Helgen som precis passerat var en vansinneshelg i tempo och uppgifter och roligheter att lösa. Det var barnens aktiviteter, Magnus aktiviteter, mina aktiviteter och så ett dop och ett pyjamasparty samt övernattande kompis på det. Phu. Jag skrev ett schema och fick fråga både farmor, farfar och mormor och morfar om hjälp förutom kompisar till barnen för att få ihop det.

Ousslet var till slut komplett och vi hade löst alla hämtningar och lämningar och packningar mm mm fredagen gick klanderfritt förutom att min man kom på att doppresenten han var satt på att införskaffa (eftersom han skulle spendera varje dag i skogen på jakt och varje lunch utanför världens bästa presentbutik Atelje Vidagård) hade glömts bort så någon doppresent hade vi inte till dagen efter.... Det fanns inte tid i schemat för att fixa den fadäsen... Han fick bita i det sura själv och avsluta lördagens jakt lite tidigare än tänkt för att fixa present till Agnes.

Själv hade jag simhallspasset med alla barnen plus en. Snabbt lämna bort två barn efter simhallen för lek och senare på kvällen party medan resten av oss for hem för en bit mat inna vi samlade ihop familjen (minus en) och farmor och farfar för färd mot dop i blekinge. Alla tre flickorna somnade på vägen ner och borde ha varit pigga och glada på dopet men så blev det tyvärr inte. Saga vaknade på helt fel sida och var jättemammig och jättepappig hela ceremonin, lite jobbigt eftersom pappa satt i kyrkbänken och mamma stod längst fram i egenskap av fadder till lilla Agens. Var Saga hos mig ville hon till pappa och var hon hos pappa skulle hon till mig.. Lite småjobbigt faktiskt men på något sätt lyckades vi genomföra det hela utan alltför mycket störande gråt iallafall.. även om det blev en del spring fram och tillbaka i kyrgången av våran tvååriga dotter. Agnes fick sitt namn och var strålande glad under hela gudstjänsten. Jättefin i sin söta klänning var hon!

inte ens på festen efteråt var Saga på humör. Hon var fortsatt gnällig hela eftermiddagen och kvällen. Efter en trevlig middag med god efterrätt tackade vi för oss och styrde kosan hemmåt igen.

Nya krafttag för att packa ihop allt inför söndagens tripp till Tranås. Skulle ha alla tre barnen med till mormor tidigt på morgonen och Saga skulle med hela vägen till Tranås och DM så det var en del att tänka på i packningen. Mackor, blöjor, tält.. och så allt däremellan förstås.

Inpackat i bilen blev det och jag stupade i säng.. Sov dock inte många timmar innan jag vakanade av att jag hade ont.. Vred och vände på mig men insåg sedan att det inte skulle gå över utan bara bli värre. Stress är inte bra för mig! Tog lite medicin och somande sedan om och såv några timmar till men sedan var det dags igen. Mer ont denna gång och jag fick ner och läsa på om medicinene.. var det ok att ta igen så snart? Joda det skulle gå, mer medicin men denna gången hjälpte det inte.. Låg och vred och vände på mig en lång stund och insåg till sist att nu var det dags att kliva upp om jag skulle iväg till Tranås. Knappt någon sömn och fortfarande väldigt ont fick jag erkänna att min kropp hade sagt stopp! Det skulle inte bli någon tävling. Den stressen var det inte värt! Min kropp strejkade och jag behövde vila.

Så grymt besviken över att inte kunna åka men samtidigt måste man lyssna när kroppen säger ifrån. Låg och kikade på klockan och konstaterade minut för minut att snart var det inte möjligt ens om jag skulle ändra mig att hinna i tid. Ungefär en halvtimma, timma efter att jag senast skulle ha åkt släppte värken äntligen!! Jag kunde sova en timma till då vilket var underbart skönt.

Sedan blev det simhallen med barnen (simskolor) och lunch hos mormor hela förmiddagen och eftermiddagen spenderade jag sovandes på soffan, helt slut.. Från tranås kom rapporter om att bästa LINA vunnit med sin fina WK Rut!!! Om nu inte jag om mina kelpisar kunde vara med och slåss om titeln så var det skönt att se att Lina kunde hålla rasens flagga i topp!! STORT GRATTIS LINA!! Nästa år ska jag vara med och ge er en match!

Nu är det kväll och jag har planerat lite räkor och mys för mig och mannen ikväll! Helgen med alla akiviteter är över! Nu tar vi ett djupt andetag och kastar oss in i nästa vecka.

Äntligen har jag fått tid att klippa ihop lite filmer.

Med begränsad tid fick det bli en allt i ett film fast bara agility i denna.. vallningen får jag klippa ihop nästa gång..

Filmer från Skurup, trelleborg och från helgen i Forsakar finns här

https://www.youtube.com/watch?v=u49CVEWhT1g

Förutom lopp med både Trolla och Ting hittar du även RC träning på ny balans samt svängträning som den såg ut i lördags.

Håll tillgodo!

Vilken helg! Det tar liksom aldrig slut på dessa fullbokade, intensiva men fullkomligt underbara helger!

För mig blev denna helg knökfull från fredag em till sö kväll.

I fredags hade jag, syster, kusin, bonussyster och bonussvägerska bestämt oss för att vi skulle ha kräftskiva! Jättemysigt blev det med knytis så att inte någon av oss behövde jobba för mycket innan. Jag kom hem ungefär kvarten före de första gästerna anlände!! Det blev en supermysig kväll med mycket prat och skratt. De större barnen spenderade kvällen med pappa och grannar nere vid ån fiskandes kräftor.

Syster stannade över natten eftersom det var kalas för Melina dagen efter. Så medan Magnus tog de stora flickorna till simhoppet på lö fm så städade syster och jag huset och passade de fyra minsta därhemma. Härligt att få en heldag med syster yster och chansen att prata ännu mer.

Så var det kalaset för Melina. Tänk att hon redan hunnit bli fem år!! Tiden den springer iväg så man knappt hinner fatta att tiden går. Lilla Melina fick både sparkcykel, ryggsäck, bröllopsklänning och leksaker och strålade av lycka över alla fina presenter. Emelia använde tre veckopengar för att köpa en alldeles egen present till Melina! Att bara vara en del av våran present dög inte liksom ;-) Enda smolket i bägaren var att hon lite då och då kom på kompisar som inte kom på kalaset (de hade vart bjudna till barnkalaset förra helgen.. inte till släktkalaset denna helg.)

Jag kände mig väldigt sliten när jag gick och la mig på kvällen. Somnade ovaggad väl medveten om att väckarklockan skulle ringa alldeles för tidigt dagen efter eftersom jag tryckt in tävling också denna helg.

Årets sista officiella agilitystarter för mig och två chanser att plocka den där retliga sista pinnen i agilityklass 1. =6:20 rullade jag söderöver för att tävla i Forsakar. Först ut var hopp 2 och det loppet är jag inte alls nöjd med någonstans. Trolla och jag var inte alls så samspelta som vi brukar kännas. Vid två ställen var disken sååå nära men i sista stund lyckades jag få tillbaka Trolla på rätt köl igen. Dessa gigantsvängar kostade förstås massor av tid men trots det hade tiden räckt till seger (där fanns dock largehundar som sprang fortare men utan svängaran… tja vem vet. Det fattades sekunder gentemot dem som var snabbare..). Nu blev det inte någon seger trots allt för Trolla rev hinder 3.

Mellan hoppen och min första start i agilityklass hade jag en låååång paus. Petra och jag plockade därför med oss våra hundar och vandrade iväg bort till naturområdet kring forsarna. Jösse så vackert det var där!!! Helt otroligt vacker natur och fantastiks skog!! En riktigt härlig promenad.

Tillbaka på tävlingsplatsen hade jag fortfarande timmar att slå ihjäl. Kikade en del på andra på banan och roade mig med att chitchatta med folk runt banorna. Letade också upp protestlistorna mot Nisses avauktorisering  (läs med på agilitysidorna på fb) och skrev under! Nisse var på plats på tävlingen som han skulle ha dömt (synd han inte fick det för jag älskar att tävla på hans banor) och nu agerade han koppelhämtare istället! Nisse en av Sveriges eldsjälar inom agility!! Han har mitt fulla stöd i detta!!!! Vi borde vara STOLTA och TACKSAMMA för att Nisse fick och tog chansen att visa upp Svensk agility från en domares perspektiv på WAO!

Till slut var det så dags för agilityklass 1 a.

Jag gick banan och jag kände direkt att detta var en bana som jag stormgillade för min och Trollas del! Jag vill tävla på lite klurigare banor nu! Vi är redo för det!!

Samtidigt var jag fruktansvärt besviken på hur den var konstruerad. Det var INTE en klass 1 bana. Där fanns minst fyra direkta hinderfällor! Avståndet till hindret man inte skulle ta vid dessa fällor var, 3!!!, 4, och 6 meter. Den logiska vägen för hunden var INTE det hinder hunden skulle ta. Slalomingången var om man bara visade hunden över hindret innan och sedan vidare mot slalom ungefär i vinkeln kl 9. I min värld är detta inte ok i klass 1. Som jag inledde med att skriva så ÄLSKADE jag banan! Den var rolig och utmanande men krävde rejäl rutin hos föraren och en riktigt genomarbetad hund..  Ska det vara så i klass 1?? Det springer fullständiga nybörjare i dessa klasser. Barn som lånar föräldrarnas hundar och så väldigt gröna fartidioter till hundar. Tycker vi inte längre att dessa ekipage ska kunna tävla officiellt? Med sådana här banor har dessa ekipage inte en chans!

Jag pratade med många igår som var olyckliga, en del till och med så olyckliga över banornas (båda agilityklass 1 banornas) konstruktion så att de åkte hem! Detta gör mig så väldigt ledsen! Ska klass 1 hundar behöva utsättas för detta?  I Ag 1 b-banan fanns där också hinderfällor. Bl.a direkt efter balansen stod ett hopphinder knappa 4 m något snett till höger som inte skulle tas och rakt fram kanske 6 m bort fanns en tunnelöppning som inte skulle tas.  Jag tror att detta blivit vanligare för att RC blivit vanligare och man vill utmana RC-ekipaget (ofta de rutinerade förarna) men problemet är att det drabbar alla andra också. Dem som inte har ett klockrent kf-beteende och som har fullt upp med att prata ner sin hund hela vägen och därför glömmer att placera sig och styra och därför när hunden tagit kf och de tittar upp igen missar att svänga hundarna i tid. Även i denna klass var slalomingången minst 90 grader fast denna gång från kl 3 istället.

Missförstå mig rätt! JAG gillade banorna men jag känner också att jag är redo nu för utmaningarna i klass 2 och dessa banor kändes i paritet med klass två kanske till och med klass tre!!

Jag gillar när domarna får till det så att det krävs handling i klass 1 banor också men hinderfällor?! De hör definitivt inte hemma i klass 1!! Sedan kan det väl vara en smaksak men jag tycker att även slalomingångarna kan vara åt det snällare hållet i klass 1. Håll klass 1 enkelt helt enkelt.

Mest för att jag var nyfiken frågade jag domaren i fråga om han var nöjd? Utfallet blev att ungefär en hund per storlek gick felfritt runt banorna. Domaren sade sig vara nöjd. Pratade också med två av tre övriga domare på plats och ingen av dem ansåg att nivån på dessa klasser var 1.

Jag trodde det var en regel (oskriven?) att hinderfällor inte fick förekomma?

Vad kan man som tävlande göra för att påverka? Är det nu i regelrevideringen vi ska sätta ner foten och skriva in regler om hur en banas konstruktion ska vara? Vill vi inte ge ”den stora massan” chansen att få ha kul på agilitybanorna? Ska bara de rutinerade ha en chans att göra ett bra lopp i klass 1? Ska våra barn och nybörjare inte ”få” vara med?

Vad tycker ni andra är ok/inte ok i klass 1?

1. Får Hinderfällor förekomma?
2. Kan en slalomingång få bli hur svår som helst i klass 1?
3. Spelar det roll om det finns plats att plocka hunden en lång omväg och därigenom ge den en enklare ingång? (i B-klassen var där gott om plats att plocka hinden runt sig medan i a-klassen var det möjligt men om man valde att göra det så öppnade man upp för ytterligare en hinderfälla)
4. Får man ha hur sneda uppgångar/nedgångar som helst på klätterhindren? (uppgångarna var ok enligt mig i helgen (dock inte helt raka) och möjligen hade nedgången varit det också om det funnits plats utan hinderfällor direkt efter balansen)
5.  Får man lägga in hinder som ska tas bakifrån?
6.  Ska boxhörn vara ok?
7.  Ska staket vara ok?
8. Fel tunnelöppning?
9. Bör man begränsa antalet byten på banan?

Vad tycker ni?? Tänk på detta när ni skriver förslag inför regelrevideringen i era klubbar!!

Personligen tycker jag att hinderfällor (definition hinder i hundens logiska riktning inom 7 m) inte ska förekomma samt att hinder inte ska tas direkt bakifrån, (i mina ögon att jämställa med en fälla), med undantag för tunnelingång som är dold (som jag faktiskt tycker är ok då det inte blir en fälla på samma sätt)

Vidare anser jag att slalomingångar inte bör vara svårare än kl 2 eller 8 utan att föraren påverkar hundens väg (undantag är om hunden kommer i fart från 180 graders vinkel och där är fritt utrymme att ta ut bågen ordentligt kanske, allra helst om hunden naturligt hamnar i en bra vinkel när den hunnit bromsa och vända mot slalom)

Sneda uppgångar tycker jag ALDRIG är ok (lite vinkel kanske kan accepteras men det får inte bli farligt och framförallt i klass 1 kan en del hundar vara överivriga när de kastar sig upp på balansen speciellt som folk tränar RC nu). Alla kanske inte har tänkt på att träna sneda uppfarter på det sätt som jag gjort.  Som någon så vacker uttryckte det: ”även idioternas hundar ska överleva en tävling”.

Sneda nedfarter tycker jag är helt ok under förutsättning att det inte finns hinder som inte ska tas rakt fram! (med det faller ju under punkten hinderfällor)

Övriga punkter, boxhörn, staket, antal byten tycker jag får förekomma i klass 1.

Hur gick det då i aglilityklasserna? Nu när jag gnällt av mig gällande banorna..

Första klassen gick jättebra nästan hela vägen. Vi klarade alla hinderfällor utan några som helst problem men av någon anledning missade Trolla vippen precis i slutet. Hon slank förbi mellan mig och vippan och så hade vi en vägran. Vi gjorde om vippen och körde i mål och hade på nytt bästa tiden, nästan 7 sekunder före vinnaren trots vägran. Surt sa räven men även om banan varit konstruerad enligt alla mina regler om klass 1 ovan hade detta fel ändå kunnat göras. Det var nämligen en helt ok placering av vippen och där var inga fällor eller annat där som ställde till det. En tredjeplats blev det slagna av en duktig hund som lyckades helnolla och en stackare som nollade på hinder men fick förargliga tidsfel som kostade dem pinnen.

Den andra klassen var det som sagt sväng av balansen och hinder som inte skulle tas framför balansen. Det gav mig begränsade möjligheter till lösningar eftersom vår svängträning inte är färdig. Alternativet att skicka framåt för att sedan bryta henne och kalla tillbaka (som troligen hade gett träff) hade inte funkat eftersom hindret efter stod för nära för att ge mig och Trolla möjlighet att reagera. Återstod alltså att testa mitt ickefärdiga ”back” i skarpt läge. Det funkade inte men nästan! Jag tror att jag såg en klo på ;-) men domaren såg ingen klo.. han kanske har rätt det var rätt skumt (klockan hade hunnit bli ca 18:30), det går fort och det är svårare att se framtassträffarna så jag kanske såg i syne.. fem fel fick vi i alla fall så var det loppet över. Jag registrerade femman och kände att luften gick ur mig. När vi kom till vippen (samma situation som i klassen före) så glömde jag byta före hunden. Det tvingade mig till att byta efter och det vore synd att säga att jag jobbade bra i det bytet (snarare inte alls utan jag bara sprang). Trolla vek före hindret och jag orkade inte ta tillbaka och ta om. Disk.  I den klassen var där bara en som lyckades nolla!

Tack alla inblandade för en jätterolig helg även om jag tyvärr inte lyckades få med mig den där retliga sista pinnen hem. Med facit i hand borde jag åkt på km i vallning istället. ;-)

Vilken helg!! Från nära döden upplevelser till fantastiska "nästantoppenprestationer" på både vallbanan och agilityplan.

I fredags slutade jag tidigt på jobb och hämtade upp Emelia och Saga för att åka söderut mot Skåne/Trelleborg och vallhundstävling. IK 1 med malteserkors stod på schemat. Ny plats, nya får som visade sig ha drag snett bakåt på fältet och starkt drag i hämtriktningen, dvs bakom mig. Fåren var rörliga och lättfotade men schyssta då de svarade super på hunden om hunden tog det lungt!

Trolla kikade lite på något ekipage före oss och var väldigt sugen på att hjälpa till. Jag kände mig lagom taggad och samtidigt lugn!! Ett ekipage några hundar före mig gjorde en jättefin lugn runda och den sparade jag på näthinnan som målbild! Går hunden lugnt går fåren lugnt! Det ska vi också lyckas med!!

Där fanns gått om plats att välja håll i hämtet men skickade man vänster kunde man få problem med att fåren gärna ville dra tillbaka till uppsamlingsfållan snett bakåt höger. Det passade ju oss! Trolla är bättre åt höger så höger skulle det bli!

Jag var dock inte alls beredd på att hon i hämtet skulle slå ut så pass att hon nästan hamnade bakom uppsamlingsfållan. När jag inser att det är dit hon är på väg och inte mot de utställda fyra gällde det att komma på något snabbt! Det enda jag kunde komma på då var att ta till det kommando jag använt för att få in Trolla i delningsträningen. Vi har tränat en del på att hålla en flock ifrån den andra och emellanåt skickar jag Trolla att cirkla och har då om de hamnat för nära varandra och hon nästan varit på väg utom båda flockarna sagt delningskommandot ”IN” för att få henne att komma in mellan. Det kommandot tog jag till nu! ”Trolla in” och vet ni vad?!! Min stjärna till hund vek då snabbt av från sin linje mot uppsamlingsfållan och gick snyggt och prydligt in mellan den och de utställda fåren och kom fint in och landade precis lagom i upptaget för att fåren skulle starta spikrakt mot mig!! Fattar ni vad den lilla hunden kan! Wow! Vet att jag säger det ofta men för mig är det så ofattbart hur mycket jag lyckats lära den där lilla svarta och hur lyhörd hon är mot mig så jag är jätteimponerad själv över vad man kan lära en vallhund!! Domaren drog dock en hel del för den jättevida utgången och så ytterligare några poäng för extrakommandot förstås så 10 p bort i utgången fick vi och så drog hon en etta också i upptaget. Det vet jag faktiskt inte varför..

Sedan började vi framdrivningen. Jag tog till några extra ligg på vägen för att hitta lugnet riktigt! Målbilden fanns där ju! Trolla gjorde det jättebra ända till fåren började komma nära mig då Trolla gick åt fel hål en gång (vet inte om jag sa fel eller om hon faktiskt tog fel men fel blev det..) och fåren därför nästan hamnade fel sida om mig innan vi rättade till det och fick en med tanke på draget fin rundning av mig (kanske två meter från mig eller så). Två poäng missade vi på framdrivningen.

Nu skulle vi börja fösa och i början gick det ganska bra sedan kände vi av draget och då tycker jag att det är svårt. Draget var som sagt snett åt höger så när vi började glida av linjen (skulle ju haft henne mer åt höger från början men så välplanerad var jag inte) fick jag skicka höger för att putta tillbaka. Då gick de över åt andra hållet och jag gör då nästa taktiska misstag. Jag plockar Trolla lite åt vänster och får då genast Hawaiieffekt på fösningen.. Tyvärr blir det lite för mycket och vi missar grinden med någon meter med alla fyra fåren, 8 p bort. Skriva upp på träningslistan! Fösning i snett drag mot bestämt mål!

Ben två går åt vänster och alltså bort från draget och nu gick det toppen! Lugnt fint och prydligt på linjen genom grinden! Tjoho! Domarkommentar: ”fint och lugnt andra ben!” :-D

Drivningen gick också bra. Trolla låg på lite och fåren gick nu i drag igen så det blev lite snabbt och jag fick springa lite för att hinna före.. vad hände med målbilden?? LUGNT skulle det ju gå!! :-( Lite arg på mig själv som inte jobbade mer med Trolla (man kan ju säga ligg även här!!?) för att hålla nere tempot istället för att själv springa för att hinna med. Domarkommentar: ”Stressa inte!” en p bort.

Sista momentet var nu malteserkorset. Antagligen kom vi fram lite för stressigt eller så var det något annat som gick åt skogen men första försöket sprack för en tacka smet förbi mig! Den tackan visste sedan att jag var den svaga länken och gick därför medvetet och letade luckor hos mig hela tiden. Jag fick fokusera så mycket på att inte låta henne få minsta lilla lucka att jag flera gånger tappade uppsikten på vad som hände på Trollas sida så trots att hon skötte sig jättefint och gjorde precis det jag bad om varje gång jag bad om det så tappade vi förbi en liten rackare på hennes sida flera gånger helt enkelt för att jag inte bad Trolla stoppa den. Tänk att det kan vara så förbenat svårt att ha koll på fyra ulliga små vita rackare samtidigt! Trolla och jag har för lite rutin för att Trolla ska förstå skillnaden på att stoppa tackan när hon är precis utanför rännan och släppa den när hon är i.. Det är inte lätt för en tvååring att begripa skillnaden när vi endast haft ett träningspass på korset (och inget på ränna!) Någon gång lyckades vi faktiskt få in alla fyra men då smet den förbaskade grå tackan (hon som smet förbi mig hela tiden) ut genom sidoingången på min sida!! I mina ögon var Trolla en stjärna! Hon stressade inte någon gång upp sig, hon gjorde det jag bad om och hon gjorde det med härligt fina små precisionsrörelser! Det tog oss i alla fall massor av försök (poängen borde ha varit slut för eoner sedan) innan vi äntligen lyckades hålla de två smitartackorna samtidigt och fåren rann igenom hela korset. Phu! I samma ögonblick som de runnit igenom deklarerade domaren att tiden var slut (tror den också borde varit slut långt tidigare men att vi hade att göra med en oerhört pedagogisk domare som genom att se mellan fingrarna med både tid och poäng på detta sista moment gav mig och Trolla en härlig känsla av lyckande istället för att vi slagna av Tackorna skulle gå av utan att ha lyckats!) Tack för det Lottie!! Poängen på det momentet blev dock bara 1 på första benet.. 19!! Poäng bort på momentet!

Återigen ett lågt resultat poängmässigt men vi går ändå hem och känner att vi kan! Vi kan ännu mer än bara bra! Vi kan JÄTTEBRA! Snart kommer vi få till det på banorna också! Det vet jag! Finaste lilla hund!!

På lördagen hände det som inte får hända.. Vi bodde hos en vän och hela hennes tomt är inhägnat av ett rejält staket som gjorde att hundarna kunde gå ut i trädgården utan risk för att hamna på vägen. På morgonen utnyttjade jag detta genom att låta hundarna få frukosten ute och sedan kunde jag duscha och klä på mig och Saga och äta frukost i lugn och ro. Med jämna mellanrum kikade jag ut på mina två fyrbenta töser som verkade ha det bra då de busade och stimmade runt på tomten. Det var med ett leende på läpparna jag fortsatte med mina bestyr. Plötsligt kommer Johanna ner och när hon tittar ut mot baksidan får hon se bägge mina (vattenrädda) kelpies i poolen simmandes runt runt! Det tar en stund innan jag fattat vad hon säger och Johanna är halvägs till poolen innan jag också fattar! De är i poolen och de kan inte ta sig ur och det är kallt i vattnet!!! Hon fiskar upp Trolla och jag får upp Ting och sedan in med dem i värmen! Ting ruskar på sig och ser rätt glad ut men Trolla är krum och skakar och verkar inte alls pigg! Hon är jättekall så vi stoppar in henne i ett täcke och jobbar för att få upp värmen i henne men det tar en bra stund innan hon sakta återgår till sitt glada jag. Lilla hjärtat!

När hon verkar någorlunda normal packar jag in mig och hundarna i bilen och åker mot tävlingsplatsen i Skurup. För värmens skull fick de sitta kvar i bilen och torka upp rejält med täcke runt sig medan jag och Saga flyttade ut vid banorna. Först där börjar det sjunka in hur farligt det faktiskt kunde ha varit om Johanna inte sett dem. Hur lång tid hade det tagit innan jag blivit färdig för att åka och själv upptäckt dem? Hur länge hade de kunnat orka simma? Ryser vid tanken!! Mina fina hjärtan!!

Med tanke på morgonens pärs hade jag inga som helst förväntningar på några resultat under dagen. Vi skulle bara ha kul och springa (som Birgitta säger) fnittrig agility! Inga krav, ingen press! Och precis det gjorde vi! Vi hade kul och vi sprang och det blev en toppendag till sist! Inget felfritt lopp men många många bra lopp gjorde vi! En disk (Trolla sprang förbi ett hinder och vi fortsatte), tre femfelare (två vägringar och så Ting som gick ur slalom) och ett med femton fel (Ting gick ur slalom och sedan hittade hon inte in igen ;-) ) samlade vi ihop under dagen. Pris fick vi i alla starter där vi tog oss i mål!! (Gillar inoff tävlingar med mycket priser!) Dagens behållning var Trollas kontaktfält!!! WOW va fina de var allihop!

Tävlingarna var slut relativt tidigt på dagen och Johanna skulle inte komma hem förrän lite senare så med förhoppningen om att hinna vara med i Lotties skojtävling så drog vi ner till Trelleborg efter tävlingen. Vi kom dock lagom till prisutdelningen och missade tyvärr starten. Lottie tyckte nog lite synd om oss så hon frågade om jag inte ville följa med och träna en stund. Calvin Jones som var hitplockad från Wales för att döma IK2:an hade några timmar att slå ihjäl mellan tävlingen och middagen på kvällen så han höll lektion för oss och tre hundar till! Nyttigt! Han sa kanske inte så mycket revolutionerande men samtidigt är det nyttigt att få ”självklarheter”(sådant som jag borde fattat och gjort själv) sagda till en så att man börjar göra det man borde gjort för länge sedan! Små justeringar och några backa tillbaka och upprepa grunderna igen så ramlade mycket på plats. Hon gick lugna fina flanker (vi tränade mest på vänster eftersom det är dem jag upplever Trolla som sämst på) och på slutet gick hon superfina vänsterhämt!!!! :-D Att få höra fina berömmande ord om sin lilla kelpie från en walesisk profil värmer! Det är så roligt att få visa upp rasen bland folk som normalt inte sett mycket av den och som inte heller alltid har en possitiv bild av dem! Hans kommentar om att han trodde vi skulle komma att vinna många tävlingar framöver sparar jag i "taframendåligdagsåkännsdetbättre"-minnet!

Vilken dag det blev!! Hur märklig som helst och med undantag för morgonens skräckupplevelse så var dagen alldeles underbar!

Tillbaka till Johanna på kvällen blev det en trevlig kväll med god mat, vin och spel! Jättemysigt! Hundarna somnade ovaggade ;-)

På söndagen kom då dagen som egentligen var orsaken till att vi åkt ner! Två chanser att plocka den där irriterande sista pinnen i agilityklass 1.

Första banan kändes faktiskt jättebra! Vi gjorde det sååå bra! Alla vägarna satt, alla kontaktfälten var fina och slalomen gick som en dans.. men.. När jag skickar Trolla på en tunnel i ena hörnet dra hon dit målmedvetet men av någon anledning går hon inte in utan hoppar över nummerskylten (ganska stor) istället?! Vad hände där?? Förvirrad snurrar hon runt vid ingången innan hon till sist hittar in! Snöplig vägran i ett annars riktigt bra lopp, bästa tiden (Linnea med hennes Katja (i large) hade 18 hundradelar bättre tid än oss.. men då hade inte hon någon vägran..)och vi blev till sist 6:a. Men pinnen missade vi! :-(

Sista loppet vet jag inte riktigt vad som hände. Trolla klev upp och ner från vippen i samma steg (vägran) sedan HOPPADE hon balansen!!! What? Tog om åt andra hållet och då sprang hon men lite tveksamt så hon missade? Eller fick väldigt dålig täff åt det hållet så då berömde jag och lät henne ta ett hinder och sedan vända för att ta en bra sista balans innan vi sprang av men då HOPPADE hon igen!!! :-( Jag klev av banan där. Lite deppigt att åka hem med det i ryggen men sånt är livet. Kanske var hon trött? Det har trots allt varit en fruktansvärt intensiv helg! Kanske läste hon att jag tänkte svänga henne efter balansen, men att jag trots det inte gav något svängkommando? Kanske kanske kanske.. Ingen aning! Jag tänker glömma den klassen för det var liksom inte normalt! (mer svängträning ska vi såklart göra så att jag vågar använda det på tävling. Ännu känns det för osäkert för att våga ta till på tävling) Fick klura en stund på vad som varit bra i loppet (som blev väldigt kort eftersom vi bara tog sju hinder, men det som jag tar med mig som verkligen känns underbart var att jag vågade springa på och blindbyta före balansen där 90 procent (eller mer?) valde att bakombyta istället! Nöjd med att jag vågade satsa och nöjd med att det funkade!! Rejält trötta hundar och jag fick dock snopet återvända hemåt utan pinne i bagaget! Men med en fantastisk helg i minnet!

Egentligen ska man träna massor på ett moment innan man bestämmer sig för att tävla på detsamma.. Så blev det inte för oss. Omständigheter gjorde att jag var på rätt plats vid rätt tillfälle och att jag därmed kunde anmäla till en IK1 där malteserkorset skulle ersätta delning och fålla. Klart jag anmälde!! Sedan fick jag ju börja tänka också. Malteserkors vad är det?

Haha jaja man kan inte kunna allt och detta var nytt för mig och Trolla men nu ville jag ju tävla så då är det väl bara till att träna då då!!! Bokade in en kväll med bästa instruktören som lovade sätta upp kors åt oss. Omständigheter gjorde dock att Lena inte kunde komma till vår inbokade kväll men hon erbjöd mig då att komma och träna själv istället.. Inte tillnärmelsevis lika bra men ok vi testar väl själva då! Det är ju mycket bättre att ha tränat lite än inte alls!

Mitt i hagen stod korset och i ena änden 5 stycken får till oss. Jaha. Reglerna har jag läst! Hunden och jag har varsin sida, alla fåren ska gå rakt igenom svänga 90 grader och kortast möjliga väg ta sig tillbaka så de kan gå igenom korset igen nu på tvären mot vad de gick innan. Hunden ska gå det långa hållet runt och föraren möta upp fåren det korta hållet. teorin var enkel även om där var många bitar att komma ihåg..

Genomförandet däremot var inte alls lätt! Först smet ett får utanför på Trollas sida, då flyttade jag undan lite för att ge fåren mer plats hos mig och då smet de förbi mig istället. Då provade jag att flytta fram fram henne närmare korset på sin sida och då gick det fint att få in alla rätt men då smet några får ut på min sida i korsets korsning,.. Phu detta var besvärligare än man kunde tro!! Ok nytt förök och då försöka hålla koll på dem som gått in så de inte smet ut åt sidan, jaha då tappade jag fåren som ännu inte gått in.. de smet bakom ryggen på mig på utsidan igen..

Hunden kunde alltså INTE vara för långt fram mot korset. Det blev en avvägningsfråga där hunden måste vara tillräckligt långt fram för att hindra att fåren gled vid sidan av men samtidigt inte så långt fram att fåren inte köpte mitt tryck från andra sidan dels för att gå in och dels för att fortsätta rakt fram.

Efter lite träning kunde vi faktiskt få igenom dem riktigt fint (fåren lärde sig sammarbeta också.. det var enklare att gå igenom är att försöka bryta sig ur.) Trolla kunde till och med, när ett får gått förbi rännan och stod i hörnet i krysset på hennes sida, försiktigt trycka på det fåret så att det vände och slank tillbaka genom rännan utan att resten av fåren fick panik och sprang iväg. Detta samtidigt som jag blev bättre och bättre att ha koll överblick och stopp på min sida och min sidoutgång samtidigt. Ett av knepen var att själv ha ganska stort avstånd till situationen och samtidigt hela tiden läsa fåren! Inte slappna av och inte titta på hunden utan läsa får!!

En annan sak som Trolla tyckte var lite svårt var att gå det långa hållet för att få tillbaka djuren.. Trots att hon är bra på höger och vänster så ville hon gå den korta vägen och jag fick stoppa och skicka om. Det var nyttigt för oss båda att genomföra det flera gånger.

Jag vet att tanken är att man ska ta kortaste vägen till nästa genomgång men jag kommer medvetet hålla ut fåren lite från korset då det finns många gångar och hörn att fastna i för ett får och att få tillbaka ett får i rätt läge är mycket svårare än att hämta tillbaka dem om bågen blir något stor. Dessutom om fåren går kortaste vägen så är det svårt att få upp hunden bakom vilket innebär att hunden trycker för långt fram och då får man problem med får som viker av i korset istället för att gå rakt fram. (Tro mig jag provade detta flera gånger ;-) ) Det är svårt att stoppa fåren på smitningskurs inne i korset eftersom jag samtidgit måste jobba aktivt på min sida av ingången då fåren är vända åt fel håll när de kommer fram till ingången. Med en liten båge kan man låta fåren passera någon liten meter innan man skickar hunden på en bra flank (där hunden VERKLIGEN släpper djuren) runt dem och vända dem och sedan jobba i possition bakifrån istället för att ligga på framifrån för att peta dem runt och in..

Malteserkorset är MYCKET svårare än fålla in och ränna! Men samtidigt måste jag säga att tjoho va roligt det var att träna! Hunden måste verkligen kunna röra sig med små rörelser och man måste lita på hunden och sammarbetet för att man ska kunna genomföra hela övningen! Vilken känsla det är att ha klarat av detta moment!!!

Trollas förståelse för momentet och min överblick över fåren stärktes för varje gång vi gjorde detta kors! Det kändes som att Trolla förstod att hon skulle hålla sig lite bakom, för även när det blev lite akut att röra sig frammåt då ett får fick för sig att göra ett utbrytningsförsök och mitt kommando växlade från ett lungt litet hööö till ett snabbt stressigt högerhöger!! så tog Trolla bara två steg åt det hållet och avslutade genast när fåret svarade och inte längre försökte fly! Coolt hur jag kan tappa huvudet men min hund fortsätter jobba fint! :-D

Några hämt och lite fösning blev det också. Mycket för att vi inte skulle stå still vid korset och bara träna det utan att vi skulle komma in med fart från olika håll och i olika drag. Vi tog korset från alla håll och såg också till att Trolla fick hålla alla olika sidor på korset.

Ett enda träningstillfälle är för lite men vad gör man när man är galen nog att anmäla utan att ha tränat först ;-)

Kul ska det bli!!!!

Lite funderingar kring helgens debut i IK 1.

Sammanfattning först, vi har mycket att lära!!! :-) Men vi kan också väldigt mycket! Hon gick både bättre och sämre än jag förväntat mig. Sämre.. ja då kan jag såklart när jag tänker efter härleda det till obefintlig träning på just det..

Vi har några brister.. (såklart!!) 

• IK 1 långa hämt har vi aldrig gjort. (dumt borde vi gjort..) Lätt åtgärdat bara att låta henne prova lite längre avstånd ett par gånger.. I helgen gick hon kort båda dagarna. På lö skickade jag höger och när hon vek in tog hon stopp och korrigeringen bra och kom sedan rätt. På söndagen var jag tvungen att skicka vänster (det var för trångt höger) och då drog hon in väldigt tidigt för att slå över direkt, hon tog korrigeringen och slog ut igen åt vänster men strax före en dunge ca 50 m framför fåren ville hon slå över igen. På nytt tog hon korrigeringen (trots att hon inte kunde se fåren alls därifrån och slog ut vänster men inte tillräckligt och precis framför fåren skar hon linjen och slog ut höger istället :-( (Vänsterhämten är en akilleshäl) . Redan igår em var jag iväg och plockade ut ett gäng får på en lång åker och tränade långa (framförallt vänster) hämt. Tack Josse för lånet! Hon försökte bara skära första skicket sedan fattade hon vinken lite och vi kunde jobba med vänsterhämten istället.. Det är svårt säger Trolla att hålla ut bra på vänster sida!
• Vänsterhämt som sagt. Vi behöver öva dem mycket mer!
• Fösning – i starkt drag. På söndagen gick förningen i dragriktningen. Vi lyckades faktiskt få benet att gå lugnt (gummiband typ) men att sedan finjustera så att riktningen blir bra behöver vi öva på.. När jag försökte justera riktningen lite får Trolla lite panik och överarbetar varpå fåren också får fart under fötterna i draget och vi tappar det lugna..
• Taktiskt tänk! Jösses ja vad jag har att lära där!! :-D Att byta från fösning till drivning på rak linje (så var det upplagt på lrdagen och jag strulade till det och fick massor av avdrag för dåliga vägar där.. skulle låtit henne fortsätta fösa förstås!! Hur man samlar ihop fåren efter en delning.. Det är inte smart att samla ihop dem mellan mig och fållan.. det blir liksom svårt att hinna till fållan först då! När man ska skicka hunden för att svänga vid grind för att inte svängen ska bli gigantisk, och för att de inte ska vika av före grinden heller.. Vilket håll man ska skicka lämpligast i hämtet..
• Delningen är bra men båda dagarna har vi fått avdrag för att hunden tar fel flock (söndagen – jag var själv mycket otydlig då jag inte riktigt bestämt vilken flock jag ville ta när luckan plötsligt fanns och jag snabbt behövde kalla in och då liksom inte visade på någon flock. Trolla och jag tog varsin.. ) eller tar rätt flock direkt men slänger blickar över axeln för att ha lite koll på den andra också. Känns som onödiga tre poängs avdrag där..

I övrigt är jag MYCKET nöjd med vår insats! Tänk att Trolla när hon var KRAFTIGT av linjen på hämtet på söndagen(fåren drog förstås som en avlöning till vänster när hon skar linjen framför dem.. hon fångade upp dem kanske 100 m vänster om linjen) tog styrningen fullständigt (jag började inte styra förrän hon kommit nära nog för att jag skulle kunna se hur hon gick kanske ca 100 m ut) och fick fåren att gå på kross där borta och snyggt och prydligt rakt genom grinden!! WOW-känsla på den!!  Våra delningar, samarbetet och hennes förståelse för små rörelser samt att komma in när luckan finns är underbar nu!! I mina ögon var fåren mycket lättdelade, det var en åsikt som inte alla delade på tävlingsplatsen! ;-) Fålla in båda dagarna 9 p (första dagen drog domaren 1 p för vägen dit) också WOW-känsla!! Vi kan så mycket!!

ÄLSKAR mitt svarta Troll! Och ÄLSKAR vallningen!!! Såååå kul!!!

Hem och träna ännu mera!! Snart är det tävling igen!!! WEE

Trolla fyllde två år förra veckan! Stora tjejen som inte blev så stor.. Slutmätt är hon och nu kan vi fortsätta tävla medium! Så skönt! :-D

Mycket focus på vallning nu sista tiden och mycket focus på delningen. Ibland önskar jag att jag hade mer tid och bättre tillgång till bra träningsfår. Nu åker vi till vänner och tränar men de bor längre bort än jag skulle önska och får jag till två-tre pass i veckan får jag vara nöjd. Mer känns omöjligt eftersom jag har alla barnen och deras aktiviteter och så vill Magnus ha egentid också (men hallå är det inte BARA JAG i den här familjen som har intressen???!! ;-) undrar om jag kan räkna hundarna på min sida för då är jag tre ;-D och borde gå före i alla lägen.. ) speciellt nu på hösten då jakten kommit igång.

Nåja ett gäng pass har hunnits med sedan sist och vi jobbar på med delningsträningen. Det är ömsom vin och ömsom vatten. Josses får går numera ganska ok att dela. Så då utmandade Josse mig med att prova dela baggarna istället. Pappa bagge och tre bagglamm går i en annan hage där jag kunde försöka dela. Haha - NIX det kunde vi inte. Inte ens när jag tog hjälp av en vägg!! Till sist märkte jag hur trött Trolla blev och då fick Josse hjälpa mig hålla två på ena sidan så kunde jag hålla två på den andra och så kalla in Trolla mellan och sedan snabbt avbryta innan de stissiga baggarna hoppat över oss i stressen över att vara åtskiljda från sin far. Phu. Vi är inte bra nog för så rädda får!

Tillbaks till Tackorna efter vila gick det bättre igen. :-D Vi har fortsatt kämpa med look back, cirkla, någon 8:a men mest bara lugnt och hålla. Lilla Trolla är så kvick i att plocka upp mönster så det gäller verkligen att inte låta henne cirkla för snabbt efter delning eller för ofta för då börjar hon tänak hämta istället för hålla isär..  Därför har det blivit mycket att lungt och sansat bara hålla ena flocken på ena sidan.

Idag var jag hemma hos Emelie för att försöka skrapa ihop ännu fler tips och trix som man kan ha nytta av. Kände mig rätt trygg i att förståelsen för delningen finns där hos min hund och att det nog skulle gå bra så jag skickade henne att hämta fåren men tjoho vad det gick! Bortblåst var lugna Trolla och snabbt (för snabbt) och effektivt (dock utan förtroendeförtjänande) kom hon med fåren. Jojo försök dela nu!! :-( Mutter och fräs. Irriterad på mig själv som inte kan se på Trolla när jag skickat henne att hennes huvud är för mycket uppe i varv! Ett ligg och sedan lugn press och därefter ett nytt flankkommando hade nog gjort hela skillnaden.

Nåja nu stod jag där med ganska stirriga får och en hund som fortfarande tänkte, "jobba,jobba, hålla samla, hålla, jobba, - vart ska vi matte - säg nåt!!! Jag kan gå höger, eller vänster, eller höger kanske!!!!"

Man liksom kunde se på hela Trolla att hon inte tänkt ligga still och ta det lungt. Ett höger eller vänster hade fått hunden att explodera!

Begrep jag allt detta där.. till viss del ja men fullt ut nej. Fattade jag vad jag kunde göra åt det? - Nja tänkte på att jag skulle putta fåren mot Trolla men lyckades inte få dem att flytta sig. Däremot lyckades jag stimma upp dem ännu mer.. nu var fåren inte trygga hos mig heller! Nu letade de flyktvägar förbi mig istället! Något slags tafatt försök att dela som resulterade i singling och stissiga får överallt.. Kaos och då och där bröt Emelie mig!

några nya handfasta lättbegripliga och mycket användbara tips!

     Ska jag stoppa fåren måste fåren se mig! Ner på fårens nivå!! 

     Tackor som utmanar stampar så det kan man ta till.

     När jag fått stopp och Trolla ligger still på vettigt avstånd från mig och fåren för att kunna ta en lucka - backa undan och låt det gå kanske 30 sekunder och låt situationen och fåren lugna ner sig - man ser på fåren att de behöver den tiden för att slappna av och då blir det lättare och lugnare när jag gör ett nytt försök. Om fåren är lugnare kan både jag och hunden röra oss utan att fåren blir popcorn!

     behöver jag få Trolla närmare (istället för att flytta fåren mot henne själv) kan jag få det när fåren lugnat sig genom att samtidigt som jag distraherar dem lite försiktigt flanka och flytta Trolla frammåt en liten bit i taget.

Nytt försök. Skickade Trolla på nytt hämt men stoppade henne flera gånger efter vägen så att jag kunde se hur hela hennes attityd förändrades. Lugnare rörelser hos henne. Så som Trolla kan vara och som hon måste vara under en delning! Resten av träningen blev så mycket bättre! Vi delade flera gånger!!

LUGN!!! Den gyllene regeln i vallning! Tänk att det ska vara så svårt att få till!!!

Fler tips om hur man skulle läsa av djuren fick jag. Emelie visade också hur jag kunde läsa av vilka djur Trolla faktiskt hade koll och stopp på samt hur jag skulle flytta Trolla för att bryta eller öka Trollas kontroll av ett visst eller några djur. Vidare fick jag också skäll för att jag inte är tydlig mot hunden gällande vilken av grupperna jag vill att hon ska ta. Jag som tyckte att jag var det!!!! Stort frågetecken och Emelie fick förklara. Ganska snart gick det upp för mig att jag gör ett framförbyte precis i delningen. När jag kallar in gör jag det vänd mot fel flock och när hon kommer in framförbyter jag så hon ska ta den andra! DUMMA MIG!! Hur kan jag ens tro att hunden ska ha tid att uppfatta ett framförbyte precis i delningen när jag samtidigt vill att hon ska regsitrera luckan och läsa av fåren så hon inte slår över i delningen mm mm. Jag skyller på att jag faktiskt inte var medveten om att jag gjorde så!! (Men Trolla tar väldigt ofta fel flock nu (i början tror jag att jag var tydligare, inget framförbyte, och då tog hon rätt varje gäng men som sagt nu är det sämre med det.. )) Great dog shame about the handler!!

Det var mycket nyttig och givande träning igår!!

Ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag kan!! :-D

Ett nytt litet sällskap fick jag med mig i vallhagen också. Lina med Rut, Allan och Frank var med. Rut fick inte känna på fåren men Allan och Frank fick! Lilleman ser riktigt trevlig ut! Ska bli spännande att följa hans färd genom vallningens mysterium. Allan då? När de två hittar lugnet är han jättefin! Han flankar gärna (jättefint) men glömmer lite att titta på fåren i flanken. Det gör dels att han inte håller avståndet på cirkeln och dels att han gärna överarbetar flanken. Men när han inte överarbetar.. Sååå fin!! Det händer massor i hans huvud varje gång han träffar får! Smart herre! :-D

YES!! Ikväll tränade jag hos Lena och hon kom med massor av tips och råd om hur man delar och sorterar får! :-D Precis vad jag behövde. Vi började i en liten hage utan hund men med 6 får. 4 vita en spräcklig och en brun. Första uppgiften var att dela av den spräckliga och en valfri vit från de andra. Sedan gjorde vi det svårare genom att bestämma spräcklig och brun.. Fåren var mycket rörliga och gick gärna undan från mig. Jag fick jobba lite men jag satt övningarna varje gång!! :-D Några sådana övningar senare fick jag godkänt på min delningsträning. Trolla fick då blanda sig i leken och vi gick över till en större hage med sju bagglamm och en bagge i. Nu skulle vi två tillsammans dela.. Ett kort hämt, lite fösning och sedan drivning och så delning.. Nja inte så lätt. Det blev stimmigare än jag önskat och vi fick inte riktigt rätt på det. Till sist lyckades vi singla ut en bagge (planen var att dela 3/4...) Den höll hon fint till jag bröt henne och vi gick bort till Lena för vidare instruktioner.. Ja instruktionerna hade vi redan fått men inte lyckats tillämpa och nu gick vi igenom igen när och hur jag skulle ha gjort. Lena visade också hur hon menade.

Nytt försök och vet ni vad!??! vi lyckades dela! det blev dock rätt stimmigt direkt efter delningen, fåren poppade åt alla håll och Trolla överarbetade rejält för att hålla dem hon delat av. phu.. Men tjoho vad glad jag var att JAG lyckats skapa en lucka och att Trolla tog IN!!! Weee!!

Tränade några delningar till och kände att vi fick bättre och bättre försåtelse för IN och för att ta det lungt innan IN medan matte letade luckor..

fler tips och råd och fler övningar inför framtiden introducerades av Lena innan hon avvek och vi fick fortsätta träna på egen hand.

Tips:

*träna in en signal till hunden som säger - nu är det delning!

*För att få lugnet och samtidigt skapa en bra delningssituation lägg hunden långt bort och putta sedan själv fåren närmare hunden till lämpligt avstånd

     ger mig pondus vs fåren

     ger hunden en hint om att jag inte vill ha fåren hos mig på mig

     Det skapar ett lugn som är svårt att få om man låter hunden söka upp den placeringen själv

*Med rörliga får dela av de sista om det går att få dem att gå på led..

*Med får som växer fast i marken, prova att peta i marken under magen med staven

Ha inte för bråttom, men är fåren klistriga är det bra att dela innan de vuxit fast i marken..

Framtida övningar

*Lugna delningar såklart.. förståelsen för att ha ett lugn så fort man kommit in.

*Look back

*Cirkla den avdelade flocken

*kombinera de båda övningarna till 8:an

*små 90 graders flanker vid delning - förståelse från hunden att inte hämta utan dela

När Lena gått tränade vi vidare en stund på egen tass. Jag provade då hur Trollas flanker var och jag tror de hade fått godkänt av Lena! De var lugna fina korta och definitivt 90 grader! :-D Vi cirklade en flock och även där gick hon så lungt och fint med focus på "rätt flock" hela tiden. Till och med när jag trodde vi skulle tappa en gång trängde hon sig in emellan när det bara var 10 m mellan flockarna!! Wow! Gåshud och rysningar. Fåren gav dock inte upp så lätt och Trolla fick jobba för att till sist lyckas mota bort sin flock från den andra!! tror det ökade förståelsen för att ta det lungt också för hade hon havaii-flankat (slagit över i flankingrörelserna) där så hade vi tappat fåren. Tjoho igen!!

När vi senare cirklade igen slog hon inte över en cm utan var mitt i prick rätt för att hålla flocken. Hon sänkte farten när hon var på väg in mellan flockarna och kände av var draget var och var hon behövde stanna! Så coolt!

I de sista två delningarna såg jag samma sak. Hon kom in på in men liksom kände av situationen och stoppade upp innan hon fortsatte ta kontroll över sin flock! *gåshud*

Vi gick också fram och tillbaka en hel del mellan flockarna med look back. Där behöver massor av träning fortfarande men mot slutet kunde hon faktiskt släppa flocken bakom sig och börja gå trots att hon inte direkt såg den andra flocken. Mer träning mao!

Efter kvällens träning lever hoppet om att vi inte ska göra bort oss totalt på de IK 1:or vi anmält oss till ;-)