer han bli jättefin!

Dag två hade jag start nummer 1 så det var bara att se till att vara på plats i tid. Satte klockan på 06:10 (trodde jag) och snoozade två gånger innan jag steg upp. Fixade och packade iordning allt och funderade på hur dags jag kunde förvänta mig att Helene skulle stiga upp.. Tiden gick och ingen Helene. Tio över sju (trodde jag) tio minuter innan vi skulle åka bestämde jag mig för att väcka Helene och precis när jag börjat väcka henne fick jag syn på klockan.. 6:10??!! Jag hade satt larmet en timme för tidigt!!!    Försökte somna om men det gick inte då.. på tok för taggad inför tävling. Istället låg jag hemma och tänkte igenom banan bit för bit och såg lugn framför mig! En halvtimma senare var även Helene på benen och vi kunde packa ihop oss för avfärd.

Banan på söndagen var vänd så att fösningen gick åt andra hållet och så var det en fålla som avslutning istället för tratt. Jag skickade Trolla höger idag igen och även om jag varit jättenoga med att hon inte skulle se flocken som plockades av banan (det blev en efteranmälan på plats) så blev utgången jättemärklig. När jag skickade slog hon 90 grader rakt ut och sprang nästan 100 meter däråt innan hon vek av framåt i hagen. Jag valde att vara tyst hela vägen eftersom jag kände att jag inte visste hur jag skulle hjälpa henne i det läget (samt att det ju kostar poäng med extrakommandon) Jag är lite arg på mig själv som fortfarande inte riktigt vågar skicka vänster (som ju varit hennes dåliga sida) vi har ju tärnat jättemycket på fina vänsterhämt, jag måste börja lite på att hon fixar båda hållen och istället välja efter platsens givna förutsättningar som denna gång var bättre på vänster sida än på höger.

När Trolla väl närmade sig fåren kom hon in för nära och landade lite för sent trångt bakom för upptag. Detta gjorde att upptaget dels blev lite snett och dels lite onödigt stressigt för fåren som drog snett åt höger i banan direkt. Trolla tog dock alla kommandon (vänster, fram och stopp) bra men lugnet fanns där inte så fåren ryckte höger varje gång Trolla reste (läs kastade sig upp) sig..  Många poäng försvann på framdrivningen som blev krokig, svajig och ryckig. Vi prickade dock grinden.

När hon närmade sig mig började jag ställa krav på lugna starter och genast blev allt mycket bättre även om det tog ett tag innan lugnet även hade nått fåren. Första benet gick i draget mot insläppet och med Trollas ryckiga inledning så tänkte fåren fortfarande flykt och spring hela det benet. Lite svajigt och alldeles för fort men prickade även den grinden. Andra benet blev mycket bättre och även drivningen kändes bra även om jag av någon anledning tappade tre poäng där också.. vet faktiskt inte på vad. Delningen fixade vi på första försöket och vände mot rätt flock också! Jippie!

Dags att samla. Jag skickade Trolla runt de två och skulle sedan skicka henne runt alla men si då trodde hon att vi lekte håll dem isär leken! Det har vi ju lekt mycket och på sista tiden har hon inte fått samla ihop en enda gång på veckor.. Så hon var kvick som attan och rundade de två och kom in emellan och motade bort dem igen när de var tio meter eller så från varandra. Fick beröm för hur snyggt hon skött hållandet av de två även om det inte alls var det vi skulle göra ;-D

Lilla svarta Trollet släppte inte de två med blicken och tog inte några idiotiska lookback-kommandon från mig. Jag fick springa upp till henne och fysiskt visa henne att jag ville att hon skulle ta alla. Tror det kostade lite poäng på fålla in? I vilket fall stod det krokigt som kommentar där.. Dessutom fick vi ett stopp i öppningen som kostade något poäng också. Men in gick de och jag kände mig jättenöjd med min runda! Vilken känsla!! Framförallt hämtet vet jag att vi kan bättre och även skittapp som efter delningen går att förbättra liksom första benet i fösningen. 78 p fick vi ihop och det tillsammans med vetskapen om att vi kan förbättra poängen en hel del till gör att jag är supernöjd! Ett förstapris är inte alls omöjligt för oss att nå redan nu och med lite mer träning kan vi bli riktigt vassa i vår! :-D

När fem sex hundar startat låg jag fortfarande sist på mina 78 p. Då var jag inte alls sugen på att stanna och titta mer. Vi åkte hem till Helene och tränade en snabb runda och sedan åkte jag tillbaka förbi tävlingsplatsen på vägen hem för prisutdelning och protokoll. Kom lagom för att få se tre duktiga WK gå sitt VP… 

Det visade sig att de som gått tidigt i IK 1 alla hamnade i topp och så värst många fler hade inte gått om mig. En 8:e plats knep vi och dagen innan hade vi fått en 10:e plats. Båda platserna gav oss poäng till unhundscupen, 1 + 3 p Kul att vara rankad just nu som enda WK på listan. Fyra p lär dock inte räcka till kval men just nu ligger jag 27:a och det är 35 platser. Rätt skön känsla och gå in i vintervilan med det i ryggen!

Till våren kommer vi igen laddade för nya äventyr bland fåren! :D

Stort tack Helene för trevligt sällskap på tävlingsplatsen och i träningshagen och tack för boende och god mat! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

SM i agility 2017 skulle avgöras i Östersund närmare 90 mil från mig. Jag velade länge kring huruvida jag skulle åka eller inte för det var ju långt men när Elsa Grenholm (min hund Hägragårds Tingelings uppfödare) ringde och frågade om jag skulle kom...

Farväl till medium och vanliga large.   I helgen gick årets sista officiella tävling för mig och hundarna i Vårgårda. Det var tre klasser av vardera och båda hundarna var med för att få springa lite. För Trollas del blev det sista gången på låga ...

Jag hade en helt otrolig tävlingshelg i helgen. Jag har nog aldrig upplevt något liknande. Sedan Trolla och jag började tävla och jag kände vilken underbar häftig liten hund jag hade har jag haft en dröm - drömmen om att en dag få kvala till en final...

En mycket intensiv helg har tagit slut! I fredags stannade Emelia i stan över natt.. hon skulle tälta! :-D   Det blev dock inte mindre barn hos oss, tvärt om, fem barn hade vi hemmavid i fredags. Både Amanda och Melina hade varsin kompis med hem....

Trist men sant. Vi missade med en snöplig pinne i hopp. Jag vet inte hur många gånger vi lyckats knipa placeringen precis utanför pinnplats.. minst tre gånger på de sista tre tävlingarna iallafall..   Innan lagtävlingarna i Karlshamn, Linköping o...